Husesyn på Skårs högar

Upptakten till dagens berättelse var ett möte efter föredraget i samband med Delsjökolonins 90-års firande. Det var Mia-Mari Lundgren, arrendator av Skårs högar som jag då för första gången hade möjlighet att träffa. Vi har sedan tidigare haft en del kontakt via mail men nu skulle det även bli ”husesyn på Skårs högar”. Hon kom till stallet 1974 och tog över arrendet något år därefter och flyttade in i stugan på Skårs högar 2007. Eftermiddagen den 18 juli kom jag på husesyn efter en promenad upp till högarna från Kallebäcksområdet. Samtidigt anlände även personal från energiverket som höll på med installationer i området. Jag klev upp på förstugutrappan och ovan dörren hängde en skylt som berättar att invånarna kallar stugan ”Mosstorpet”. Inifrån stugan hördes skallet från en liten hund innan Mia hann öppna dörren. Hon möttes då av både mig och en kvinna från energiverket, hon var dock på platsen i andra ärenden. Torpet hade fått nya ledningar och dessutom nya vattenledningar då den lokala vattenkällan inte längre var i bruk till följd av ändrade ägandeförhållanden till vattentäkten. Därmed har även Skårs högar fått kopplas in på kommunens ledningsnät.

Vägen in till vänster från Gamla Boråsvägen leder fram till Skårs högar. Foto: Per Hallén 2017.

Vi tog en liten rundtur i huset som var byggt kring en central murstock med fyra rum runt omkring den. I köket fanns både modern utrustning och den äldre spisen, sida vid sida. Vinden har fått isolering och kan numera användas året om. När Mia tog över stugan var den i mycket dåligt skick och hade inte det kommit en ny arrendator så hade troligen huset rivits för lite drygt tio år sedan. En äldre man som bodde i stugan tidigare var inte välvilligt inställd till besökare och hade inte krafter att underhålla huset under de sista åren. Men nu ser stugan ut att vara i gott skick och det inger hopp om att Skårs högar kan få finnas kvar.

Den gamla och den nya spisen. Foto: Per Hallén 2017.

Vacker och grönskande trädgård utanför varje fönster. Foto: Per Hallén 2017.

Vi slog oss ned i trädgården och började tala om områdets historia, det kan därför nu vara lämpligt att även här förflytta oss tillbaka till tiden strax efter 1800-talets mitt när det första torpet i området kom till.

Laga skifte av utmarken, då fanns endast torpen vid Kalvmossen, Kalvkärr och nära Ringshåla. 14-ÖRG-85.

Det laga skiftet 1843-55 omfördelade stora arealer i Delsjöområdet. Kallebäcksgårdarna hade under lång tid haft rätten till markerna utmed Boråsvägen men fick efter skiftet ge upp en del av dessa marker i utbyte mot andra längre österut. Hela detta högt belägna område kallades för Kallebäcks högar men det förändrades när Skår blev ägare till åkrar och betesmarker i trakten. När Skårs nya torp stod färdigt för inflyttning 1862 kallades det ”Höga” i husförhörslängden, det kan ha varit en förkortning då det bytte namn till ”Skårs högar” i husförhörslängderna från och med 1877.

Det första torpet var inte speciellt stort, 8,5 meter brett och nästan 10 meter långt samt 3 meter högt. I stugan fanns två rum och två kök. Intill stugan fanns en ladugårdsbyggnad 23 meter lång, 5 meter bred och 2,4 meter hög. I byggnaden fanns 2 fähus, 2 logar och 3 lador, vid ändan av byggnaden låg hemlighuset. (Fnr: 39102)

Skårs högar 1891 i samband med laga skifte av Skårs gård. 14-ÖRG-190.

De första invånarna var torparen Anders Nilsson och Johanna Svensdotter samt deras tre barn. I torpet bodde även en av drängarna på Skårs gård. År 1891 flyttade torparen August Edvard Eriksson Sandberg med familj in på Skårs högar. De lämnade huset senast år 1897. Under början av 1900-talet var torpet inte längre bebott och på våren 1911 revs boningshuset och ladugården. Det ursprungliga torpet hade ersatts med ett nytt hus 1904 och med en ny ladugårdsbyggnad 1910. (Fnr 42026)

När Delsjöområdets förhistoriska och historiska lämningar inventerades under slutet av 1960-talet noterade man en husgrund: ”14. Husgrund, belägen strax NV om skjutbanan, 7 x 7 meter. I N delen en stor grop.” (Delsjöreservatet, s. 41) Lämningarna efter det första Skårs högar finns fortfarande kvar.

När fikat i trädgården till Skårs högar var avklarat tog Mia och jag en promenad i området och trängde in i växtligheten för att leta upp resterna efter ladugård och torp. Det var tack vare min guide i denna lilla djungel inte några svårigheter att hitta rätt och det var också mycket uppenbara lämningar. Inte bara den grop och husgrund som inventeringen omnämner utan även resterna av ladugården och vad jag misstänker var hemlighuset.

Den nya stugan 1904 och den nya ladugården 1910 innebar att torpets byggnader kom att placeras något längre norrut. Stugan låg fortfarande på höjden medan ladugården kom närmare betesmarkerna kring mossen. Skårs högars nya boningshus var något större än det gamla, 11,6 meter långt, 8,7 meter brett och 4 meter högt, ”Uppfört i en våning på 1 meter medelhög gråstensfot”. Den nya ladugårdsbyggnaden, idag stall, som uppfördes 1910 hade två stall med två respektive tre spiltor och kättar, samt två lador. Den nya byggnaden var något större än den gamla ladugården, 26,3 meter lång, 6,6 bred och 3,45 meter hög. (Fnr 42026) Ännu idag, väl över hundra år efter att den uppfördes, används den till djurhållning i form av ridhästar.

De första invånarna i huset var linoleumfabriksarbetaren (vid Mölndalsån låg Forshaga linoleumfabrik) Karl August Nilsson, hustrun Anna Wilhelmina Johannesdotter och deras två barn. I den andra lägenheten bodde ensamstående fabriksarbeterskan Lotta Nilsson med döttrarna Jenny, Ellen samt sonen Axel. Skårs högar, var alltså inte ett torp utan en arbetarbostad vid denna tid. Ägarna av Skårs gård fick på detta sätt in en del extra hyresinkomster tack vare närheten till fabrikerna nere vid Mölndalsån.

Skårs högar på den ekonomiska kartan från 1935. Den visar tydligt den äldre vägsträckan väster om Skårs högar och den ”nya” som byggdes omkring år 1914 som är markerad som en bredare väg på kartan ovan.

Stallet Gundla mosse är inrymt i byggnaden från 1910, det är inte någon stor anläggning men lämnar ett viktigt bidrag till lite djurliv i området och hästarnas bete i området hjälper också till att hålla landskapet öppet. Men vid mitt besök var hästarna på sommarlov!

Stallbyggnaden Gundla mosse. Foto: Per Hallén 2017.

Boxar för hästarna. Foto: Per Hallén 2017.

Loftet ovan stallet är stort. Till vänster i bild syns Mia. Foto: Per Hallén 2017.

Skårs gård och alla dess underlydande torp och arbetarbostäder köptes av Göteborgs stad 1930. (GSH 1930:255) Under lång tid har Idrotts- och Föreningsförvaltingen varit den kommunala förvaltning som haft hand om både huset Skårs högar och stallbyggnaden. Liksom i fallet med Stora Torps ekonomibyggnader har underhållet varit eftersatt. Boningshuset har arrendatorn Mia skött om så där är huset i gott skick medan det finns arbete med bland annat stallbyggnadens att utföra om byggnaden skall överleva. Skårs högars byggnader har genom beslut våren 2017 förts över till Fastighetsförvaltningen. Förhoppningsvis kan det medföra att byggnaderna får stå kvar och får ett bättre underhåll.

Skårs högar ligger vid en av Delsjöområdets mindre entréer via vägen förbi stallbyggnaden. Användandet av denna gångväg kommer säkert att öka i takt med att hundratals nya bostäder byggs nere i Kallebäck. Det finns goda möjligheter till att lyfta fram Skårs högar och dess historia för de besökare som väljer denna väg in i Delsjöområdet. Varför inte också berätta om Boråsvägens historia och de många dramatiska händelser som utspelats kring denna vägsträcka.

En värdig entré till Delsjöområdet! Foto: Per Hallén 2017.

Ett stort tack till Mia-Mari Lundgren för att du visade upp Skårs högar för mig och alla som följer delsjoomradet.se!

Källor:

Landsarkivet i Göteborg

Husförhörslängder över Örgryte socken

Lantmäteriet

Lantmäterimyndigheternas arkiv, 14-ÖRG-85, Laga skifte av utmarken.

Lantmäterimyndigheternas arkiv, 14-ÖRG-190, Laga skifte av Skårs gård 1891.

Brandverket.se:

Brandförsäkring Örgryte socken 1907.   Fnr: 39102.

Brandförsäkring Örgryte socken 1911.   Fnr: 42026.

Tryckt källa

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Litteratur

Delsjöreservatet. Konsultbyrån GAKO. Göteborg 1969.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: