Junii Månads syslor

En ny månad har inletts och vi skall åter färdas tillbaka till 1700-talet för att upptäcka vad en jordbrukare då hade att tänka på under juni (eller Junii) månad.

Vi börjar ute på marken, alltså på gårdens åkrar och ängsmark. Där var det nu lämpligt att så rovfrön och linfrön om vädret var vackert och klart. Lin som såddes vid denna tid på året skulle inte ge några frön men dess lin blev mjukt och skönt och beskrivs falla som silke. Extra gott resultat får du om sådden sker under en förmiddag.

En smutsigare uppgift var att köra ut den nödvändiga gödseln på åkrarna. Till denna uppgift fanns speciella gödselkärror eller vagnar som man oftast inte hade till några andra arbeten på gården. På Stora Torp använde man sig under slutet av 1700-talet av både gödselkärra och gödselvagn (4 hjul till skillnad från kärrans 2 hjul) för denna uppgift.

Ängen var en viktig och arbetskrävande yta på gården. Till slåttern användes en lie, den hade varit ganska oförändrad sedan senmedeltiden, med den slog man höet. Det var oftast en uppgift för gårdens män medan kvinnorna använde räfsor för att samla ihop det slagna gräset. Det skulle bredas ut på marken en eller några dagar innan det samlades i stackar och först därefter kunde det köras in i ladan. Men det var inte bara under slåttern som gårdens folk arbetade på ängsmarken, den krävde ständig tillsyn. Buskar fick inte växa upp där och ängen behövde rensas varje vår från kvistar och annat som hamnat där under vintern. Oftast brändes det som städats bort från ängsmarken.

Bilden ovan är hämtad ur Gadd 2000 s. 152. Bondemålning från Halland, 1800-talets början. Både mannen och kvinnan är barfota i sommarvärmen. I högra handen håller mannen både en av lieorvets knaggar och en liesticka. Med denna skärptes lien med jämna mellanrum

Under veckorna före midsommar växer ofta gräset frodigt och det är dags att börja slå ängsmarkerna. Vattennära ängar skall man slå först. Vid Stora Torp fanns sådana ängar närmast Delsjöbäcken och var en viktig resurs för gården.

Utmed Delsjöbäcken fanns fuktiga, vattennära, men också näringsrika ängsmarker.

Hårdvallen låg längre upp i den stora ängen, ungefär mitt för dagens huvudbyggnad. När det idag har vuxit upp ett bostadsområde på delar av ängsmarken är det slående att byggbolagen kallade dessa för ”ängshusen”, utan att veta om att det var på den stora ängen som husen uppfördes!

Den stora ängen (H) mitt i kartbilden var 1815 uppodlad, när denna karta ritades. Idag finns där bland annat ”ängshusen” i bostadsområdet Örgryte Torp.

När slåttern var avklarad kom hökärrorna fram, dragna av exempelvis oxar för att föra bort höskörden till torrare marker där det kunde uppföras stackar som lät höet torka. Under det sena 1700-talet hade inte Stora Torp några oxar, endast hästar, men dessa starka dragdjur kunde givetvis ha funnits tidigare. Men nere vid vattnet kunde det givetvis vara så blött att det inte var möjligt att få fram vare sig dragdjur eller kärror. Då fick det bäras för hand, under stor möda, som Broocman uttryckte det.

Stora Torp hade inte någon kvarn under 1700-talet (så vitt känt), men om din gård hade en sådan var det lämpligt att se om och förbättra dess dammar under juni månad.

Denna kvarnsten ligger inte långt från Stora Torp, men det är inte känt från vilken kvarn den kommer. Foto: Per Hallén 2017.

I den stora köksträdgården på Stora Torp pågick en intensiv verksamhet under juni månad. Inte minst kunde torkan hota skörden från fruktträden. Bäst är vatten från en källa men om en sådan saknas skulle vattnet förberedas i behållare och värmas under förmiddagen innan de hälldes på trädens rötter för att öka möjligheterna till en god skörd. Det var givetvis ett slitsamt arbete då Stora Torp hade över 200 fruktträd, det är inte märkligt att det i bouppteckningen efter M. Prytz år 1800 påträffas en speciell trädgårdskärra, påkostad med järnskodda hjul.

Skog var det ont om vid Stora Torp under 1700-talet, men om det fanns lämpliga träd i närområdet skulle denna tid vara bra för att hämta näver.

I ladugården krävde fåren åter din uppmärksamhet då de skulle tvättas och inspekteras. De sämsta fåren och lammen var det bäst att sälja, medan övriga skulle få lite salt att slicka på och till svinen, som fanns i samma ladugård gick det bra att ge lite Angelica rot och Enfian, vilket betraktades som hälsosamt.

Hästarna krävde också omvårdnad och om sommarvädret blev varmt krävdes det att dessa stora och dyrbara djur inte fick arbeta för hårt. Gårdens minsta djur, fåglar så som höns, gäss och kanske rent av kalkoner, hade vid denna tid fått sina ungar kläckta men behövde ännu lite skydd och inte omedelbart komma ut bland de vuxna fåglarna.

Stora Torp hade, enligt bouppteckningen efter M. Prytz år 1800 inte några får, svin, kalkoner eller gäss, endast kor, kvigor, hästar, höns och bin.

Vid huset skulle också många sysslor utföras. Kläder och sängkläder tvättas noga och vädras, liksom även övriga huset som behövde både städas och få ren luft genom öppna fönster. Kanske fanns det nya textiler som producerats vid husets vävstol. Dessa lät man hänga ute en tid för att låta solen bleka tyget, det var enda sättet att bleka textil innan vi hade kemiska hjälpmedel. Olika typer av hantverk var också en viktig syssla under denna månad, och du har väl gjort i ordning dina kvastar?

Karta

Lantmäterimyndighetens arkiv
14-ÖRG-51, Stora Torp 1815 (upprättad 1814)

Källa

Landsarkivet i Göteborg
Sävedals häradsrätt FIIa:13 år 1800, Bouppteckning efter M. Prytz.

Litteratur

Gadd, Carl-Johan, Den agrara revolutionen: 1700-1870, Stockholm, 2000.

Håkan, Tunón (red) 2016. Broocman, Reineri, En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman. En Handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: