Syslor och förrättningar uti MARTII Månad

Våren närmar sig och det är dags att för tredje gången återvända till hur ett jordbruks sysslor under 1700-talet. Med hjälp av Reinerus Reineri Broockmans ”handbok” skall vi denna gång först bege oss ut i markerna. Det var mycket som skulle ordnas innan vintern försvann. Om gården låg i ett område där det svedjades var det ett arbete som kunde utföras under mars månad. Staket och hägnader skulle också ses över och ängarna skulle rensas från gammalt torrt gräs.

storatorp1814_markeringar_byggnader

I köksträdgården närmast husen är det nu dags att förse landen med god svart jord och gödning. Det går också att beså landen när det blir någon plusgrad under dagtid, men man får inte glömma att täcka över trädgårdslanden nattetid så inte frosten förstör sådden. Vid Stora Torp fanns en stor trädgård med dubbel stenmur omkring, indelad i fyra kvarter. Där odlades kålrötter och grönsaker. På kartan är trädgårdslanden markerade med: A.

Fruktträden skall ses över denna månad och ”onyttiga grenar” skall rensas bort, men glöm inte att använda ympvax eller hampa där grenarna tagits bort. För att skydda knopparna på träden kan man fylla kärl med vatten och sätter på var sida om trädet, eller genom att gräva en grop 5 à 6 tum från stammen och fyller den med vatten. På gården Stora Torp fanns omkring 200 fruktträd (Götheborgs Allehanda), att beskära och skydda mot frost måste ha varit ett viktigt arbete i den stora fruktträdgården. Området med fruktträd har markerats med: B, på kartan.

I skogen, om sådan fanns på gården, skulle nu humlestängerna huggas.

I fähuset fanns nu unga kalvar och dessa måste få extra omsorg, men det gällde även de övriga kreaturen och Broockman skriver ”jemwäl i gemen låta then öfrige boskaps-hopen, tå wackert warmt solskins-wäder är, att sig förlusta”. (Tunón 2016, s. 101)

Stoet i stallet väntar vid denna tid sitt föl och måste skyddas från de övriga hästarna, även dessa djur behövde få komma ut i solljuset och ”gå och roga sig”. (Tunón 2016, s.101) Fähus och stall är markerat med: C, på kartan.

Höns och gäss började under mars månad att värpa så det gällde att bevaka deras hus så att de första äggen kunde plockas samt givetvis att hålla rent och snyggt hos fåglarna. Stora Torps hus för höns och gäss, med tillhörande damm, har markerats med: D, på kartan.

Stora Torp hade under 1700-talet flera fiskdammar, för rudor (Caraʹssius caraʹssius, art i familjen karpfiskar)* och suttare (alltså sutare med nutida stavning, Tiʹnca tiʹnca, art i familjen karpfiskar, bilden i sidhuvudet föreställer en sutare)**, och hur sådana skulle skötas och underhållas intresserade Broockman. Helst skulle en fiskdamm stå i förbindelse med en underjordisk källa, då fick man rent och cirkulerande vatten i dammen. Om det inte fanns någon källa måste vatten ledas till dammen. Fiskdammarna är markerade med: E, på kartan.

Ruda,

Ruda, bild hämtad från Wikimedia Commons.

För att kunna bedriva fiske ute i sjöarna behövdes givetvis båtar som under mars behövde ses över och tjäras.

Även i huset var det bråda dagar då Marths-öhlet nu skulle bryggas. Fanns det en iskällare på gården så var det en bra plats att förvara det goda och nyttiga öhlet. I husets brödugn skulle nu spis-bröd och skorpor skulle bakas. Skorporna håller sig länge och möglar inte.

Så länge det finns tillgång till is var det också viktigt att vara flitig med att bränna sitt brännvin!

Sist bland dagens goda råd till 1700-talets lantbrukare, vårbruket närmar sig och ”måste man al åker-redskap färdig hålla, låta hwässa åderbillar och plogarna, nu börjar man bygga, släppa fisk i fiske-dammarna, hudar barka och bereda låta, samt al winter-redskapen under tak wäl förwara”. (Tunón 2016, s. 102) Redskapshusen på Stora Torp har markerats med: F, på kartan.

Plog

Rotherham plogen. Enl. Ransome Implements. Projekt Runeberg, lantbrukets historia. Vilken modell av plogar som Stora Torps jordbrukare använde under 1700-talet är ännu oklart, men vid sekelskiftet 1800 var redskapsuppsättningen mycket modern för sin tid enligt bouppteckningen efter Prytz. Det är tänkbart att man redan tidigt hade plogar liknande Rotherham plogen, men det är en gissning.


*Ruda ruʹda, karussa, Caraʹssius caraʹssius, art i familjen karpfiskar. Den finns i stillastående eller lugnt flytande sötvatten i västra Palearktis, allmänt i Sverige. Med sin långa ryggfena påminner den om karp, men saknar skäggtömmar. Ryggen är olivgrön, sidorna mässingsskimrande. I små vattendrag når arten sällan över 10 cm och kallas dammruda. I större vattendrag kan den bli 50–60 cm lång, sjöruda. Ruda är mycket tålig mot dålig syretillgång och mot föroreningar. Den kan till och med övervintra i bottendy i bottenfrusna vatten. Arten används i begränsad utsträckning som foderfisk och akvariefisk. Rudor släpptes förr ofta i dammar och källor för att hålla vattnet rent och fritt från mygglarver. Ruddammar för odling av rudor omtalas i Sverige under 1400–1600-talen. (NE.se)

** Sutare, suʹtare, lindare, Tiʹnca tiʹnca, art i familjen karpfiskar. Den finns i sötvatten över stora delar av Palearktis, i Sverige i Vänerområdet, Skåne och östra Sydsverige. Den kan bli upp till 70 cm lång och kännetecknas av sina små fjäll och ett par korta skäggtömmar. Färgen varierar från brons till matt mörkgrått. Sutare är mycket härdig mot kyla och dåliga syreförhållanden. Den är välsmakande men saknar ekonomisk betydelse. (NE.se)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Wikimedia Commons. Seeley, H. G. (1886) Fresh-Water Fishes of Europe : a History of their Genera, Species, Structure, Habits, and Distribution, London: Cassell & Company, Limited


Referenser

Karta

Lantmäterimyndighetens arkiv
14-ÖRG-51, Stora Torp 1815 (upprättad 1814)

Tidning

Götheborgs Allehanda 10 januari 1783

Litteratur

Håkan, Tunón (red) 2016. Broocman, Reineri, En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman. En Handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.

Juhlin-Dannfelt, Herman, Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling. Projekt Runeberg.

Seeley, H. G. (1886) Fresh-Water Fishes of Europe : a History of their Genera, Species, Structure, Habits, and Distribution, London: Cassell & Company, Limited

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Uppslagsverk

Nationalencyklopedin, ruda. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ruda (hämtad 2017-02-25)
Nationalencyklopedin, sutare. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sutare (hämtad 2017-02-25)

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: