Uti Januario månad

Ett nytt år påbörjas idag och dessutom kommer idag första delen av tolv som skall skildra de sysslor som behövde utföras på en gård under 1700-talet med utgångspunkt från Stora Torp. Med hjälp av Reinerus Reineri Broocmans Hushållsbok som trycktes 1739, men som nu kommit i en nyutgåva via Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien,  kommer det varje varje ny månad under 2017 ges en skildring av hur en 1700-tals gård skulle skötas.

Reinerus Reineri Broocman var född i Estland 1677 men kom att leva och arbeta som präst i Norrköpings trakten. Men arbetet för kyrkan får nästan ses som en bissyssla då Broocman lade mycket tid på sitt eget tryckeri och sitt eget skrivande. Han fick tillstånd 1723 att starta sitt tryckeri (detta var före den tid då vi hade tryckfrihet). Förutom böcker inom teologi och historia tryckte han även sitt eget arbete ”En fulständig swensk hus-hålds-bok”. (SBL)

broocman_1744

Stora Torp förefaller vara en lämplig utgångspunkt för skildringen då den efter mitten av 1700-talet förvandlades till en ”herrgård” med park, fiskdammar och trädgårdsanläggningar och det är den typen av gårdar som Broocman vänder sig till i sin skildring. Men de råd han ger kunde lika väl användas vid någon av de andra större gårdarna kring Delsjöområdet. I skildringen följer jag Broocmans ordning och använder samma rubriker (med 1700-tals stavning), men texten i varje avsnitt är min bearbetning och delvis anpassning till förhållandena vid Stora Torp.

Kartan över Stora Torp 1814, ur Stadsbyggnadskontorets arkiv.

Kartan över Stora Torp 1814, ur Stadsbyggnadskontorets arkiv. Den lilla byggnaden längst ned till höger på kartan är stenmagasinet, den enda byggnaden som idag är bevarad från 1700-talsgården. Huvudbyggnad, stall, ladugård och lador låg samlade på den kulle där idag det vita ”stenslottet” är uppfört.

Uti skogen

Broocman ger rådet att hugga upp ved och föra den till gården för att kunna använda både till bränsle men också i ugnar för kalk och tegelproduktion samt till bryggandet av öl. I skogen bör man även under januari månad rensa bort vindfällda träd men dessa skall man inte använda till byggnadsvirke. Träd som skall fällas för att bli timmer hämtas också i skogen under vintern men arbetet skall utföras vid vackert väder och framförallt inte om det blåser sydliga vindar, det skulle enligt Broocman, ge ett sämre virke. Gran och tall användes till byggnadstimmer, ek ville skeppsbyggarna ha till varven medan björk och andra lövträd kunde användas till husgerådsföremål, vagnar, kärror, slädar och jordbruksredskap av olika slag. Det var också viktigt att förbereda och hugga humle-stänger samt att tillverka tunnband — men det förutsätter att man använde trä som tunnband — i Göteborg med omgivningar är det troligare att det var järnband kring tunnorna redan tidigt under 1700-talet.

Kring Stora Torp fanns det inte några skogar under 1700-talet. Det var endast på markerna närmast gårdarna, på inägomarken, som det fanns kvar fullvuxna träd. Delsjöområdet hade förlorat sin skog genom långvarig misshushållning, träd höggs ned men inga nya planterades. De betande djuren på utmarkerna bidrog sedan till att träd hade svårt att växa. Enbuskar var nog det enda som kunde växa i större omfattning i området. Det mesta som tillverkades av trä fick istället köpas på marknadsplatserna inne i Göteborg eller av kringresande försäljare.

Hemma wid Gården

Om inte tröskningen av förra årets säd var klar måste det ”med flit befordras” och man skulle inte heller glömma att vända på säden regelbundet när den låg på loftet. Under januari var det också en god idé att föra överskottet till marknadsplatserna för att få kontanta pengar.

I Fä- och Fårhusen

Under den kalla årstiden måste fä- och fårhusen hållas varma och se till att de hade lagom med foder. Till fåren skulle ”ahl-löf” ges för att det var hälsosamt.  Tjuren skulle få mycket foder, och Broocman uttrycker anledningen på följande vis: ”Tjuren skal öfwermåtton wäl fodras fram för then andra boskapen, på thet han thesto bättre kraffter må få til sin nyttiga förrättning”.

I Häste-stallen

Hästarna var mycket viktiga för driften av gården och skulle vårdas noga. Dräktiga ston skulle få näringsrikt foder, men inte för mycket på en gång. Under slutet av januari kunde hästarna förväntas att börja fälla och det krävdes mycket rengöring och borstning av djuren. En översyn av hästarnas hovar behövdes också och det ansågs lämpligt att sko hästarna under denna månad.

I Höns-Hus

Hönshusen skulle hållas varma för att snart var det dags för fåglarna att börja värpa. Hönsen fick älta malt samt i ugnen rostad havre och ärtor samt stekt bröd. Det skulle endas ges foder i måttliga mängder. Undantaget var dock fåglar som man ville slakta, dessa skulle få rikligt med foder.

Wid Fiskerierne

Om vintern var sträng så måste man se till att fiskdammarna inte frös. Dammarna måste givetvis vara ganska slutna så att fisken inte försvann, men det gjorde att de också blev känsliga för kyla och det krävde därför en del arbete under vintern. Vid Stora Torp fanns det två fiskdammar och det bör även här ha varit en återkommande arbetsuppgift vintertid att förhindra isläggning.

Under samma rubrik berättar Broocman också att det är under januari som ”warg- och räfgroperna” skulle skötas om så att de var i skick att fånga varg och räv. Inga sådana fångstanläggningar är kända vid Stora Torp, men det kan givetvis ha funnits sådana.

I trädgården skulle fruktträden kvistas, det skulle ske mellan S Pauli och Scholastica-dag.

I Huset

Broocman betonar att det under januari är lämpligt att reparera vagnar och redskap samt tillverka nya hushållsföremål, stegar, korgar, krattor såll. Det måste också tillverkas halmband inför näsa års skörd. En löpande uppgift vid huset var också att se till att brunnarna och källor inte frös, de skulle hållas öppna utan is.

Januari månads uppgifter var alltså framförallt att se till att gården var förberedd inför det kommande odlingsåret. Det mesta av det som Broocman tar upp gällde även för Stora Torp.

Referenser

Håkan, Tunón (red) 2016. Broocman, Reineri, En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman. En Handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.

Reinerus Reineri Broocman, urn:sbl:17028, Svenskt biografiskt lexikon(SBL) (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2016-12-31.

Karta

Historiska kartor – Göteborg, Stadsbyggnadskontoret.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: