Carlbergs stora slott

Läsarna av Hwad Nytt? Kunde den 7 juli 1773 läsa att excellensen Scheffer den 23 juni passerat Partille där ”en stor byggning av sten anlägges.” Tidningen beskrev uppförandet av det vi idag allmänt kallar ”Partille slott”. Det var ägaren superkargören vid Ostindiska kompaniet David Sandberg, senare även blev direktör för kompaniet, vilken lät genomföra ett av göteborgsområdets mest ambitiösa byggprojekt. Han hade 1763 köpt ”Stommen” i Partille, som redan före ombyggnaden var en ganska betydande gård som även var försedd med trädgårdsanläggningar. (Bæckström, s. 125-127, Bergendahl, s. 310-323, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, s. 106-110, Geometrisk avmätning 1697)

1697

Den äldsta kända kartan över Partille Stom är från 1697 och visar ett stort hus på samma höjd där idag ”Partille slott” ligger. Gården omgavs av större trädgårdsanläggningar och en väg sträckte sig upp mot kullen enligt samma sträckning (ungefärligen) som allén gör idag. Öster om gårdstomten låg stora ängar och en del åkermark inom det som idag utgör Allum och Kyrktorgets område. Där fanns också en bäck som rann ut i Säveån strax växter om kyrkan, i bäcken finns en kvarn markerad på kartan (nr 13).

Namnet Partille är känt sedan medeltiden, men Stommen som gård syns i skriftliga källor först från 1583 men gården bör givetvis ha funnits redan under medeltiden. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, s. 104-105) Stommen var kyrkojord när gården först omnämns i jordeböckerna, vilket förefaller naturligt med tanke på närheten till Partille kyrka. Men nog är det något märkligt i detta landskap, gården ligger på höjden och kyrkan nedanför vid ån — varför? Kan det vara så att den som ursprungligen byggde kyrkan i Partille bodde på kullen där ”Partille slott” idag reser sig? Det är en fråga som vore intressant att få svar på.

Kyrkan ligger nedanför Stommens tomt.

Kyrkan ligger nedanför Stommens tomt. Foto: Per Hallén 2016.

När superkargören David Sandberg köpte Stommen 1763 var det alltså en gård som hade en lång och rik historia bakom sig men under Sandbergs tid som ägare skulle ett bestående monument skapas. Den nya ägaren av Stommen saknade inte ekonomiska resurser och det var därför möjligt för honom att börja planera för bygget av ett av göteborgsområdets mest imponerande hus vid denna tid. För att genomföra detta byggprojekt anlitades den unge arkitekten Carl Wilhelm Carlberg. Han var son till Göteborgs stadsarkitekt Bengt Wilhelm Carlberg och hade under en del av sin uppväxt vistats på gården Kärralund. Arvid Bæckström har beskrivit arkitektens uppväxt på följande sätt. ”Han växte upp på det vackra Kärralund med dess terrasser, trädgårdar och slingrande bäck. Fadern hade förmodigen anlagt terrasserna och hållit trädgården i sträng form. Längst bort i trädgården på en liten kulle stod ett lusthus med väggmålningar av någon av stadens målarmästare; där på kullen vid bäcken hade säkerligen unge Carl Wilhelm många soliga barndomsstunder.” (Bæckström, s. 121-122)

Terrasserna vid Partille Slott - kan det vara Kärralunds trädgård som är förebilden? Det hävdar

Terrasserna vid Partille Slott – kan det vara Kärralunds trädgård som är förebilden? Det hävdar Bæckström. Foto: Per Hallén 2016.

Materialet till huset, holländsk klinkert, köptes i Holland och fraktades med båt till Göteborg och därifrån på pråmar uppför Säveån till området omedelbart nedanför byggarbetsplatsen. Arbetet pågick mellan 1773 och 1780, därefter tillkom flygelbyggnaderna i trä söder om den nya huvudbyggnaden. (Bæckström, s.125-126, Bergendahl, s. 313-316)

"Partille Slott". Foto: Per Hallén 2016.

”Partille Slott”. Foto: Per Hallén 2016.

Carl Wilhelm Carlberg har satt sina spår i området. Foto: Per Hallén 2016.

Carl Wilhelm Carlberg har satt sina spår i området. Foto: Per Hallén 2016.

Carl Wilhelm Carlbergs allé till "Partille Slott". Foto: Per Hallén 2016.

Carl Wilhelm Carlbergs allé till ”Partille Slott”. Foto: Per Hallén 2016.

Stommens gård dominerade sin omgivning. Kålkullegården och Mellangården i Partille by köptes 1652 av Israel Noræus, ägare av Stommen. Han lade även gården Kåbäcken under Stommen. Något senare skulle även gårdarna i Skulltorp hamna under ”Partille herrgård”, ett godskomplex hade därmed bildats. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, s. 105-107, 94-95, 112-113)

Partille Herrgård med torpen Söderslätt och Björnåsslätt.

Partille Herrgård 1833 med torpen Söderslätt och Björnåsslätt.

Formellt var det Partille Mellangård som under 1700-talet anlade de två torpen Björnåsslätt och Söderslätt, men i praktiken kontrollerades området av Herrgården. Båda torpen beboddes av fattiga torpare, från Björnåsslätt finns mer information än för Söderslätt. Björnåsslätt låg utmed den nutida gångvägen mellan Björndammen och Puketorp/Ugglumsområdet. Med hjälp av bouppteckningen efter Johannes Svensson 1831 kan följande skildring ges.

Björnåsslätt på 1833 års karta.

Björnåsslätt på 1833 års karta.

”Den 4 mars år 1831 förrättades laga bouppteckning efter torparen Johannes Svensson vid Partille Mellangård som med döden avlidit den 10 februari detta år och efterlemnat enkan Catharina Olofsdotter samt omyndige barnen: sönerna Sven 13 år, Olaus 2/3 år och döttrarna Elsa 9 år och Anna Christina 5 år gamla.” (FIIa:21:185)

Så inleds bouppteckningen efter torparen Johannes som med sin familj bott och arbetat på torpet Björnåsslätt sedan 1812. Torparens död var säkerligen en tragisk händelse för familjen, men det ger oss en unik inblick i hur torpet såg ut och vad familjen ägde.

Vi börjar med själva torpet, det var enligt bouppteckningen inte någon lyxbostad, det var en ganska usel bostad! ”Manhusbyggnad med brädtak bestående af ett rum med förstuga, samt under samma tak 1 liten loge och ett fähus byggt på Anders Larsson i Partilled Mellangårds intäkt Björnåsslätt kallt, hvilken plats den afledne arrenderat på 49 års tid, enligt arrende contrakt af den 24:e mars 1829. Huset kan i anseende till sitt förfallna tillstånd ej upptagas högre än till 10 riksdaler banco.”

I det lilla fähuset stod en spättig ko, 10 år gammal och en gris, dessa djur var tillsammans lika mycket värda som hela torpet!

Går vi sedan in i den lilla stugan och tittar på köksutrustningen så skulle vi se en gammal caffepanna av koppar, en kokgryta och en stekpanna och ett par grytkrokar av järn. Av samma material var även ett par kakelugnsdörrar och en sax. Johannes hade även en uppsättning av snickeriverktyg samt borrar.

Torpet var möblerat med en kista, en soffa, ett omålat bord, 4 gamla stolar, en gammal säng, samt ett väggur utan fodral. På boret stod fyra lerfat, en skål och två tallrikar av lera och två finare av porslin. Det fanns till och med två the koppar samt fyra buteljer.  I stugan fanns även några tunnor och kar, en tvättbalja och ett mjölkstop liksom en gammal vävstol.

För arbete utomhus fanns en gammal plog, fyra yxor, två spadar och två åkerhackor samt en skottkärra.

Johannes kläder bestod av en gammal kapprock av blått vadmal, en svart frack av vadmal, en grön jacka av vadmal och en äldre likadan. Ett par blå byxor av vadmal liksom två gamla byxor. En randig väst av fyrtråd och en av bomullstyg. Han hade även en gammal undertröja, 5 skjortor och 4 nattkappor, 1 halsduk, 1 hatt, ett par stövlar, 2 par gamla ullstrumpor och en gammal sjöskumspipa samt en rakkniv.

Johannes hade levt utan att dra på sig några skulder så behållningen i boet blev 26 riksdaler 45 skilling och 4 runstycken. (FIIa:21:185)

Björnåsslätt

Lämningarna efter torpet Björnåsslätt. Foto: Per Hallén.

Torpet var bebott från och med 1770-talet och lämnades öde först 1883, det var alltså bebott under drygt hundra års tid.

När skiftet av utmarken genomförts inom Partille socken 1849 fick Stommen och Mellangårdarna markområden som gick från dalgången upp mot Björndammen och sedan hela vägen in mot gränsen till Örgryte.

skifte_stommen_liten

Heldragen linje markerar Stommens skifte och den streckade linjen markerar Mellangårdens skifte. Kartöverlägg: Per Hallén 2016.

Göteborgs landsarkiv

Sävedals häradsrätt FIIa:21 (1831)

Lantmäteriet

Lantmäterimyndighetens arkiv, 14-PAR-44, 1833.

Lantmäterimyndighetens arkiv, 14-PAR-59, 1849.

Lantmäteristyrelsens arkiv, Partille socken Partille nr 1-4, Geometrisk avmätning 1697.

Litteratur

Bæckström, Arvid, Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, Stockholm, 1923.

Bergendahl, Erik, Partille krönika, Göteborg, 1920.

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: