Färdvägen mellan Partille och Landvetter har under lång tid gått över höjdområdet vid Åstebo och vidare förbi utkanterna av Öjersjö. De som bodde på Åstebo under gångna århundraden skulle nog knappt tro sina ögon om de såg den nutida vägen. Vägen var förr endast farbar med enklare fordon så som kärror (med två hjul), vagnar hade troligen svårt att ta sig fram i denna trakt. Flygfotot ovan är (Digitalt Museum) från 1960 och visar Åstebo, närmast gården ser du den gamla vägen, jämför med kartorna längre ned.
Åstebo låg ändå vid en väg som var mer trafikerad än den genom Öjersjö och de resande passerade rakt igenom gårdens ägor. Gården omnämns i skriftliga källor vid mitten av 1500-talet men dessa berättar inte mycket mer än att det fanns en gård med namnet Östabo, Ostabåå, Ostabo eller Ostheboo, stavningen under äldre tid kunde variera stort. Namnet Åstebo lär komma från mansnamnet Åste. Vem han var och varför hans namn bevarats genom århundradena lär vara svårt eller omöjligt att få fram fakta kring, men det är en rimlig förklaring till gårdens namn. Efterledet ”bo” kan vara bo i meningen gård eller möjligen ”bod”, vilket också är tänkbart. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län ) Med bod menas en plats där det fanns förvaring, kanske en slåtterlada. (Svenskt ortnamnslexikon ) Men området har varit bebott till och från under årtusenden, det visar inte minst de bronsålderslämningar som finns utmed Vildmarksleden öster om Åstebo. (http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10158600110001)
Åstebo 1770
Anders Jönsson bodde på Åstebo tillsammans med sin hustru Britta Eriksdotter som också var ägare till gården. Men vid giftermålet med Anders blev det han som tog över som formell ägare. Efter att Anders avlidit upprättades en bouppteckning den 9 juni 1770 och den ger oss möjlighet att idag se vilka föremål och djur som fanns på gården vid 1770-talets början.
Fastigheten Åstebo beskrivs som ¼ mantal skattejord, det berättas också att mannen fått egendomen genom giftermål och den värderades till 423 daler silvermynt. Fastigheten var den mest värdefulla tillgången i boet men Anders hade även omfattande skulder till både grannar och flera handlare inne i Göteborg som uppgick till strax över 232 daler.
I husets kök fanns några pannor och grytor av både koppar och järn och därtill några få köksredskap för matlagning och brödbakning, men det var inte något välutrustat kök som framträder i bouppteckningen, endast det mest nödvändiga. Även möblemanget var enkelt. Kistor var den viktigaste förvaringsmöbeln, förutom ett äldre skåp. Det fanns ett enklare bort, några stolar och en soffa samt i en del av huset stod en vävstol, även den beskrivs som gammal.
Gårdens åkerbruk bedrevs med en krok (årder) som ristade jorden, alltså inte som en plog där jorden vänds vid bearbetningen. Därtill fanns en harv och en åkerbult men inte några andra redskap för åkerbruk. Utifrån utsädet som listas i bouppteckningen får vi veta att det odlades (vår) råg, korn och havre på gården.
Transporterna sköttes med hjälp av kärror eller på ryggen av gårdens djur med hjälp av klövjesadel. Kärrorna och åkerredskapen drogs av gårdens två hästar, den ena var 12 år gammal och den andra 4 år. Gården hade fyra kor, två kvigor och två stutar, fyra får med lika många lamm, fyra bockar och nio getter med sex killingar. I svinstian fanns därtill en sugga med fyra späda grisar. (FIIa:3 1770:1461)
Efter Anders död fortsatte änkan Britta Eriksdotter att bruka gården ytterligare några år innan även hon avled 1779. Efter henne upprättades inte en fullständig bouppteckning då en del redan var listat i mannens boppteckning. (FIIa:5 1779:1111)
Kartorna berättar
Åstebo stannade inom en familj under en stor del av 1800-talet och delades aldrig permanent mellan två ägare och därför upprättades aldrig några skifteskartor över gården. Det finns därför bara två kartor som visar hur gårdens ägor var utformade, en från 1701 och en från mitten av 1930-talet. Den stora skifteskartan som visar utmarkerna 1849 visar endast gårdens gränser och inte något från inägorna då uppdraget för lantmätaren endast gällde utmarkerna.
Gården Åstebo finns med på en karta från 1701 som beskriver Öjersjö. Liksom gårdarna i den närbelägna byn hade Åstebo en ganska liten åkerareal, en mindre kålgård, ganska mycket ängsmark och en hel del sankmark och mossar. Gården hade fiskerättigheter i Kåsjön där abborre och gädda bland annat kunde fångas. På kartan finns även en mindre vattenyta markerad sydost om gården, det var den lilla Åstebotjärn.
Den ekonomiska kartan från 1930-talet visar att gårdens byggnader låg kvar på samma tomt som de gjort 1701, så även idag. Det är alltså en mycket gammal gårdstomt som finns vid dagens vandrarhem. Landsvägen mellan Partille och Landvetter gick inte längre invid gården så som den gjort tidigare. Den nya moderna vägens raka sträckning över ägorna skiljer sig tydligt från den äldre vägsträckan närmast gården.
När fattigvården kom till Åstebo
De sista brukarna av gården lämnade Åstebo 1888 och istället köptes den av Partille kommun för att användas till fattiggård. Den första föreståndaren blev Johan August Svensson med hustrun Gustafva Lindberg, båda från Ytterstad. De hade hjälp av hushållerskan Josefin Wilhelmina Jansson och hennes tre döttrar för att ta hand om gårdens inflyttade fattighjon. I husförhörslängden över Partille 1889-99 listas följande namn:
Maria Börjesdotter (född 1821)
Anders Johan Berg (född 1823)
Maria Karlsdotter (född 1817)
Johannes Karlsson (född 1820)
Magnus Lundgren (född 1816, död 1899)
Johanna Kristina Olausdotter (född 1824)
Anders Olausson (född 1822)
Evald Johansson (född 1886)
Karl Oskar Johansson (född 1889)
Sofia Johansdotter (född 1891)
Anders Johansson (född 1826)
Anders Bengtsson (född 1824)
Sara Davidsdotter (född 1823)
Kristina Johansdotter (född 1832)
Britta Kristina Gustafsdotter (född 1816 död 1897)
Gårdens fattighjon var en blandning av de riktigt gamla och några riktigt unga barn som troligen blivit föräldralösa och därför hamnat inom fattigvården.( AI:22 1889-1899) Långt in på 1900-talet var Åstebo en fattiggård (AIIa:4 1913-1922) och senare ålderdomshem. Åstebos senaste funktion är att vara vandrarhem.
Källor
Landsarkivet i Göteborg
Partille AI:22 1889-1899
Partille AIIa:4 1913-1922
Sävedals häradsrätt FIIa:3 1770:1461
Sävedals häradsrätt FIIa:5 1779:1111
Lantmäteriet
Lantmäterimyndighetens arkiv, 14-PAR-4, 1701.
Lantmäterimyndighetens arkiv, 14-PAR-59, 1849.
Rikets allmänna kartverks arkiv
Partille J131-12NO, Ekonomiska kartan 1935
Partille J131-12NV, Ekonomiska kartan 1935
Tidning
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)
Litteratur
Aspström, Helge, Frizell, Kristina & Olsson, Agneta (red.), Bilder från Partille, Partille, 1994
Bergendahl, E. Partille krönika. Göteborg 1920.
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923
Rådström, Lennart, Strömberg, Lars & Andersson, Bo, Den kluvna hällen: Partille och dess människor under 1900-talet, Kulturnämnden, Partille, 1988.
Svenskt ortnamnslexikon. Red. Mats Wahlberg. Uppsala 2003.
Vidareläsning
Bringéus, Nils-Arvid, Bouppteckningar som etnologisk källa, Lund, 1977
Bringéus, Nils-Arvid (red.), Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, 5., Stockholm, 2003
Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000
Hallén, Per, Järnets tid: den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonsumtion 1750-1870,Göteborg, 2003
Delsjöområdets historia 