Hultet Nedergården

Hultet Nedergården är troligen den ursprungliga gården i den lilla byn Hultet som delades i två gårdar senast 1650. Hultet omnämns i en rättegång i samband med att Åssa på Öiersehollt 1629-34 anklagades för att vara hotfull. Det sades att hon umgås med fanners konst och bruka onda unsägelser, alltså hotelser. Hon påstods ha sagt: ”Allt det du vinner i äpplen skall tappas i päron”, för detta fördes hon fängslad till Göteborgs kista. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1 s. 89) Detta var alltså en händelse som utspelade sig före de stora häxprocesserna som inföll 1667-76. Det skulle vara intressant att veta mer om Åssa och vad som hände under dessa år, om mer information kan ”grävas fram” lovar jag att återkomma till detta människoöde.

1701 års karta över Hultet Nedergården

1701 års karta över Hultet Nedergården.

Skogen till höger i bild döljer ett område med äldre åkrar.

Skogen till höger i bild döljer ett område med äldre åkrar, angivna under nummer 25 på 1701 års karta ovan. Foto: Per Hallén 2016.

Hultet Nedergården låg öde 1678 (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1 s. 89)men 1701 när den första kartan över trakten upprättades var gården åter bebodd och markerna brukade. Det fanns två områden med åkermark omgivna av i huvudsak ljungmarker. Invid gården, markerade med nr 24 på kartan fanns två kålgårdar. Från gården gick en mindre fägata mot söder och betesmarkerna där. På beskrivningen till kartan sägs att Hultet Nedergården hade rätt till fiske i Kåsjön där det fångades abborre, gädda och mört.

Torp under gårdarna var ganska ovanligt i trakten av Öjersjö men Hultet Nedergården kom att låta bygga två torp, Degsjöhult under de första åren av 1800-talet och Sjöliden år 1838. NÄr det gäller gården är en god källa bouppteckningar och från 1800-talet finns det två sådana förteckningar som kan användas för att ge en bild av gården, dess föremål och kreatur.

I december månad 1828 avled hemmansbrukaren Erick Bengtsson på Hultet Nedergården och efterlämnade änkan Britta Stina Larsdotter samt myndiga sönerna Lars och Anders och omyndiga sonen Bengt och de omyndiga döttrarna Britta, Christina samt Anna Catharina. De omyndiga barnens rättigheter bevakades av Olof Johannes på övre Hultet och Bengt Anderson från Myndal.

Gården bestod av 1/8 mantal som hade köpts i november 1796 och värderades till 270 riksdaler banco. Vid genomläsningen av bouppteckningen följer sedan ett antal silverföremål i form av några skedar och spännen, dryckeskärl, fat, ljustakar och tallrikar av tenn. Kittlar och kastruller av koppar hade gården ganska många av jämfört med andra undersökta gårdar i denna trakt, dessutom en speciell kaffekittel och kaffekanna, åter ett tecken på att denna dryck var väletablerad i trakten av Öjersjö före 1830-talet. I bouppteckningens lista över järnföremål fanns gryta, stekpannor, brandringar, järnstänger, slägga, yxor, liar, hackor spade och en del verktyg för snickeri.

I stugan fanns följande möbler, ett omålat slagbord, två omålade soffor, ett omålat skåp, ett mindre målats skåp, fem omålade trästolar, ett väggur med ”römålat” fodral, tre sängställ, en målad kista med lås, en spegel, två dryckestunnor med träben, en vävstol med tillbehör samt en mängd mindre föremål, exempelvis tallrikar av trä och spänner för att bära in vatten med. Givetvis fanns där även en säng och där hade familjen några större fjäderbolstrar samt ett blårandigt sängomhänge, därtill även kuddar, täcken och lakan. På en hylla i stugan stod en bibel, och två psalmböcker.

Ericks kläder bestod av en grå päls, en grön frack, en blårandig och en gulrandig väst, ett par kortbyxor, en gammal svart hatt, åtta par skjortor, tre nattkappor och två halsdukar. Listan över kläder verkar inte var fullständig så här kan man misstänka att han gett bort en del av kläderna innan han avled.

Hultet Nedergårdens jordbruksredskap 1829 var de samma som för andra undersökta gårdar i Öjersjötrakten, en krok (årder) med bill och en åkerharv med järnpinnar. Transporterna sköttes med kärror och slädar och det fanns även två klövjesadlar för att transportera varor på ryggen av gårdens hästar eller oxar, dessutom en ”fruntimmers sadel” vilket visar att hustrun ibland var ute och red.

Gården hade fyra kor, en oxe och en tjurkalv, två hästar, fyra får med lamm, en bagge samt två galtar.  Några skulder eller fordringar hade inte Erick skaffat sig. (Sävedals häradsrätt FIIa:21 1829:53)

Den gamla huvudbyggnaden på Hultet Nedergården. Foto: Per Hallén 2016.

Den gamla huvudbyggnaden på Hultet Nedergården. Foto: Per Hallén 2016.

Änkan Britta Stina sålde gården till sin son Lars 4 maj 1829 och han fortsatte att bruka gården fram till slutet av 1860-talet. Han hade gift sig med Maria Elisabeth Bengtsdotter. Hon avled i maj 1863 vilket gör det möjligt att åter granska gården och vilka föremål och djur som man då hade på Hultet Nedergården. Värdet av gården sattes till 500 riksdaler riksmynt, alltså en fortsatt ganska lågt värderad gård. Maria Elisabeth efterlämnade några föremål i ädelmetall, ett par örhängen av guld samt några skedar av silver. När det gäller koppar och järnföremål hade inte mycket ändrats jämfört med bouppteckningen från samma gård 40 år tidigare. Gården hade en större kopparkittel med lock, en kokkittel och en kastrull samt två kaffekittlar alla av koppar. Föremål av glas och porslin hade ökat i antal och det fanns ett halvt dussin kaffekoppar och ett dussin tallrikar, 1863 fanns det inte längre tallrikar av trä i hemmet. Därtill flera finare buteljer, fat och dricksglas. Dessutom fanns en järngryta, stekpanna, kaffebrännare och andra hushållsföremål av järn. I huset fanns två soffor, varav en var rödmålad, två slagbord och ett mindre bord samt fem trästolar, en spegel tre kistor och ett väggur.  På en hylla stod ”diverse andeliga böcker”. Ett antal skåp av olika slag samt byrå och en vävstol med tillbehör och ett par spinnrockar rymdes också i huset.

Maria Elisabeth ägde en blå vadmalsrock, fyra klänningar i olika material och färger, två underkjolar, ett dussin linntyg, ett par kängor två par strumpor och tre sidesdukar samt tre bomullsdukar, tre förkläden och en näsduk. Dessutom fanns annan textil i huset i form av fjäderbolstrar, lakan, täcken och dukar samt sängomhänge.

Gården hade 1863 börjat använda plog på åkrarna men fortfarande fanns den gamla kroken (årdret) kvar. Givetvis fanns även en harv med järnpinnar och ett antal kärror och slädar för transporterna. Inga sadlar, varken för ridning eller klövjande fanns med i denna bouppteckning.

I stallet fanns två hästar och i ladugården fyra kort. På gården fanns även en sugga, fyra får med lamm, två gumsar och fem höns.

En stor skillnad mellan bouppteckningen 1829 och den 1863 är mängden skulder. Maria Elisabeths bouppteckning uppvisar en lång lista med framförallt reverser där hon lånat pengar eller fått kredit i samband med att hon handlat inne i Göteborg. 1252, 59 riksdaler riksmynt uppgick skulderna till och det innebar att det blev en brist i boet på 140,44. Hultet Nedergården var vid denna tid en skuldsatt gård trots att det inte finns några tecken på omfattande investeringar i jordbruket.  (Sävedals häradsrätt FIIa:30 1863:1563)

En äldre gårdsbyggnad. Foto: Per Hallén 2016.

En äldre gårdsbyggnad. Foto: Per Hallén 2016.

hultet_nedergarden_98_partille_1867

Laga skifteskartan över Hultet Nedergården, 14-PAR-98.

Jämförs ett utsnitt ur lagaskifteskartan ovan med den ekonomiska kartan från 1935 går det att känna igen mycket av bytomtens byggnader och det omgivande landskapet.

Laga skifteskarta

Hultet Nedergården på 1935 års ekonomiska karta.

Hultet Nedergården på 1935 års ekonomiska karta.

År 2011 kom arekologerna till området för att göra en förundersökning inför det nya bostadsområde som skulle byggas öster om Hultet Nedergården. Undersökningen skedde utanför gårdstomten i ett område som inte används till annat än åkermark och betesmark och därmed var fynden fåtaliga. Hade undersökningen genomförts på själva bytomten lär resultaten ha blivit annorlunda. (Nieminen & Rosén 2012)

Provgroparnas omfattning vid 2011 års utgrävning.

Schaktplan som visar utgrävningens omfattning vid 2011 års utgrävning.

Hultet Nedergårdens gränser efter laga skifte. Kartöverlägg Per Hallén 2016

Hultet Nedergårdens gränser efter laga skifte. Kartöverlägg Per Hallén 2016.

Hultet Nedergården ägdes ett antal år av Saronförsamlingen men såldes 2012 till Svenska kyrkan som idag driver ”Öjersjökyrkan”. (Partille Tidning 2012-08-12, 2012-09-27)

Källor

Göteborgs Landsarkiv

Sävedals häradsrätt FIIa:21 1829
Sävedals häradsrätt FIIa:30 1863
Husförhörslängder Partille AI:1 1771-1774 till AI:22 1899

Internetkälla:
Nieminen, J., & Rosén C., Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö. UV rapport 2012:49. http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/5323/uvr2012_049.pdf?sequence=3 (Hämtad 2016-10-01)

Tidning

Partille Tidning
Kartor

Rikets allmänna kartverks arkiv:

Ekonomiska kartan, Västra Götalands län, Partille J131-12SV, Ekonomiska kartan, 1935.

Lantmäterimyndighetens arkiv
14-PAR-98, Laga skifte 1867

Lantmäteristyrelsens arkiv:
Partille socken Öjersjö nr 1-6, Geometrisk avmätning 1701

 

Litteratur om Öjersjö och Hultet

Aspström, Helge, Frizell, Kristina & Olsson, Agneta (red.), Bilder från Partille, Partille, 1994

Bergendahl, E. Partille krönika. Göteborg 1920.

Centergran, Ulla, Etnologisk undersökning Öjersjö by, Kulturnämnden, Partille, 1985

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923

Rådström, Lennart, Strömberg, Lars & Andersson, Bo, Den kluvna hällen: Partille och dess människor under 1900-talet, Kulturnämnden, Partille, 1988

 

Vidareläsning

Bringéus, Nils-Arvid, Bouppteckningar som etnologisk källa, Lund, 1977

Bringéus, Nils-Arvid (red.), Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, 5., Stockholm, 2003

Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000

Hallén, Per, Järnets tid: den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonsumtion 1750-1870,Göteborg, 2003

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: