Öjersjö skola

Den svenska folkskolan skapades 1842 och med den kom allmän skolplikt. Riksdagen som fattat beslut om denna nya nationella institution tog dock inte något ansvar för genomförandet utan det vilade på de enskilda socknarna och kommunerna. I varje socken skulle det finnas minst en, helst fast skola med godkänd lärare. Det tog tid för skolväsendet att etableras och 1847 hade inte ens hälften av de skolpliktiga barnen blivit inskrivna i skolan.

Regeringen insåg 1856 att det behövdes ekonomiskt stöd för att få igång skolor i fattigare och mer avlägsna byar och det skapades ett statsbidrag till mindre folkskolor som blev en form av ”krisskolor” som även fick anställa oexaminerade lärare. Denna form av enklare skolor fick ta emot ungefär var sjunde elev under åren 1880-1920. (NE) Till en början lär skolundervisningen i Partille ha varit ganska uselt skött av personer som fick uppdraget att bli lärare istället för att gå på fattigvårdsmedel. I ”Partille krönika” kan man läsa om en del märkliga och smått lustiga personligheter som bedrev den tidiga undervisningen. ”En sådan magister var Malenas Anders i Ugglum, som dessutom var spelman och tillverkade psalmodikon (ett musikinstrument). Han satt för det mesta och spelade hela tiden och lärde barnen, utom Luthers lilla katekes, en mängd galna visor som mer hörde hemma i stadsvakten än i en skola. En annan hett Spjut och hans undervisning bestod mest i stram exercis med gärdesgårdsstörar, dynggrepar och andra tillhyggen, med vilka gjordes bajonettanfall mot stengärdesgårdar, hövolmar och fredligt betande fårahjordar”. (Bergendahl, s. 283-284) Partilles första skolbyggnad uppfördes 1848 och låg mitt emot klockstapeln vid kyrkan. Efter hand utökades skolväsendet i socknen och 1866 öppnade en ny småskola vid Högen, den flyttades en tid senare till Lexby och en ny småskola inrättades i Jonsered. Både Utby och Öjersjö fick en ambulerande skola, alltså att läraren reste mellan platserna och lånade en undervisningslokal. (Bergendahl, s. 284)

Öjersjö skola byggdes år 1887 och den 4 november 1890 anlände skolans första lärarinna, Berta Evelina Utberg som tidigare bott i Utby. Skolhuset uppfördes ”mitt i byn” på gården Hallens marker utmed vägen som slingrade mellan gårdarna. Förutom lärosal inrymde huset även en bostad åt lärarinnan. (Centergarn, s. 23)

Berta Evelina Utberg från Utby. Lärarinna i Öjersjö 1890-1923. Bilden är hämtad ur

Berta Evelina Utberg från Utby. Lärarinna i Öjersjö 1890-1923. Bilden är hämtad ur Rådström 1988, s. 223.

Skolgången började, som överallt annars, vid sju års ålder och det finns några berättelser om hur det var att börja skolan kring sekelskiftet 1900. (Centergarn, s. 23, Rådström, s. 221-225)

”Jag började skolan 1901. Småskolan var två dagar i veckan. Det var tisdag, torsdag och halva lördagen. Vi började klockan nio och slutade tre. De övriga dagarna undervisades de äldre barnen i folkskolan. I skolsalen satt vi två och två i varje bänk. Pojkarna satt för sig och småbarnen fick sitta vid kaminen där det var varmast. Stryk fick vi aldrig, bara någon av pojkarna när de behövde det, men det var inte så ofta. Lärarinnan hade respekt med sig. Vi hade griffeltavla först ett par år, sedan fick vi börja skriva med blyerts. Det kostade ett öre per penna och papper. Ett finare papper kostade två öre. Skrivböcker och sådant fick vi betala själva. (AD)” (Rådström, s. 222)

En annan tidigare elev tecknar denna minnesbild.

”Vi fick inte lära oss så mycket. Det var räkning, biblisk historia, katekes, psalmbok och naturlära. Prästen kom alltid på examen. Han tyckte det var så roligt att komma dit, för vi var så bra allihop. (HL)” (Rådström, s. 222)

Förutom barn från Öjersjö gick det även barn från Åstebo ålderdomshem på skolan(!), sannolikt var detta föräldralösa barn eller barn som socknens socialvård hade tagit hand om.

Berta stanna kvar som lärare till 1923 då hon efterträddes av Agda Helin som senare skulle gifta sig med Wilhelm Bergqvist i Gökegården. Hon stannade kvar i knappt tio år fram till dess att skolan avvecklades 1934. Efter nedläggningen skjutsades barnen i Öjersjö till Kyrkskolan i Partille. Därefter användes huset av Öjersjö Ungdoms- och fritidsförening samt av Röda Korset och där har även hållits gudstjänster av prästen Åke Jansson kom cyklade från Partille. (Centergarn, s. 23, Rådström, s. 221-225)

Byggnaden finns ännu kvar och rymmer idag ett litet skolmuseum. Se även denna artikel i Partille Tidning.

Öjersjö skola. Foto: Per Hallén 2016.

Öjersjö skola. Foto: Per Hallén 2016.

 

Källa

Göteborgs Landsarkiv

Husförhörslängd, Partille socken, AI:22 1889-99.

Internetkälla

Nationalencyklopedin (NE), folkskola. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkskola (hämtad 2016-09-01)

 

Litteratur

Bergendahl, E. Partille krönika. Göteborg 1920.

Centergran, Ulla, Etnologisk undersökning Öjersjö by, Kulturnämnden, Partille, 1985

Rådström, Lennart, Strömberg, Lars & Andersson, Bo, Den kluvna hällen: Partille och dess människor under 1900-talet, Kulturnämnden, Partille, 1988

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: