Hallen

Gården Hallen i Öjersjö har i en del handlingar kallats Hallegården och i något fall Ballbogården. Namnet ”Hallen” påträffas för första gången i jordeboken 1621, alltså samma år som staden Göteborg fick sina privilegier fastställda.  I domboken 1639 kallas gården Ballbogården och orsaken uppges vara att en man från Bollebygd skall ha ägt gården, men Hallen tycks vara den vanligaste benämningen och det lär komma från hall eller (berg)häll. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län)

Hallen finns med på 1701 års karta över Öjersjö. Gården hade då en ganska blygsam åkerareal och ganska mycket av tuvig eller ljungbevuxen äng på sina ägor. Från gårdens byggnader gick en smal korridor, som en fägata, ut mot betesmarkerna norr om gården. Den finns sedan kvar och kan spåras på kartorna från 1867 och 1935. (Geometrisk avmätning 1701, 14-PAR-100, Ekonomiska kartan, 1935) Idag är området bebyggt med moderna bostäder men det går ännu att se de stenmurar som en gång inhägnade Hallens ägor och bitvis även att följa den gamla vägen mot utmarken. Kartorna nedan visar gården 1701, 1867 och 1935, och där syns fägatan till utmarken tydligt.

Danemannen Carl Bengtsson på Öjersjö Hallen avled 1787 och han hade tillräckligt med ägodelar för att få en bouppteckning upprättad efter sig vilket ger oss idag möjlighet att blicka in i denna 1700-tals gård. Fastigheten beskrivs som 1/8 mantal skatte som hade köpts av Carl 1783 och värderades till 52 riksdaler specie.

I hushållet fanns en större kopparkittel, men det listas inte några järngrytor, kastruller eller pannor, det är ovanligt att dessa föremål saknas i en bouppteckning från denna tid. Andra järnföremål som olika slags verktyg, såg, borr, skräddaresax, liar, hammare med flera föremål finns med men köksutrustningen är frånvarande. Däremot finns en del fat och tallrikar, flera av trä med i bouppteckningen. Möbler finns inte heller med i listan över föremål, men det är mindre märkligt då bord och bänkar i ett 1700-tals hus kunde vara fasta och därmed räknas som en del av huset och inte som lösöre.

Åkerredskapen bestod av åkerharv och krok med bill (årder), alltså en normal uppsättning i Öjersjö by. Carl hade även några kärror och tre slädar för transporter, även det i linje med tidigare gårdar som undersökts i Öjersjö. På gården fanns endast en svart ko, en blackig häst på åtta år och två gamla får med ett lamm.

Inventarierna på Hallen var värda 64 riksdaler och 30 skillingar medan de totala skulderna uppgick till 65 riksdaler, 47 skilling och 1 runstycke, alltså en brist på 1 riksdaler 17 skilling och 1 runstycke. Flertalet lån som Carl hade skaffat sig under livstiden var hos handelsmän i Göteborg. (FIIa:8: 1787:18)

Nästa bouppteckning upprättades vid Hallen i november 1807 efter att Anders Andersson avlidit och efterlämnat änkan Anna Andersdotter och tvååriga sonen Johannes. Gården på 1/8 mantal värderades till 66 riksdaler och 32 skilling specie. Anders hade också lånat ut lite över 27 riksdaler till sina grannar och det finns en utförlig redogörelse för denna skuldförbindelse i bouppteckningen. Anders hade också skulder som uppgick till något över 110 riksdaler, en stor del av dessa var lån som hade gått till köpet av gården. Han hade även en del skulder till handelsmän i Göteborg, men också till en båtkarl i staden för förtäring under tiden han hade arbetat som murare. I bouppteckningen listas också några ”mure redskap”, bland annat hammare och lod som visar på Anders tidigare yrke.

I hemmet fanns en ganska stor kopparkittel, en järngryta, en stekpanna, en kokpanna samt järnföremål som ullsax, järnstång, tre åkerskäror, två gamla liar, en åkerhacka, två spadar och en hammare och tång.

Möblemanget bestod av ett slagbord, en bättre och en sämre målad soffa, en målad slagbänk, sex stolar och på väggen hängde ett väggur som även hade ett fodral. Dessutom fanns det en säng, tunnor, vattenspänner med ok, målade kistor samt en spinnrock.

Anders kläder bestod mest av vadmallskläder i blått och grått samt en del skjortor som var vita och blå gjorda av bomull.

Jordbrukets redskap var de vanliga, krok med bill och harv samt några kärror och slädar. Han hade dessutom två klöfsadlar som gjorde det möjligt att frakta varor på ryggen av exempelvis hästen. Djuren på gården bestod av tre kor, två hästar sju får, två getter med två bockkillingar. Även utsädet finns med i bouppteckningen, en tunna korn och en tunna havre. (FIIa:15, 1807:52)

Resterande delen av 1800-talet är uppgifterna kring Hallens gård sparsamma i bouppteckningsmaterialet. Det upprättades en bouppteckning i april 1899 men den är mycket enkel och listar endast summan av tillgångarna som blott var 30 kronor. (FII:12 1899:150) Kartorna över gården ovan visar, förutom gårdens fägata, även hur mycket större som åkerarealerna blev under 1800-talet. På den ekonomiska kartan från 1935 är nästan all den äldre inägomarken uppodlad.

Det bodde två familjer på Hallens gård under nästan hela 17- och 1800-talen och deras ägor låg blandade med varandra. Det ledde fram till att gården genomgick laga skifte 1867 och utifrån den kartan har jag här markerat gårdens ägor, samt torpet Råbackas ägor och lagt in gränsen på Open Streetmap. Gårdens ägor sträckte sig efter skiftet av utmarken (1846) ända bort till Blacktjärn och gränsen mot Örgryte socken. Det fanns inte några marker som betraktades som möjliga att odla på utmarken, den användes nästan enbart till bete.

Hallen betraktades ligga mitt i byn, vilket förutsätter att gårdarna i Hultet ses som en del av Öjersjö. Det var orsaken till att skolbyggnaden uppfördes på Hallens ägor 1887 (Centergran s. 23), mer om skolan kommer nästa vecka.

På Hallens ägor låg också soldattorpet Råbacka. Torpet finns inte med på 1701 års karta över Öjersjö utan etablerades först under 1770-talet. I husförhörslängden 1776-1778 omnämns Råbacka för första gången och då var stadssoldat Sven Liberg och hustrun Christina Sederberg bosatta på torpet. Efter 1795 står torpet öde och det var först 1834 som en ny stadssoldat flyttade in, Johan Blomqvist. (Husförhörslängder Partille) Idag är torpet rivet och ett nytt villaområde är uppfört på dess tomt och jordbruksmark.

Källor

Göteborgs Landsarkiv
Sävedals häradsrätt FIIa:8 1787-1788.
Sävedals häradsrätt FIIa:15 1807-1809.
Askims, Hisings och Sävedals häradsrätt FII:12

Husförhörslängder Partille AI:1 1771-1774 till AI:22 1899

Kartor

Rikets allmänna kartverks arkiv:

Ekonomiska kartan, Västra Götalands län, Partille J131-12SV, Ekonomiska kartan, 1935.

Lantmäterimyndigheternas arkiv:
14-PAR-58, Övrigt, 1846

14-PAR-100, Laga skifte 1867

Lantmäteristyrelsens arkiv:
Partille socken Öjersjö nr 1-6, Geometrisk avmätning 1701

 

Litteratur om Öjersjö

Aspström, Helge, Frizell, Kristina & Olsson, Agneta (red.), Bilder från Partille, Partille, 1994

Bergendahl, E. Partille krönika. Göteborg 1920.

Centergran, Ulla, Etnologisk undersökning Öjersjö by, Kulturnämnden, Partille, 1985

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923

Rådström, Lennart, Strömberg, Lars & Andersson, Bo, Den kluvna hällen: Partille och dess människor under 1900-talet, Kulturnämnden, Partille, 1988

 

Vidareläsning

Bringéus, Nils-Arvid, Bouppteckningar som etnologisk källa, Lund, 1977

Bringéus, Nils-Arvid (red.), Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, 5., Stockholm, 2003

Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000

Hallén, Per, Järnets tid: den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonsumtion 1750-1870,Göteborg, 2003