Brasegården

Brasegården omnämns, så vitt känt, för första gången 1651 i jordeboken. I samma källa omnämns även en Brasse på gården Hallen och det har fått ortnamnsforskarna att misstänka att det var Brasse som namngett Brasegården eftersom han ägde båda gårdarna. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. ,s 128) Den geometriska avmätningen från 1701 berättar att avkastningen från gårdens åkrar enbart gav två tunnor i skörd per sådd tunna, det fanns alltså knappast något kvar att äta när gårdens folk satt av för nästa års utsäde. Ängen liksom utmarken var också mager och fisket i Kåsjön var inte något att räkna med.

I samband med att utmarkerna skiftades 1846 tilldelades Brasegården nya marker väster om Kåsjön och några mindre områden mot söder. Dessa innehöll inte någon odlingsbar jord utan berg, mossar och ljunghedar. (14-PAR-58)

Brasegården

Brasegårdens byggnader låg på andra sidan Öjersjövägen, nästan mitt i bild. Foto: Per Hallén 2016.

Brasegården 1857

Den 24:e mars 1857 avled hustrun Anna Catharina Pehrsdotter i Öjersjö Brasegård och efter hennes död kom en bouppteckning att upprättas. Hon efterlämnade hemmansägaren Olaus Carlsson och den omyndiga dottern Gustafva Mathilda, blott tre år gammal. Hennes rättigheter bevakades av Pehr Eriksson på Storegården i Öjersjö.

Hennes man ägde 9/40 mantal av kronoskattegårdarna Öjersjö Ramsjö och Brasegårdarna, de hade köpts i maj 1849 innan han gift sig med Anna Catharina. Marken och byggnaderna värderades till 540 riksdaler banco. Dessutom fanns 100 riksdaler i kontanta penningar i hemmet i samband med dödsfallet.

Hemmet var givetvis utrustat med grytor och stekpannor samt knivar, gafflar, tallrikar, koppar, glas och buteljer. Utrustning för beredning och konsumtion av kaffe fanns i form av en kaffebrännare av järn, en kaffekvarn och kaffekittlar av koppar samt fyra par kaffekoppar med fat samt en gräddsnipa.

I hemmet fanns fem trästolar, en rödmålad liggsoffa och en sämre soffa, ett slagbord, ett rödmålat väggskåp och ett gammalt köksskåp och en blåmålad kista samt tre mindre och sämre kistor. Sängen omgavs av ett rutigt linne omhäng och hade blåfärjade fjäderbolster. På väggen hängde ett ur och i en del av bostaden stod en vävstol och spinnrock med en mängd tillbehör för att väva och spinna.

Brasegårdens böcker bestod av bibel, psalmbok, evangeliebok och nya testamentet samt diverse gamla böcker, några titlar uppges inte men detta var troligen böcker utan religiös koppling.

Anna Catharina hade en ganska många kläder, en blå kädesrock, en svart kamlottins klänning, en blå av samma slag, en ljus, en blårutig, en rödrutig, en grön och en bomullsklänning samt flera kjortlar av olika slag. Många av plaggen var i bomull men det fanns även en del i lin och även silke. Hon hade även flera förkläden i olika färger, ett svart, ett ljusprickigt och ett vitt. I listan över klädesplagg nämns även två näsdukar, ylle och bomullsstrumpor samt ett par kängor.

Gårdens redskapsuppsättning liknade den som påträffats vid andra gårdar i Öjersjö. Endast kärror fanns bland fordonen och flera av kärrorna hade ännu vid denna tid träaxlar.  Givetvis fanns även en enklare vedsläde. Åkern brukades med åkerkrok (årder) och harv.

I bouppteckningen fanns också en lista över spannmålen vilken omfattade en halv tunna råg, två tunnor korn, två tunnor havre och sex tunnor potatis.

I stallet stod en grå häst, 16 år, ett brunt sto 13 år och i ladugården två kor och en kviga. Dessutom fanns åtta får med fem lam, en sugga och tre hönor.

Anna Catharina hade under livstiden lånat ut totalt 50 riksdaler och 29 skilling, större delen till sin mamma men även 6 riksdaler och 32 skilling till pigan Johanna Jonsson i Storegården. Skulderna var större och omfattade reverslån från utlånare från Skulltorp i Härryda, Råda och skulder till handelsidkare i Göteborg samt en del lån hon fått av nära släktingar. Trots skulderna blev ändå bouppteckningens resultat positivt med en behållning på 186 riksdaler och 36 skilling. (FIIa:29 1857, s. 997)

Hennes man, Olaus Carlsson, levde kvar på gården och kom snart att gifta om sig med Petronella Persdotter och tillsammans med henne fick han en son och två döttrar. Det berättar inledningen av bouppteckningen efter Olaus Carlsson som gick ur tiden den 28 december 1874.

Utdrag från 1895 års laga skifte av Brasegården.

Utdrag från 1895 (1896) års laga skifte av Brasegården och Ramsjögården. 14-PAR-163.

Brasegården 1874

Olaus hade under de gångna årtiondena fått kontroll över mer jord genom arv och några köp av delar i både Ramsjögården och Brasegården, det hade ökat värdet av gården till 5500 kronor. Det märks också i hemmet i övrigt att invånarna haft möjlighet att köpa fler möbler och andra föremål än tidigare. I boningshuset stod tre soffor, tre bord, sex stolar, flera skåp och kistor, en säng med omhäng och liksom tidigare fanns vävstol, två spinnrockar och allehanda andra föremål för att producera textilier. Under 1870-talet började ibland bouppteckningarna bli förenklade så Olaus gångkläder beskrivs endast ”diverse sådana, 65 kronor”. Köket var utrustat med en liknande uppsättning föremål som 1857 med föremål av koppar, järn och bläck för matlagningens behov. Det fanns en något större uppsättning glas, buteljer och tallrikar samt fat och karotter än tidigare, men ändå slående likt.

Gårdens fordon och redskap beskrivs däremot detaljerat och denna bouppteckning avslöjar att det 1875 fanns en plog såväl som ett årder och flera harvar för att bearbeta gårdens åkrar. Kärrorna var ännu de enda fordonen, inga vagnar hade införts vid denna tid i Öjersjö.

Kreaturen bestod av ett sto, fem kor, en kviga, ett svin, fem höns och en tupp.

Olaus hade hunnit att skaffa sig ytterligare en del skulder, bland annat till Hypoteksföreningen emellan jordegare i Elfsborgs Län med Dahlsland samt Götheborgs och Bohuslän, där var han skylldig 1969,25 kronor. Han hade även skuld till handlanden i Göteborg och förmyndarmedel, alltså pengar han förvarade åt omyndiga. (FIIa:32, 1875 s, 747)

Brasegården_1895

Ramsjö- och Brasegårdarnas ägor 1895-96. Kartöverlägg utfört av Per Hallén med 14-PAR-163 som underlag.

Kartor

Rikets allmänna kartverks arkiv

Ekonomiska kartan, Västra Götalands län, Partille J131-12SV, Ekonomiska kartan, 1935.

Lantmäterimyndigheternas arkiv:

14-PAR-58, Övrigt, 1846
14-PAR-163, Laga skifte 1896
Lantmäteristyrelsens arkiv:
Partille socken Öjersjö nr 1-6, Geometrisk avmätning 1701

 

Göteborgs Landsarkiv

Sävedals häradsrätt
FIIa:29 1855-1858

FIIa:32 1870-1880

Husförhörslängder Partille AI:1 1771-1774 till AI:22 1899

 

Litteratur om Öjersjö

Aspström, Helge, Frizell, Kristina & Olsson, Agneta (red.), Bilder från Partille, Partille, 1994

Bergendahl, E. Partille krönika. Göteborg 1920.

Centergran, Ulla, Etnologisk undersökning Öjersjö by, Kulturnämnden, Partille, 1985

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923

Rådström, Lennart, Strömberg, Lars & Andersson, Bo, Den kluvna hällen: Partille och dess människor under 1900-talet, Kulturnämnden, Partille, 1988

 

Vidareläsning

Bringéus, Nils-Arvid, Bouppteckningar som etnologisk källa, Lund, 1977

Bringéus, Nils-Arvid (red.), Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, 5., Stockholm, 2003

Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000

Hallén, Per, Järnets tid: den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonsumtion 1750-1870,Göteborg, 2003

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: