Ramsjögården

Ramsjögården (Ramsegården, Kullegården) i Öjersjö har efterlämnat få spår i de historiska källorna. Gården omnämns 1669 i domboken då hemmanet ägdes av lektorn vid Göteborgs gymnasium, magister Nicolaus Ramzius (vars efternamn är orsaken till gårdsnamnet). Hans son övertog sedan gården men efter att även han avlidit låg gården öde under en längre tid. År 1698 hade åbon dött, änkan rymt i yttersta armod, gården hade dålig åker och äng samt givetvis ingen skog. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, s. 9, Bergendahl, s. 395)

Ramsjögården idag, åter är gårdens byggnader öde. Foto: Per Hallén 2016

Ramsjögården idag, åter är gårdens byggnader öde. Foto: Per Hallén 2016

Gården finns utsatt på kartan som upprättades i samband med den geometriska avmätningen 1701, men det upprättades även en egen karta över Ramsjögården 1742 som är mer innehållsrik. Enligt beskrivningen till kartan har gårdens tomt varit obebyggd de senaste 50 åren. Åkern bestod av skarp, grund, grusig brunsandig jord, mycket stenig, varken stark torka eller väta kan näppeligen giva 1 ½ korn i medeltal, det betyder att det inte gick att leva på avkastningen från jorden. Åkern brukas med krok och en häst, utsädet omfattade 1 tunna och 23 kappland. Ängen var inte mycket bättre då den var övervuxen med ljung och var både stening och mager. (14-PAR-6, Karta 1743)

Ramsjögården_1742

14-PAR-6, Karta 1743

Betet på utmarken beskrivs också som magert och fisket i Lilla Kåsjön var ganska ringa att det inte lönar mödan att underhålla redskapen.

Under hela 1800-talet brukas gården under Brasegården och det är endast under några korta perioder som det finns några invånare registrerade under Ramsjögården i husförhörslängderna. Vid laga skifte 1895-96 skiftades Ramsegården och Brasegåren som en enhet. Under 1900-talet fick gården åter byggnader och det bedrevs jordbruk i mindre omfattning. Idag är jordbruket avvecklat och gårdens byggnader står öde och förfallna, så som det oftast verkar ha varit på Ramsjögården under dess historia.

Öjersjö_35

Partille J131-12SV, Ekonomiska kartan, 1935.

Kartor

Rikets allmänna kartverks arkiv

Ekonomiska kartan, Västra Götalands län, Partille J131-12SV, Ekonomiska kartan, 1935.

Lantmäterimyndigheternas arkiv:

14-PAR-6, Karta 1743
14-PAR-163, Laga skifte 1896
Lantmäteristyrelsens arkiv:
Partille socken Öjersjö nr 1-6, Geometrisk avmätning 1701

 

Göteborgs Landsarkiv

Husförhörslängder Partille AI:1 1771-774 till AI:22 1899

 

Litteratur om Öjersjö

Aspström, Helge, Frizell, Kristina & Olsson, Agneta (red.), Bilder från Partille, Partille, 1994

Bergendahl, E. Partille krönika. Göteborg 1920.

Centergran, Ulla, Etnologisk undersökning Öjersjö by, Kulturnämnden, Partille, 1985

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1, Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923

Rådström, Lennart, Strömberg, Lars & Andersson, Bo, Den kluvna hällen: Partille och dess människor under 1900-talet, Kulturnämnden, Partille, 1988

 

Vidareläsning

Bringéus, Nils-Arvid, Bouppteckningar som etnologisk källa, Lund, 1977

Bringéus, Nils-Arvid (red.), Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, 5., Stockholm, 2003

Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia. Bd 3, Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000

Hallén, Per, Järnets tid: den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och järnkonsumtion 1750-1870,Göteborg, 2003

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: