Var låg det namnlösa torget? Hade du frågat en taxichaufför 1965 kanske du hade kommit rätt, men idag lär få veta vilket av Björkekärrs torg du vill åka till. I Göteborgs Handels och Sjöfartstidning den 12 mars 1965 berättas om torget – det vi idag kallar Spåntorget. Som vi skall se i dagens berättelse är det inte enbart det namnlösa torget som skiljer dåtidens Björkekärr från nutiden, även busslinjer, hållplatsnamn och gatunamn var annorlunda, välkommen med på en tidsresa till 1965.
”När man i Göteborg far med buss 58 från Härlanda till Robertshöjd passerar man stabbetorget, sedan Trätorget och när man stigit av vid ändhållplatsen och promenerat rätt över Fräntorpsgatan står man vid ett tredje torg, men det torget har inget namn! Bussens ändhållplats har namnet Träkilsgatan, men den gatan ligger inte där! Tar man taxi från stan och ber att få komma till Fräntorpsgatan men inte vet numret kan man lika gärna hamna i Fräntorp nere vid E3 som i Robertshöjd i andra ändan av den långa gatan.
Men når man lyckligt Robertshöjd och chauffören frågar var han skall stanna och man inte skall upp till de runda husen vid Träkilsgatan utan vill av just vid torget (där det likväl råder stoppförbud) så får man säga: v g stanna vid bussvändslingan, eller: i korsningen Fräntorpsgatan-Rosendalsgatan, eller: vid nummer 82 (som är Ica-butikens nummer), eller: vid nummer 120 (som är Konsum-butikens nummer). Och då har det hänt att föraren slutit: jasså, vid det namnlösa torget!
Varför har Robertshöjd centrum inget namn? Där finns ju ett torg, en fyrkantig piazza med en fontän med stillsamt springvatten den varma årstiden och en rad bänkar där man kan sitta och lyssna till vattnets sorl?
Gatunamnsberedningen har inte funderat på saken och inte heller Göteborgs Stads Bostads AB som äger marken. – Vi brukar säga affärscentrum och det har gått bra, kommenterar dir Carl Edler i bostadsbolaget. Men, menar han, det kunde ju vara trevligt med ett namn på platsen.
Eko ber härmed sina läsare inkomma med förslag till namn på torget, som är centrum i Robertshöjd. Förslagen vidarebefordras till Göteborgs Stads Bostads AB, som lovat ta ställning till dem och välja förslag, som därifrån går vidare till stadens gatunamnsberedning, med prof Ture Johannisson i spetsen, varefter slutligen stadsfullmäktige konfirmerar det förslag som nämnden finner att torget skall ha. Och så vet man säkert var man står när man står på torget i Robertshöjd!
Eko kommer emellertid att gå händelserna i förväg så tillvida att vi publicerar inkomna namnförslag och den som står för det enligt vår mening bästa namnet kommer att honoreras.
Robertshöjd har sitt namn av sonen till en arbetare, som en gång i tiden jobbade vid Sävenäs Sågverks AB och som 1890 byggde sig en stuga där trevåningshusen nu reser sig. ”Olle i bergena” kallades han och sonen hette alltså Robert. Robertshöjd kallade han sin stuga.
Namnet Träkilsgatan, liksom de flesta gatunamnen i Björkekärr (Stabbegatan, Träringen, Kutterspånsgatan, Trätorget m fl) är givna för att påminna om den tid då Sävenäs sågverk var igång nere vid Säveån och många anställda där bodde i små stugor i den bygd som nu hyser modern bostadsbebyggelse.
Det var också i bergknallarna runt Robertshöjd som en mängd av den kullersten som fordom täckte gatorna i Nordstan bröts. Man kan se skärvhögarna än i dag bland björkarna. När brytningen pågick som intensivast höll 100 man på och knackade i bergen häruppe. Den hårda gärningen har emellertid inte satt spår i den sentida namngivningen.” (Ur: Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 12 mars 1965)
Nästa vecka publiceras resultatet i tävlingen och dessutom kommer du att få se självaste Robert i Robertshöjd!
Delsjöområdets historia 