Det Blå Tornet, eller den Stora Utsikten, finns avbildad på några foton från sent 1800-tal fram till sekelskiftet. När det uppfördes är oklart och det är även oklart när det försvann. Bara att det stod kvar till dess att det murknade ner någon gång under början av 1900-talet. (Boström)
Ett utsiktstorn kunde ofta vara en del av parker som uppfördes med förebilden hämtad från Storbritannien och de så kallade engelska parkerna. I dessa nya parker var lusthus, utblickar, statyer och obelisker inte ovanliga. Dessa var mer ”naturliga” och ”luftiga” jämfört med de strikta linjerna, raka gångar och rader av träd och buskar som brukar kallas Fransk trädgård (Andréasson) Kartan över Stora Torp 1815 visar en trädgård med dessa räta linjer och välordnade rader av träd samt några längre alléer. Men inför en försäljning av gården 1840 tycks en förändring ha inträffat och en del av trädgården var av ”Engelsk smak”.
”Trädgården som består af 5 Tunnland, är till en del apterad i Engelsk smak, till en del med en mängd bärande fruktträd, hvaraf flera af utmärkt god sort; den är genomskuren af stora alleer, allt på bästa sätt ordnat och underhållet”. (Aftonbladet 23 januari 1840)
Kanske fanns det ett utsiktstorn här uppe redan under 1840-talet, det går i nuläget inte att svara på, men sökandet efter svaret pågår.
Idag återstår inte mycket mer än några stenar och järnringar i berget som påminner om att här stått ett utsiktstorn i en vacker och välordnad park.
Var låg Blå Tornet, kartan nedan hjälper dig att hitta till platsen:
Tidningar
Aftonbladet
Göteborgs Handels och Sjöfartstidning
Böcker och artiklar
Andréasson, A., Trädgårdshistoria för inventerare. Lund 2007.
Boström, N. ”Stora Torp”, Artikel i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 24 mars 1961.
Mannström, O., Oscar Ekman 1812-1907 : en minnesbok på grundvalen av brev, dagböcker och andra dokument / samlade av Louise Falkenberg, född Ekman ; utarbetad av Oscar Mannström. Göteborg 1922.
Delsjöområdets historia 