Femhundra villor i vildmarksterräng

Göteborgs Handels och Sjöfartstidning berättade under slutet av december månad 1952 om den nya stadsdel som började växa fram i trakterna norr om Härlanda tjärn. Byggandet hade inletts på den gamla utmarken nära Vidkärrs gård där bland annat torpen Gömmet och Dala tidigare haft sina marker. När artikeln skrevs fanns planer att bebygga i stort sett hela Björkekärr med enbart villor, radhus och parhus, men så blev det inte, något som det finns anledning att återkomma till någon söndag längre fram under våren.

Bjorkekarr_1952_web

Den röda linjen markerar gränsen för utmarken inom Örgryte socken, den tunnare lila linjen markerar det område som dagens text främst behandlar.

”En provkarta på radhus och villor av den nyfunktionella sorten är bebyggelsen på det nya villaområde som på senare tid växt upp i närheten av Vidkärrs barnhem. Och som fortsätter att växa söder ut både nästa år och ett par år till – ända tills det når bebyggelsegränsen mot Härlanda tjärn.

Radhus

Foto: Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 30 december 1952

Här tränger husen och gatorna in i rena vildmarken, i berg och skog. Det är ett höjdområde där gatorna ligger 80-85 meter över stans nollplan och där barrskogen susar inpå husknutarna. Här blir det ingen beblandelse med hyreshus, det blir ett renodlat villaområde, ett av de sista inom Göteborgs nuvarande gränser. I runt tal 500 tomter ska bebyggas med mestadels enfamiljshus på området norr om Härlanda tjärn.

Egnahemsbyrån ska bygga 65 hus, därav 27 radhus och 14 i parhus i fulla två våningar, med samma planlösning. Dessa är nu under tak. De rymmer sex rum och kök, plus källare och vind och är kalkylerade att kosta c:a 65 000 kr. Resten blir friliggande egna hem på fem rum och kök. De bygges i ett plan utan källare – ekonomiutrymmen ska ligga i våningsplanet. Det är för att slippa dyra sprängningskostander som man slopar källaren. Dessa hus är ännu inte påbörjade.

Samtliga hus bygges helt färdiga av egnahemsbyrån innan de lämnas ut till köparna. Ytterligare ett 20-tal tomter för friliggande hus beräknar man få nästa år. Byggnadskostnaderna är praktiskt taget desamma som när järnbrottshusen byggdes, meddelar egnahembyråns chef arkitekt Norgren. Vissa materialpriser har sjunkit, men arbetskostnaderna har istället ökat sedan april.

För privata villabyggare blir det hundra tomter, varav 14 för tvåfamiljshus, som skall utlämnas i höst i västra delen av området norr om Härlanda tjärn. Efterfrågan är stor, meddelar man på fastighetskontoret.

Villor

Foto: Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 30 december 1952

Andra etappen av samma område ska omfatta 210 enfamiljshus, 25 tvåfamiljs, 78 radhus och 18 parhus. Där blir också ett affärscentrum. Den bebyggelsen beräknas komma i gång 1954. Tomterna lämnas ut nästa höst.

Rosendalsgatan blir huvudstråk genom området. Ett parkbälte ska gå i norr-söder. I söder går villaområdet ner mot Härlanda tjärn, i väster mot Renströmska sjukhuset, i nordost stöter det mot det planerade nya Ekmanska sjukhuset vid Smörslottet.

Radhus_2

Foto: Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 30 december 1952

En av radhuslängderna 2016. Foto: Per Hallén

Radhus utmed Stenungsundsgatan, jämför med bilden ovan. Foto: Per Hallén 2016

Radhus i många former

Villaområdet närmast Vidkärrshemmet är intressant att studera inte minst därför att man där funnit en hel del goda lösningar på radhusproblemet. Radhusen är en hustyp, som tidigare blivit alltför fantasilöst behandlad och därför kommit i vanrykte. Här har man nu visat att typen rymmer en mängd möjligheter både när det gäller att skapa avskildhet mellan lägenheterna och tilltalande fasader.

Man har saxat husen, man har inbyggda balkonger, man har gjort balkonger nedsänkta i taken osv. Det visar sig också, att radhusen kan vara mycket fin terrängklättrare och genom saxningar både horisontellt och i sidled har man i ett fall fått fram något av en gammal fin småstadskaraktär i huslängan. I ett par radhus har man fått fram en förstärkning av avskildhet mellan lägenheterna genom en lyckad färgsättning.

Takkupan kommer igen

Takkupan av den stora rejäla sorten har kommit till heders i så gott som vartenda bygge på det nya området. Ibland kan anhopningen av takkupor på ett radhus bli så intensiv att man nästan hajar till och undrar vart slätstrukenheten så plötsligt tog vägen. På ett par stenvillor har man byggt små skälmska takkupor av trä och försett dem med blyinfattat glas. Takkuporna avspeglar den moderna tendensen att utnyttja vindarna på ett bättre sätt.

Ja, här finns mycket att titta på för den byggnadsintresserade göteborgaren – det är tydligt att vi håller på att bli artistiska i vårt husbyggande. Men vi tycks också vara på väg att söka oss fram till bättre proportioner, till bättre anknytning mellan byggnad och terräng. Till något som vi höll på att glömma bort.

Tor.” (Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 30 december 1952)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: