Delsjöområdets okända sjö

Har du hört talas om Kallebäckssjön? Troligen inte, men säkerligen har de flesta hört om Kallebäcks källa, ett av få synliga tecken på att det finns en stor underjordisk vattensamling. I Göteborgs Posten berättades om Kallebäckssjön under rubriken ”Sjön som ingen sett har bästa dricksvattnet” den 15 februari 1977.

”Kallebäckssjön är en sjö, som ingen sett. Den är troligen stor som Delsjön, ligger på ca 20 meters djup och sträcker sig från Norra Långvattnet ner genom dalgången. Den är en grundvattensjö och ingen sjö i vanlig bemärkelse. Vattenbyggnadsbyrån, som undersökt saken, menar att det är ett vattenförande gruslager, där vatten och grus ligger blandat.

Det är just gruset, som gör vattnet så fint. Det fungerar som ett naturens eget reningsverk. Vattnet påverkas bevisligen inte av nedfall och luftföroreningar, visar analyser som görs med jämna mellanrum.

Outsinlig

Sjön är också bevisligen outsinlig. Torrsomrar och avtappning har aldrig lyckats sänka vattennivån mer påtagligt. I gamla skrifter kan man också läsa att det kristallklara vattnet rann ut ur hårda sandbacken och flöt i rika mängder natt och dag, torkade inte ut den hetaste sommar och frös inte den hårdaste vinter.

Känt på 1600-talet

Det fina vattnet i Kallebäckskällorna har varit känt länge. Redan på 1600-talet knallade kallebäcksbönderna ner till Göteborg och sålde vatten i kaggar till gott pris, enligt Pripps lilla skrift, Källorna i Kallebäck.

Senare blev det en långvarig strid om vattnet och många processer mellan Göteborgs stad och kallebäcksbönderna, Göteborg fick och fick behålla rätt att ta vatten från källorna. Från 1787 leddes vattnet i träledningar ner till sta’n och Kungsportsbron. Dessa ledningar finns det rester av än i dag, väl konserverade i den göteborgska leran. Samtidigt byggdes ett brunnshus, som invigdes av Gustaf III. Även det finns kvar än i dag, men fullt synligt. Vattenposten finns däremot numera i tegelcisternen ett hundratal meter längre bort.

Fler processer…

Det har stått mer strid om källorna. Dåvarande bryggeriet Lyckholm processade också mot sta’n för att få ta vatten ur sin speciella källa inom området. Till sist fick de rätt, och numera får Pripp (som Lyckholm gick upp i på 20-talet) allt sitt vatten till läsk och öl från Kallebäck. Det går med självtryck i en nästan milslång, specialbehandlad ledning, byggd 1975, till Västra Frölunda via Åbyängarna. 208 000 kbm kallebäcksvatten om året forsar in i våra dreckeflasker.

Vattenbärare

Men det är fler som hämtar vatten från Kallebäck. De senaste åren har det nästan blivit folkvandring av vattenbärare till källan – göteborgare, som tycker kaffet smakar bättre på detta vatten än på älvvattnet. Många är och tankar flera gånger i veckan, och åtskilliga kommer långväga ifrån. Man kommer bilandes eller gåendes, med plastdunkar eller glasflaskor. Somliga hävdar att vattnet blir ännu bättre på glasflaskor.

Delsjökällan

Det finns också de, som hävdar att vattnet smakar bättre i Lackarebäckskällan eller källan vid Delsjökolonin. Även dit är det folkvandring, ibland till den milda grad, att man får stå i kö. Men docent Tibor Németh på Lackarebäckverkets laboratorium menar, att det är subjektiva bedömningar. Vattnet är lika bra i Kallebäcks- och Delsjökällan, även om det kommer från olika håll. Delsjökällans vatten kommer inte från den underjordiska sjön, utan från en källåder, känd sedan långliga tider. Den mynnar intill Delsjökolonin.

Egen ledning

Delsjökolonisterna har numera egen ledning, som för vattnet via cistern till deras stugor. Men finsmakarna traskar fortfarande med dunk till källan, som porlar sommar och vinter ur ett rör.

Kallebäck eller Delsjökällan – vattnet är gott! Har ni inte prövat, så gör det. Drickes gärna ur en kupad hand direkt från källan. Ger associationer till fjällbäckarna i Jämtlandsfjällen. Bättre betyg kan väl vatten knappast få!” (Göteborgs Posten 15 februari 1977)

Innan du ger dig iväg till Kallebäckskällan på jakt efter vatten bör du veta att det idag bara är vanligt kranvatten, samma som du har hemma, som kan hämtas vid källan.

Ur G-P 1977

Ur: Göteborgs Posten 15 februari 1977

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: