Friluftsskola år 1946

Den 13 oktober 1946 arrangerade GT tillsammans med Skid- och Friluftsfrämjandet en friluftsskola i Delsjöområdet. Starten gick vid Stora Torp och en slinga med olika aktiviteter sträckte sig sedan upp mot Delsjöarna och backhoppningstornen nära Björkedalen. Det var andra året i rad som friluftsskolan arrangerades men 1946 var det fler aktiviteter än året innan. På programmet stod backhoppning på skidor, segling, bågskjutning, kompassläsning, bivackslagning, svampkännedom och fågelläten! Följande dag fanns en artikel i GT som berättade om dagen.

Karta över aktiviteterna den 13 oktober 1946. Ur GT.

Karta över aktiviteterna den 13 oktober 1946. Ur GT.

”Om en person har vrickat höger fot på vilken sida skall man då gå, när man stöder honom? Var en av de 17 frågor som utplanterats utmed banan i Skidfrämjandets och GT:s friluftsskola i går. Svaren kunde bara varieras på två sätt men det gjordes också. Rätta svaret är emellertid på vänster sida. Men det fanns knepigare frågor också samt lättare. Överhuvudtaget var denna frågesport i friluftsliv inte så värst svår, i varje fall var avslutningen lätt, ty där gällde det endast att tala om vilken svensk backhoppare på skidor, som är mest känd. Ingen hade missat på Sven Selånger.

Övervägande delen av de massor av folk som tog del av Friluftsskolans undervisning underlät att svara på några frågor alls, men ett par tre hundra hade ifyllt frågeformulären och lämnat fram dem till bedömande.

Antingen man deltog i frågesporten eller bara nöjde sig med att studera och lära hade man roligt i går och belåtenheten med dagen var allmän. I det strålande höstvädret kunde den ju inte vara annat. Enda anmärkningen man kunde höra var att det fanns för mycket att titta på och att tiden var för kort för att hinna med allt. Men de flesta koncentrerade sig på det som intresserade dem speciellt. Vattensporten samlade förstås de flesta åskådarna och en härlig utsiktsplats hade man ju också på slänten ner mot Delsjön. Två uppvisningar gjordes med vattenskidorna. Första gången var det Stig Sjöstedt som åkte, andra gången Kurt Svensson.

Många vackra tavlor utbredde sig för förtjusta blickar.

– Det är ju nästan som en tavla, sade någon, när han tittade ut över sjön vid vattenverket, där den röda kanoten låg och lyste i solskenet. Det var otroligt vackert.

Svampexposen var alla förtjusta i. Det var första gången man fick se svamparna växa ute i naturen. Det hela tog sig fullt naturligt ut och gav en mycket bättre undervisning än om svamparna varit uppradade på bord.

Anledningen till det vackra vädret var icke svår att hitta. Skidfrämjandet hade nämligen tagit en regnförsäkring…

I skidbacken hände en malör. Stig Sjöstedt körde omkull och slog bakhuvudet i så svårt att han fick en hjärnskakning och måste föras till sjukhus. Vid färden dit kom han inte ihåg ett dugg av vad han varit med om, trots att han gjort något så ovanligt som åkt vattenskidor på Delsjön. Han kryade emellertid snart på sig.

Slutomdömet om det hela är att Friluftsskolan icke blott var en jättefin propaganda för friluftsliv utan också för Delsjöreservatet. Men segla och köra motorbåt på sjön är förstås inte tillåtet i vardagslag.” (Ur GT 14 oktober 1946)

Deltagare i poängpromenaden. Ur GT den 14 oktober 1946.

Deltagare i poängpromenaden. Ur GT den 14 oktober 1946.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: