Kulturpromenaden

Översikt av vandringen. Illustration ur Upptäck Delsjön

Översikt av vandringen. Illustration ur Upptäck Delsjön – Klicka på kartan för att få den större.

Idag är det dags att åter gå ut på en virtuell vandring i Delsjöområdet med häftet Upptäck Delsjön: fyra vandringsslingor om natur och kultur av Lars Nejstgaard och Göteborgs fritidsförvaltning från 1988 i handen. Dagens vandring är 3,5 kilometer lång och utgår från Kallebäcks källa, dit kan du lätt resa med buss 50 från centrum.

Kallebäcks källa. Foto: Per Hallén 2015

Kallebäcks källa. Foto: Per Hallén 2015

Station 1. Kallebäck – hört om en säker källa

”Källan har sedan urminnes tider va­rit känd för sitt goda och ymnigt flödande vatten. Härifrån drogs den första vattenledningen in till Göte­borg stad. 1787 invigde Gustav III källan och det nyligen påbörjade ar­betet. Det dröjde dock 10 år innan ledningarna (av trä!) nådde innan­för murarna där tacksamma stads­bor väntade på Kallebäcks friska vatten. Befolkningen hade tidigare fått hålla till godo med vattnet hämtat direkt ur kanalerna eller Göta älv. Ledningen drogs in i stan vid Gamle Port och tömde där sitt vatten i en stor cistern invid nuva­rande Kungsportsplatsen.

Efter hand byggdes fler vatten­poster i staden och källhuset vid Domkyrkan finns ännu idag till all­mänt beskådande. Dit letade sig Kallebäcksvatten ända fram till mit­ten på 1970-talet. Numera är det bara ”vanligt kranvatten” som rin­ner där.

Pripps bryggerier förädlar och buteljerar idag det mesta av Kalle­bäcks vatten. Allt källvatten om­vandlas nu inte till öl och läsk utan en liten del avleds till Smör­gatans parkeringsplats där allmän­heten kan tappa för eget bruk. Parkeringsplatsen med pumpen lig­ger på höger hand alldeles efter att Du gått igenom viadukten.” (idag är det dock inte vatten från Kallebäcks källan som du får i pumpen)

Kallebäcks skola. Foto: Per Hallén 2015

Kallebäcks skola. Foto: Per Hallén 2015

”Göteborgs vattenförsörjning en­bart från Kallebäcks källa visade sig snart vara otillräcklig. Ivrigt påheja­de av dr. Charles Dickson [ändrat från Dicksson i originalkällan] var snart ett nytt ledningssystem draget på 1870-talet. Denna gång hämtade man sitt vatten direkt ur Delsjöar­na. Kallebäcks goda vatten användes dock fortfarande och 1881 byttes vattenledningarna av trä ut mot järnledningar. Samtidigt byggdes den röda tegelreservoaren.

Den lilla röda träbyggnaden intill reservoaren är f d Kallebäcksskolan. För att vara byggd under 1800-talets senare del är den unik för Göte­borg såsom den enda bevarade skol­byggnaden i trä från denna tid. Den användes som skola fram till så sent som på 1970-talet.”

Vattenreservoaren i Kallebäck. Foto: Per Hallén 2015

Vattenreservoaren i Kallebäck. Foto: Per Hallén 2015

Vattenreservoaren uppfördes 1881. Foto: Per Hallén 2015

Vattenreservoaren uppfördes 1881. Foto: Per Hallén 2015

”Från station 1 till 2 och 3. Gå söder om källhuset och följ den grusiga lilla vägen uppåt cirka 150 m. Tag därefter till vänster och fortsätt i stigens rikt­ning mot den Gamla Boråsvägen. Korsa den och styr mot kolerakyrkogården. Hällkistan är belägen cirka 10 m norr om kyrkogården. För rullstols- och barnvagnsbundna är det bekvämast att i stället gå norr om källhuset och via den asfalterade vägen nå kolerakyrkogården.”

Kolerakyrkogården. Foto: Per Hallén 2015

Kolerakyrkogården. Foto: Per Hallén 2015

”Station 2. Koleraoffrens sista anhalt. 1834 hemsökte koleran Örgryte. Detta års epidemi blev den våld­sammaste under hela 1800-talet och bara i Örgryte socken skörda­des 98 offer. Koleran härjade i om­gångar under 1800-talet (-34, -50, -53 och -66) och totalt sett krävde farsoten drygt 200 liv i socknen.

Koleran orsakas av en bakterie som under bristande hygieniska för­hållanden lätt kan spridas med då­ligt vatten och besmittade livsme­del. När bakterien sönderfaller i tar­men avges ett starkt gift, tarmväg­gen infekteras och den sjuke drabbas av häftiga diarréer, kräkningar och muskelkramper. Däref­ter kollapsar den infekterade perso­nen, kroppstemperaturen går ner och döden inträder.

Denna kyrkogård kom inte till förrän under den sista epidemin 1866. Innan dess hade de olyckligt utvalda myllats ner i en kolera­kyrkogård belägen bakom Örgryte gamla kyrka vid änden av nuvaran­de Överåsgatan. Sverige har varit fritt från kolera­epidemier sedan 1873.”

Stenen som restes över offren efter koleran 1866 i Örgryte. Foto: Per Hallén 2015

Stenen som restes över offren efter koleran 1866 i Örgryte. Foto: Per Hallén 2015

Jättekungens grav. Foto: Per Hallén 2015

Jättekungens grav. Foto: Per Hallén 2015

”Station 3. Jättekungens grav – en historisk miss? Här ligger enligt sägnen kung Ragn­vald Knaphöfde begraven, åtmin­stone om Laurentius Böker får råda. I ett brev till Olof Rudbeck dä 1692 förfäktar han idén att denne kung, mitt under sin pågå­ende Eriksgata i Bohuslän och Västergötland, snöpligen ”wid Kallebäck blifvit ihjälslagen och härsammanstädes jordader”. Lokal­befolkningens sägner gav stöd åt hans teorier och enligt dessa hade kistan sedan urminnes tider kallats Jättekungens grav, Kungsgraven eller Kung Rings grav. Böker, som var en noggrann man (brevet till Rudbeck var 150 sidor långt), hade dessutom tittat i Västgöta lagens regentregister från 1132 och funnit att Ragnvald blivit ihjälslagen vid ett ställe kallat Kailepit.

Området hette i äldre tider Kallebäcksputt (putt=blöt sump) men i folkmun förkortades det allmänt till Kalleputt eller Kailepit.

Böker menar därför att scenen för brottet var här i Kallebäck och inte i Karleby-Långa utanför Falkö­ping vilket andra källor hävdar.

Hur som helst om nu någon blivit begravd här under de senaste tusen åren så behöver vederbörande inte känna sig ensam. Graven, en s k hällkista (3500-4000 år gammal) är från sen stenålder och användes som kollektivgrav – kanske byggdes den för en hel släkt. De döda be­gravdes med sina vapen och smyck­en. Ibland ställdes även mat och dryck in.

De två stenar som tidigare ut­gjorde kistans tak försvann från graven i slutskedet av 1600-talet.”

Skålgroparna i gavelhällen i hällkistan nämns inte i "Upptäck Delsjön". Foto: Per Hallén 2015

Skålgroparna i gavelhällen i hällkistan nämns inte i ”Upptäck Delsjön”. Foto: Per Hallén 2015

”Till station 4. Följ den anlagda stigen upp över berget och ta till vänster i korsningen. Gå nedför den branta backen (kan vara svår för barnvagnar och motsvarande) och genom ”golfskyddet”.

Golflandskapet. Foto: Per Hallén 2015

Golflandskapet. Foto: Per Hallén 2015

”Station 4. Golf – banor med anor.

Vandringen går nu genom Delsjö Golfklubbs 18-hålsbana. Göteborg har begåvats med tre stycken banor av detta slag. Av de andra två 18- hålsbanorna ligger en i Hovås och en på Hisingen. Golfen har sina rötter i Skottland där den funnits sedan medeltiden. Under 1700-talet organiserades golfandet genom inrättandet av klubbar och tävlingar. Först på 1800-talet lyckades golfen leta sig från England till Sverige. Sporten växte långsamt till men det var inte förrän på 60-talet som den stora golf explosionen bröt ut. Delsjö golfklubb kom till i detta skede 1962.

Delsjö Golfklubb har begränsat antalet medlemmar till 900 perso­ner men vill man bli medlem går det bra att sätta upp sig i ett kö­system. I denna, synnerligen depri­merande, kö kan man dock räkna med att få tillbringa många år innan utdelningen kommer i form av ett åtråvärt medlemskap.

Klubbhuset (se den tecknade väg­beskrivningen) rymmer förutom faciliteter för golfare även en res­taurang dit också den icke golfande allmänheten har tillträde.

Idag slår golfare ut sina bollar från Mossberget, förr kunde det stå kanoner där tillhörande Göta arteleriregimente. Foto: Per Hallén 2015

Idag slår golfare ut sina bollar från Mossberget, förr kunde det stå kanoner där tillhörande Göta artilleriregemente. Foto: Per Hallén 2015

”Till station 5. Följ vägen genom björkalléer och golfbanor. Suger det inte i ”cafétarmen” så tag direkt till höger In på ridstigen. 250 m längre fram, på stigens högsta punkt” ser du en berghäll, se bild nedan, strax innan toppen där hittar du ”runorna”. (här har vägbeskrivningen rättats då häftet beskriver vägen till fel häll, inte den som Linné besökte.)

Hällen rak fram i bild, bortanför det fallna trädet, är den som Linné besökte. Foto: Per Hallén 2015

Hällen rak fram i bild, bortanför det fallna trädet, är den som Linné besökte. Foto: Per Hallén 2015


5. Linnés Willrunor – naturens nonsens. Mystiken vilar tung över denna plats. Berghällen med den hemliga skriften brukades förr av lokalbe­folkningen vid besvärjelser och trolldom. 1746 stod Linne här, kliade sig fundersamt i huvudet och undrade över berghällens mystiska tecken. Så stora runtecken (drygt 20 cm höga) hade blomsterkonung­en aldrig sett. Trots att Linné var runkunnig kunde skriften inte tol­kas utan han föredrog att kalla dessa obegripliga inskriptioner för ”willrunor”.

Detta är dock inlandsisens verk. Tidigare var ”bokstäverna” fyllda av vit kvarts: Kvarts är hårt och vittrar (bryts ner) långsammare än omgivande berggrund. Efter tusen­tals år har den ”ömtåligare” omgiv­ande berggrunden vittrat så mycket att kvartsen börjar sticka upp någon cm. För ett framryckande kilo- metertjockt istäcke var det inga problem att bryta loss den upp­stickande kvartsen. Kvar på platsen blev bara fördjupningarna där kvart­sen suttit och Klöveåsen hade fått sina ”willrunor”.

Du kanske kan hitta något ”run­tecken” där kvartsen fortfarande sitter kvar. Närmaste ”riktiga” ru­nor hittar Du på runstenen vid Räv­sal, i Valla socken, på Tjörn.”

Runhällen. Foto: Per Hallén 2015

Runhällen. Foto: Per Hallén 2015

Närbild på en av "runorna". Foto: Per Hallén 2015

Närbild på en av ”runorna”. Foto: Per Hallén 2015

”Till station 6. Återvänd till ridstigen och fortsätt på den. Efter ett tag passe­ras en ridväg och ett stall. Cirka 100 m efter stallbyggnaden kommer Du ut på den Gamla Boråsvägen. Efter att ha passerat Delsjö Golf klubb är det bara 300 m kvar till Smörgatans parkeringsplats och hållplatsen för” buss 50.

På vägen till station 6 passerar du Gundla stall. Foto: Per Hallén 2015

På vägen till station 6 passerar du Gundla stall. Foto: Per Hallén 2015

Vid gaveln av stallet ligger denna moderna runsten, runor med en grekisk dikt! Foto: Per Hallén 2015

Vid gaveln av stallet ligger denna moderna runsten, runor med en grekisk dikt! Foto: Per Hallén 2015

Gamla Boråsvägen, till höger ser du hur den äldre vägen svängde tvärt höger upp i än brantare backar. Ett lämpligt ställe för ett överfall! Foto: Per Hallén 2015

Gamla Boråsvägen, till höger ser du hur den äldre vägen svängde tvärt höger upp i än brantare backar (idag övervuxen av gräs). Ett lämpligt ställe för ett överfall! Foto: Per Hallén 2015

”Station 6. Gamla Boråsvägen – ett äventyr.

I mer än 300 år, fram till järnvägens utbyggnad i slutet av 1800-talet, så tjänade den Gamla Boråsvägen (även kallad Land vettervägen) som den viktigaste kommunikationsle­den mellan Göteborg och bygderna kring Borås. Trots sin betydelse som tran­sportled var den vida omtalad som en bitvis mycket besvärlig krokig väg med svårforcerade backar.

Dessutom – speciellt runt Kallebäcksområdet – var vägen känd för sina landsvägsrövare och överfall mot resande var alls inte ovanligt.

Lasskörarna – 1800-talets lastbils­chaufförer – gjorde också livet på vägarna osäkert. De kallades i folk­mun för ”landsvägen skräck”, kom gärna 10-20 stycken i ett följe, all­tid stridbara och sugna på både brännvin och slagsmål. Mellan ron­derna levererade de bl a sprit till gästgiverierna samt bomull och garn till spinnerierna. Ett av dessa låg i Rosenlund och var, när det kom till i mitten av 1800-talet, Göteborgs första fabriksmässigt drivna spinne­ri.

Vägen var trots alla risker ändå livligt trafikerad och många är de varor som här funnit sin väg in till stadens torg. Det mesta av träpro­dukterna, fr a möbler, såldes på Järntorget eller ”trätorget” som det i folkmun snabbt döptes till. Sjuhäradsbygdens textilvaror fann sina köpare på Drottningtorget. Göte­borgarnas kött tog sig för egen , maskin in till stan, slaktades och såldes på Salutorget. Av hygieniska skäl byggdes Saluhallen 1889 och kötthanteringen flyttade inomhus.”

En av de beryktade lasskörarna. Illustration ur Upptäck Delsjön.

En av de beryktade lasskörarna. Illustration ur Upptäck Delsjön.

På väg tillbaka passerar du Delsjö Golfklubbs anläggning. Mitt i den moderna bebyggelsen finns ett hus bevarat från Kallebäcks Mellangård. Foto: Per Hallén 2015

På väg tillbaka passerar du Delsjö Golfklubbs anläggning. Mitt i den moderna bebyggelsen finns ett hus bevarat från Kallebäcks Mellangård. Foto: Per Hallén 2015

Till vänster bland träden låg "Tuppa Lenas" torp och lite längre fram Jonstorpet. Foto: Per Hallén 2015

Till vänster bland träden låg ”Tuppa Lenas” torp och lite längre fram Jonstorpet. Foto: Per Hallén 2015

Innan du åter är nere vid Kallebäckskällan ser du dessa hus på höger sida av vägen. Där låg torpet Wattnet under 1700-talet. Foto: Per Hallén 2015

Innan du åter är nere vid Kallebäckskällan ser du dessa hus på höger sida av vägen. Där låg torpet Wattnet under 1700-talet. Foto: Per Hallén 2015


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: