
Strax efter krigsslutet oroade sig Fritiof Olof Kogge, ledamot av stadsfullmäktige, för att området kring Stora Torp skulle bebyggas och därmed förstöra möjligheterna till friluftsliv i detta stadsnära område. Motionen fick stöd, men inte genomslag, bland stadens styrande. De lovade att området inte skulle bebyggas men ville inte att detta löfte garanterades genom att skriva in områdets framtida användning för friluftslivet i stadsplanen. Löftet visade sig vara ganska innehållslöst när tillstånd gavs till uppförandet av Radio- och TV-huset. När det sedan avvecklades 2007 och revs några år senare fanns inte något som hindrade bebyggelse över hela området. Det var denna utveckling som Kogge förutsåg 1945 och önskade att förhindra.
Här nedan följer Kogges motion om området väster om Stora Torp.
”Till Stadsfullmäktige i Göteborg.
Stadsfullmäktige ha under gångna år på olika sätt visat sin vilja att bereda stadens innevånare möjligheter till ett stärkande friluftsliv. De kommunala friluftsbaden lika väl som de av staden förvärvade friluftsreservaten vittna vältaligt om detta intresse.
Icke minst med hänsyn till folkhälsan är också denna fråga av största vikt. Särskilt angeläget synes det vara, att alla åtgärder på hithörande område bliva av den art, att de utan större kostnader för den enskilde kunna komma så många som möjligt till godo. Detta innebär, att friluftsområdena om möjligt böra förläggas till stadens omedelbara närhet, varigenom bl. a. betungande resekostnader undvikas samtidigt som det fulla utnyttjandet självfallet även i andra avseenden underlättas.
Sedan gammalt har den s. k. Delsjö-terrängen varit livligt uppskattad som promenad- och vintersportplats av göteborgarna. Området ligger lätt tillgängligt för mycket stora delar av stadens befolkning och kommer att göra det i ännu högre grad när spårvägslinjen utbyggts genom Örgryte till Kålltorp. Särskilt barnen och den yngre ungdomen, som har mindre möjlighet än andra att kosta på sig även kortare resor, kan här utan särskilda kostnader få möjlighet till vistelse i skog och mark.
Härute finnes också det enda fält inom Göteborg som lämpar sig som skidbacke för denna ungdom, nämligen det sluttande öppna fältet väster om Stora Torps gård, vilket fält begränsas av Delsjövägen i norr, skogsbryn i väster och söder samt bäckravinerna i öster.
På detta fält åka tusentals barn och ungdomar skidor under vintrarna och det torde väl inte finnas någon skidintresserad göteborgare som inte här gjort sina första lärospån i skidåkning. Dess betydelse för denna vintersports utövare kan knappast överdrivas. Det löper nu fara att bli exploaterat för bostads- och vägbebyggelse och undertecknad hemställer därför att stadsfullmäktige måtte besluta att uppdraga åt drätselkammarens andra avdelning att utreda och till stadsfullmäktige inkomma med förslag om friläggning av området ifråga.
Göteborg den 30 augusti 1945.
FRITIOF KOGGE.” (Källa: Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1948. N:o 437)

Bilden ovan visar hur området såg ut efter att Radio- och TV-huset försvunnit, en stor öppen yta där gårdens åker och äng en gång funnits och som under 1900-talets inledning var en populär plats för skidåkning.
Hur bemöttes motionen av Kogge? Han skrev och lämnade in den 1945 men det skulle dröja till 1948 innan den behandlades och ett vagt löfte om att rädda området från bebyggelse gavs.
”Yttrande av stadskollegiet över motion av herr Kogge om reserverande av fältet väster om Stora Torps gård för idrottsändamål.
Till Stadsfullmäktige i Göteborg.
Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 30 augusti 1945 väckte fullmäktiges ledamot herr Kogge motion om reserverande av fältet väster om Stora Torps gård för idrottsändamål, vilken motion samma dag remitterades till stadskollegiet, för yttrande.
Sedan med anledning härav stadskollegiet den 5 september 1945 beslutat att remittera ärendet till drätselkammarens andra avdelning, för yttrande, har avdelningen i skrivelse till kollegiet den 28 september 1948 besvarat nämnda remiss, såsom närmare framgår här nedan.
Under ärendets utredning å drätselkammarens andra avdelning har stadens fastighetskontor genom fastighetsdirektören F. Persson med kontrasignation av förste ingenjören B. Våge den 25 september 1948 avgivit följande promemoria:
»Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 30 augusti 1945, § 70 c, väckte herr Kogge en motion om reserverande av fältet väster om Stora Torps i gård för idrottsändamål. I motionen anför herr Kogge, att detta fält torde vara den enda i stadens omedelbara närhet belägna platsen, som är lämplig för barnens och den yngre ungdomens skidåkning. Fältets stora betydelse kunde anses dokumenterad genom det faktum, att det torde vara ytterst få skidintresserade göteborgare, som icke här gjort sina första lärospån. Fältet löpte fara att exploateras för bostadsbebyggelse och herr Kogge anhöll därför, att fullmäktige måtte besluta att uppdraga åt drätselkammarens andra avdelning att utreda och till stadsfullmäktige inkomma med förslag om friläggande av området. Motionen remitterades till stadskollegiet, som den 5 september 1945 överlämnade ärendet till drätselkammar ens andra avdelning för yttrande.
Fastighetskontoret får i anledning av motionen anföra följande.
I samband med att Fastighetsaktiebolaget D. Carnegie & Co. 1942 försålde vissa delar av egendomen Stora Torp till Göteborgs stad förband sig staden att med säljaren, som alltfort i sin hand bibehöll de omedelbart på i ömse sidor om Delsjövägen belägna delarna av egendomen, träffa avtal om exploatering av dessa delar. Dylikt exploateringsavtal träffades 1943 beträffande området norr om Delsjövägen. Bl. a. under inflytande av den här ifrågavarande motionen ledde de fortsatta förhandlingarna med bolaget icke till ett exploateringsavtal beträffande området söder om Delsjövägen d. v. s. den i motionen åsyftade marken, utan till att staden förvärvade denna enligt avtal av den 4 och 5 februari 1946.
Fastighetskontoret är helt ense med motionären om områdets stora betydelse för de yngstas vintersport och kontoret förstår väl, att det i och för sig kan anses önskvärt, att området frilägges. I enlighet härmed är kontoret av den åsikten, att en exploatering av området tillvidare bör anstå och i planerna för exploateringsverksamheten har kontoret för närvarande icke räknat med någon bostadsbebyggelse här. Å andra sidan är fastighetskontoret icke nu berett förorda, att området genom stadsplan eller på annat sätt i en mera bindande form helt frilägges från bebyggelse. Då nu staden äger den i området ingående marken och sålunda har förutsättningar att disponera området efter sina önskemål, är fastighetskontoret av den åsikten, att frågan om områdets friläggande bör anstå till dess att en stadsplaneläggning aktualiseras, vilket såvitt man nu kan bedöma icke torde komma att ske under den närmaste tiden. Då vidare det i motionen upptagna spörsmålet i samband med stadsplaneärendet kommer upp till behandling i stadsfullmäktige oberoende av motionen, torde det icke vara erforderligt att denna står obesvarad i avvaktan på planläggningen. Kontoret föreslår nu, att motionen skall anses besvarad med vad fastighetskontoret här anfört i ärendet.
Hänvisande till ovanstående får fastighetskontoret hemställa, att avdelningen
avdelningen med remisshandlingarnas återställande måtte anhålla, att stads- kollegiet måtte föreslå stadsfullmäktige att besluta:
att den av herr Kogge vid stadsfullmäktiges sammanträde den 30 augusti 1945, § 70 c, väckta motionen skall anses besvarad med vad fastighetskontoret anfört i handlingarna i ärendet bilagda promemoria.»
Drätselkammaren, å andra avdelningen, har i sin ovannämnda svars- skrivelse till stadskollegiet den 28 sistlidne september anfört:
»Med resolution av den 5 september 1945 har stadskollegium till drätselkammarens andra avdelning, för yttrande remitterat handlingar i ärende, angående motion av herr Kogge om reserverande av fältet väster om Stora Torps gård för idrottsändamål.
I anledning härav får avdelningen, som från stadens fastighetskontor i ärendet mottagit bilagda promemoria av den 25 september 1948, under åberopande av densammas innehåll hemställa, att stadskollegium måtte föreslå stadsfullmäktige att besluta på sätt fastighetskontoret föreslagit.»
Stadskollegiet, som i ärendet hört kanslichefen Olof Johnsson, finner sig böra biträda drätselkammarens, å andra avdelningen, hemställan i ärendet. Fördenskull får kollegiet föreslå, att stadsfullmäktige måtte besluta: att ifrågavarande, av herr Kogge, väckta motion skall anses vara besvarad genom drätselkammarens, å andra avdelningen, i ärendet avgivna yttrande.
Göteborg den 6 oktober 1948.
På stadskollegiets vägnar:
- A. FAGERBERG.
Eric Dunherger.” (Källa: Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1948. N:o 437)

Hej, tack för en trevlig sida!
Jag bodde i det första gula tegelhuset som syns på bilden ovan, Nonnensgatan 5. Först på nr 5C, sedan på nr 5B. Jag flyttade in som nyfödd 1946 och flyttade därifrån 1968. Min mor bodde kvar i ett par decennier till på 5B.
Utsikten från vårt fönster var ängarna där Böö Ridhus hästar betade på somrarna – och där Synvillan senare byggdes. I ”kälkbacken” åkte vi kälke och skidor vintertid.
Jag tycker att det är tråkigt att ängarna bebyggs igen – men de som kommer att bo där gratulerar jag, det är ett fint område.
Jag tillbringade mycket tid i Delsjöskogen och sov natten där ibland för att studera djurlivet. Vi lekte på ”Platån” som unga tonåringar samt hade fester ute på ön i Delsjön.
Jag har många trevliga minnen från hela området.
Thomas