Torp: Stora och Lilla

Torp: Stora och Lilla en historik av S. A. Wilhelmsson:

Torp synes ha varit frälsejord och legat under Kärra sätesgård redan 1550. I jordeboken detta år antecknas två frälsebönder ”Jon och Jons på Torpet”. Intill 1568 tillhörde Kärra med underlydande gårdar Sten Eriksson Leijonhufvud, därefter fram till 1609 hans änka Ebba Månsdotter (Lilliehöök). Ar 1606 heter det i jordeboken, att ”Grefwinnan Ebba brukar afwel uppå sitt eget frälsehemman med Kortorp och Torpet. 1)

Efter fru Ebbas död 1609 kom gårdarna genom arv under fältmarskalken Herman Wrangel, gift med Sten Erikssons och Ebba Månsdotters dotterdotter Margareta Grip.

I jordeboken 1638 anges två hemman, brukade av ”Joan på torpet” och ”Rasmus på Torpet”, ligga under ”Wälb.Herr Herman Wrangel, Lerieholm”. Efter Herman Wrangels död 1643 kom lärjeholm, Kärra och underiydande gårdar under sonen, generalen och riksrådet Johan Mauritz Wrangel.

Denne gick ur tiden 1665, men dessförinnan hade hans son Gustaf Herman Wrangel pantsatt tvenne gårdar Torp till burggreven i Göteborg Israel Norfelt, som förvaltade omyndigas medel. 2)

Vid hösttinget 1666 lagbjöds tredje gången ”på Burggrefwen Edel och Välb. Israel Horfelts anhållande adeliga barns underpant, tvenhe frälse hemman i Örgrythe Sochn, Store och Lille Tornet. Wälborne Herr Gustaf Herman Wrangel tillhörige.3)

Kasta gång det i domboken talas om ”Store och Lille Torpet är 1670.

Då är G.H. Wrangel död och gårdarna tillfallna systern Anna Elisabet Wrangel, gift med riksrådet Christer Horn. Burggreven har ej fått sina pengar, ej heller har han fått tillträda gårdarna, men nu är han icke sinnad vänta längre:

”Efter Herr Praesidenten och Domhafwanden Edel och Walb:n Gerhard Leijoncrantz, för sine särdeles orsakers Skuld, afträdde (L.Var måg till Horfelt), framställde sig för Rätten Herr Burggrefwen i Götheborg Edell och Walb.Israel Horfelts fullmäktige Hans Persson och fram tedde een obligation hans Principal af den Sal. Wälb. Herre, Gustaf Herman Wrangel till Lerieholm på Femhundra Rix Dlr uthi Silfwer Mynt, lydandes att den Sal. Herren hafwer honom därföre i pant satt twenne gårdar kallade Store och Lille Tornet, belägne här i Härad(et) och Örgrythe Sochn, med sådan kondition och willkor, att dem den Sal. Herren eller hans Arfwingar, samma gårdar för Ett Hundrade dir silfwer Mynt, hwar(?) pund smör Ränta, dem sedan för sig och sine Arfwingar att behålla, såsom wijdare i Obligationen förmält warder; hafwer ock här jämte producerat en Tingz attest, huruledes samme gårdar äre här på Säfwedals Härads Ting

lageligen upbudne, den 1 Septembris Anno 1665 och den 22 Maj i sampt lö Octobris Anno 1666 och sedan Lagståndne, och medan samma gårdar Store och Lille Torpet, som i Obligation förmäles, äre efter den Sal. Wälb. Herrens dödh Hans Hög Wälborna Syster, Hans Exce11.Högwälborne Herr Rijks-Rådets och Herr Kongl.Gouverneurens Herr Christer Horns elskeliga K. gemåhl till arwtz fallne, och samme gårdar äre fördenskuld Högbem:te

Hans Excell, åtskillige resor hembudne, såsom copier af Herr Burggrei- wens Href till Hans Excellens utwijse, men ingen wijdare resolution af Hans Excell. är nådt än att Hans Excell. hafwer genom sin Troman på Lerieholm låtit ”betala twenne åhrs interesse, men ännu ingen resolution gifws om Hans Excell. är sinnader gårdarna inlösa eller icke, andragande här jämpte, huruledes han samme barna-penningar sielf hafwer måst betala och kan dem eij längre mista, och att pa samme gardar efter Obligations lydelse och inlagt räkning i Rätten nu eij mer skall, än som 40 dir silf ilynt och 26 öre, dem han nu i Rätten praeBenterar och begierer det ban efter Obligationens lydelse måtte gårdarna warda imitterat och fastebrdf bekomma, är fördenskuld här på Rättens resolution.

Alldenstund Burggrefwens begieran med Sal. Wälb .Herr Wrangels Obligation öfwerens stämme och här denne lagligen upbudne och Lagståndne äre, då ka Rätten honom imissionen i gårdarne eij förwägra, will likwäl till nästkommande winterting medio Februario hafwa ställt Hans Excell.Högwälb.Her Rijks Rådet och Herr Gouverneuren till betänkande, om Hans Excell.behaga gårdarna inlösa efter Obligationens lydelse, heller icke, och om awar de eij efterkommit warder tillförsagda tijd, skall imissionen jempte dom- brefwet Herr Burggrefwen Horfelt efter lagh meddelt blifwa. 4)

Be båda hemmanen Torp var alltså 1670 genom arv övergångna från Gustaf Herman Wrangel till hans syster Anna Elisabet (1640-1687) och hennes make Christer Horn (1622-1692). Hur rättegången i fortsättningen utvecklade sig, därom lämna domböckerna intet besked, något fastebrev för Eorfelt tycks ej ha utfärdats och i jordeböckerna 1680/1684 noteras fortfarande ”Sal.Herr Johan Wrangels Arfw.” under de båda Torpen. Troligen har den ”Hög Wälborne Herren, Excellensen m.ra. Christer Horn och Hans elskeliga K.gemåhl” fått bekväma sig att återbetala barnapengarna till burggreven.

Som brukare 1680/1684 antecknas ”Måns” på 1/2 mantal (Stora Torp) och

”Rasmus” på 1/4 mantal (Lilla Torp).

Under 1690-talet, efter Christer Horns frånfälle, som ändring till stånd på Torp. I jordeboken 1697 noteras som ägare Hieronymus Gripenstedt.

Hieronymus Berger (1649-1713) var överinspektör vid stora sjötullen i Göteborg och adlades Gripenstedt 1691. Han var gift två gånger, först med Anna Wernle, död 1708, och från 1710 med Catharina Tham (1675-1746), dotter av Volrat Tham (den äldste) och Gertrud Helgers.

Gripenstedt efterlämnade inga barn i sina två äktenskap, däremot flera styvbarn i andra giftet. Efter framställning erhöll Catharina Tham år 171′ adelskap med namnet Gripenstedt för sina barn i företa giftet med köpman Jacob Radhe. Catharina Tham ingick 1722 sitt tredje äktenskap, nu med Thomas Eehman (1665-1733), justitiekanslär 1723, friherre 1728.

Makarna Pehman inköpte efter giftermålet det stora västgötagodset Gräfsnäe (37 mantal, över 100 gårdar) och var sedan bosatta där. 5)

Catharina Tham hade dels geon arv efter fadern, köp- och rådmannen Volrath Tham, dels genom sina äktenskap kommit i besittning av stora rikedomar. Hon förvaltade sina pund väl och efterlämnade en förmögenhet på över 400.000 daler silvermynt, en ”betydande summa under denna tid av högt penningvärde, vilket ej minst framgår av att hela fideikommisset Gräfsna i testamentshandlingarna värdesattes till 50.000 dir s:mt 6)

De båda ”Torpen” i Örgryte mod dess dåtida enkla bebyggelse tillhörde således småposterna i bouppteckningen efter Catharina Tham.

Hieronymus Gripenstedts sterbhus noteras för gårdarna Torp fram till 1748. Då såldes

Stora Torp

till stadskassören Mils Kollinius i Göteborg av framlidna friherrinnan Catharina Thams arvingar: Johan Gripenstedt å egna och brodern, hoVjun- karen Jacob Gripenstedts samt Anna Caj sa Swartz’ och hennes syskons vägnar. Köpeskillingen var 1500 dir s:mt. 7)

Kils Kollinius, son av kyrkoherden i Starrkärr Bengt Kollinius och Anna Seglorin, blev ingen långvarig ägare av Stora Torp. I en bouppteckning 1752 efter hustrun i första giftet Sara Roth upptages visserligen bland andra egendomar även Stora Torp, värderat till 1500 dir s:mt, men i en annan notering samma år heter det: Stora Torpet, hwilket hemman Herr Casseuren berättar, att han i sin hustrus lifstid öfwerlåtit till sin måg, Carduantzmakaren Erik Westerberg i afräkning på sin hustrus till­fallande arfsdel. 8)

Ar 1755 bortförpantade Erik Westerberg på 8o år Stora Torps andel i Ran- ängen till kommerserådet liagnus Lagerström, som av Kärralunds, Kålltorps och Stora Torps delar i samma äng skapade Gubbero. 9)

Ägobyte förekom 1761 mellan stadsingenjören B. W. Carlberg, Kärralund, och Erik Westerberg, Stora Torp. Överenskommelse härom fattades mellan Carl­berg och ”thess wälborna Eru Jeanna Christina Blessingh” och karduansmakaren mäster Erik Westerberg ”och thess hustru, Madame Anna Catharina Kollinia”. 10)

Som brukare av Stora-Torp 1758 antecknas i jordeboken Erik Westerberg föo 1/4 mtl och Jan Olsson l/4 mtl. I JB 1770 upptages Westerberg fortfaranc egendomen, men 1776 var kronobefallningsmannen Jonas Simberg ägare. Westerberg var då avliden och hans änka Anna Catharina Kollinius omgift med Simberg.

Att döma av auktionskungörelse 1783 hade Simberg utfört avsevärda förbättringar på Stora Torp, bl.a. uppfört ny manbyggnad. Kungörelsen innehåller en utförlig beskrivning över egendomen (se bilaga).

Auktionsprotokollet 27 mars 1783 upplyser om att Simberg och hans maka sålt gården till direktören Martin Törngren. Denne erhöll uppbud på gården 1784. 11)

Martin Törngren (1735-1799) född i Stockholm, inflyttade i unga år till Göteborg. Han hade ”lärt handeln ej allenast i Stockholm och Uddevalla, utan även här i staden hos handelsmännen Joh.Er.Ström och George Bellenden innan han 1761 vann förening med Handelssocieteten i Göteborg”. 12)

 

Törngren blev en framstående köpman i Göteborg: bl.a. direktör i Ostindiska och Grönländska kompanierna, i Göteborgs Glasbruk och handelsfirman Bellenden & Co. lian var i första äktenskapet förenad med Sara Chambers, änka efter George Bellenden, och i andra med Lovisa Swartlock. Enda barnet var dottern Martina i andra äktenskapet, gift von Schwerin, ”bekant för sina vittra intressen och sin förtrogna vänskap med von Brinkman och Tegnér”.

Vid tiden för inköpet av Stora Torp var Törngren ägare av Båda säteri, där han 1772 låtit uppföra ännu kvarstående manbyggnaden. Törngren innehade båda till sin död 1799 och dottern efter honom fram till 1849. Något behov av ”sommarställe” hade Törngren således icke, när han 1783 köpte Stora Torp. Det torde varit en affärstransaktion liksom 1795 då han köpte besittningsrätt och åbyggnader på landeriet Hedås, för att 1797 ”transportera” denna egendom på annan köpare. 13)

Törngren var nominell ägare av Stora Torp till 1794, men det visar sig att han överlät egendomen samma år han köpte den. Enligt lagfartshand- lingarna erhöll ”Landttullinspektören Lars Thuring och dess Fru Helena Kollina den 17 juni 1794 laga fastebref å”från helt till halft förmedlade Frälsehemmanet Stora Torp”. Thuring och hans maka innehade förpantningsbrev på 99 år, daterat 17 december 1783 ”af Directeuren vid Ostindiska Compagniet, Högädle Herr Martin Törngren, som med dess Hustrus Bru Sara Chambers goda minne och samtycke för en erhållen lånesumma af 3.333 rgs till dem pantsatt och öfwerlåtit hela till halft förmedlade frälsehemmanet Stora Torp”.

Lars Thuring var född 1716 och avled 1798 på Stora Torp. Han var gift med Helena Kollinius (1722-1801), dotter av kyrkoherden i Lundby Nils Kollinius och Helena Kullenberg. Thurings maka var kusin till stads­kassören Nils Kollinius, som 1748 köpte Stora Torp.

Lars Thurings och Helena Kollinius’ dotter Barbara Helena, först gift med kofferdikaptenen Petter Homan, död 1779» gifte 1780 om sig med landa kamreren Magnus Prytz och i hans släkts ägo skulle Stora Torp stanna en längre tid.

Magnus Prytz (1741-1800) var gift två gånger: först med Brigitta Charlotta Leffler (1749-1779). Le hade tillsamman barnen Anders Magnus, Gustaf Rudolf, Sophia Charlotta, Lovisa Elisabet och Carolina. Magnus Prytz och Helena Thuring (1749-1798) hade tillsamman barnen Lars Wilhelm, Carl Leonard och Helena Charlotta.

Magnus Prytz och sonen Anders Magnus blev bekanta för det storartade skogsplanteringsarbete, de utförde på Stora Torp.

Efter Magnus Prytz’ död inropades Stora Torp på auktion den 27 maj l800 av sonen Anders Magnus för 8.233 rdr 16 skilling ”uti Riksgäldssedlar”. Sonen Gustaf Rudolf begärde emellertid även uppbud på gården, som han skulle ha köpt på auktionen för samma belopp. Det blev dock Anders Magnus Prytz, som l802 bekom lagfart.

I bouppteckningen efter Magnus Prytz upptogs förutom Stora Torp bl.a. hus vid Vallgatan och 3/l6-delar i Varvet Kusten.

Bade Anders Magnus Prytz och Gustaf Rudolf Prytz blev framstående köpmän. i Göteborg, Anders Magnus kompanjon med B.H. Santesson och Gustaf Rudolf en av grundarna av firman Ekman & Go.

Anders Magnus Prytz (1775-1037) vann 1799 burskap som handlande i Göteborg och medlemsskap i Handelssocieteten. Han var gift med Margareta Magda­lena Brinck (1783-1860), enligt Magnus Lagerberg ättling i tionde led av Gustav Vasa genom Erik XIV dotter Virginia.

Två av deras barn blev mycket bekanta: sonen Magnus (Måns), grundare av Handelstidningen 1832, och dottern Hilda Virginia, den av Tegnér m.fl. hyllade ”blåögda”, som 1832 blev gift med kommerserådet Olof Wijk. Förutom delägarskapet i Santessonska firman var A.M.Prytz i början av l800-talet ägare av reparbana och järngjuteri vid Röda Sten. 14)

Vid sitt frånfälle 1837 står han som ägare av stenhus med tomt i femte roten n:ris 25-26 och fjärde roten 112 (senare Södra Hamngatan 27)*

Denna fastighet inköptes 1842 av Riksbanken.

Liksom de flesta andra göteborgsköpmän hade A.M.Prytz drabbats av de dåliga tiderna under l820-och 1830-talen. Stora Torp hade han redan 1830 sålt till handlanden Martin Backman för 18.500 rdr b:co.

Backman erhöll fastebrev på Stora Torp 1832, men redan samma år inropade förre hejderidaren Lars Svensson egendomen på exekutivauktion.

Svensson sålde i sin tur till grosshandlaren Anders Reimers, som- erhöll fastebrev 1834.

Ankan Amalia Reimers och förmyndarna för hennes omyndiga barn lät 1840 1örsälja Stora Torp, varvid Anna Christina Carnegie inropade egendomen för 20.000 rdr b:co. Hon avled senare samma år, och såväl Stora Torp som egendomen Fräntorp och den mycket stora förmögenheten ärvdes aV enda barnet, dottern Susan Mary Ann Carnegie (1819-1859).

Både Stora Torp och den stora förmögenheten stannade dock i slakten, ty David Carnegie s:rs dotter gifte sig 1845 med sin kusin David Carnegie j:r då änkling.

David Carnegie j:r (1813-1890) inflyttade 1830 till Göteborg och var anställd i farbroderns firma D. Carnegie & Co. År 1835 erhöll han förening med Handelssocieteten i Göteborg och burskap i staden som grosshandlare. 1836 inropade han på konkursauktion de Lorentska socker- och porterbruket från 1841 var han bosatt i Skottland men innehade ledningen av sina före tag i Göteborg. Han är bekant för sina stora donationer, bl.a. till

Högskolan i Göteborg.

År 1853 upplät Carnegie Stora Torp till sin vän och medarbetare Oscar Ekman och 1862 Övergick egendomen formellt till Ekman. 1863 erhöll Ekman fastebrev på hemmanet, ”som han köpt av David Carnegie och hans omyndig; barn”.

Oscar Honan (1812-1907) är så väl känd, att några data om honom icke behöver återges här, endast några anteckningar ur protokollen om Störa Torp under Carnegie’s och Ekmans tid, då delar av intillgränsande hemman inköptes och förenades med Stora Torp.

Åren 1854, 1863 och 1883 inköptes delar av hemmanet Gårda. 1858 sålde 3rusewitz på Stomgården (Jacobsdal) ett stycke av denna gård. Även ett litet stycke av hemmanet Lunden kom under Stora Torp. Samtliga dessa förvärv torde ha gjorts av Oscar Ekman, oaktat han ej var ägare av Stora Torp förrän 1863.

Stora Torps manbyggnad eldhärjades 1871, men 1873 lät Ekman uppföra den nuvarande efter ritningar av Axel Kumlien.

Efter Oscar Ekmans död 1907 innehades Stora Torp fram till 1938 av arvingarna» Arealen av Stora Torp med tillhörande mark av hemmanen Garda, Jacobsdal och Lunden anges på 1920-talet till c:a 150 har.

År 1942 sålde Fastighets A-B Carnegie större delen av egendomen till Göteborgs stad för 775.000 kronor. Häri ingick icke egendomens mark norr om Delsjövägen, ej heller ett område söder om vägen samt manbygg­naden med trädgård. 15)

År 1946 sålde fastighetsbolaget ytterligare en del av egendomen till staden för 875.000 kronor. Vid denna försäljning överläts manbyggnaden till Skogssällskapet.          l6 )

 

Kungörelse” i Götheborgs Allehanda. Januari 1783.                              Bilaga.

”Den 13 nästkommande Februari!, som är en Torsdag, ar Auction utsatt at hållas på Stora Torp, då sjelfwa Fastigheten, Bom består af et halft hemman Frälse, förraedladt från et helt, kommer til den mästbjudande, på stället, at försäljas. Betta hemman ar purt Frälse och belägit uti Säfwedal3 Härad och Örgryte Soken, 1/4 mil från Götheborg, håller l/4-del uti Lands-Soldat, och utgör l/2 tunnland Korn i kronotionde til Staden, som betalas med penningar; flera utlagor fins intet,utom-; presterättigheterna.

Ägendomen, som med nya Byggnader, nyligen är upbygd, består af ganska god och bärande jordmon, så mycket mer som den med mycken och stor be­kostnad är ansenligen upodlad och förbättrad, hwarpå utsädet är, efter som ny åker uptages och gammal nedlägges, mellan 10, 11 å 12 tunnor, med Korn, Hafra, Ärter och Böner, samt 2:ne tunnor winter Råg och Hvete- te utom 2:ne å             tunnor Potatoes som blifwit på inägorna planterade.

Hö har bärgats på inägorna 280 stackar. Alla gärdesgårdarna af’sten ocl nyligen omlagde. Situationen ganska wacker med lika behagelig utsikt. Häst intill inägorne är en stor Ko-hage, med en widlyftig sten-gärdes gård inhägnad, af hwilken kan upodling göras och hwaruti en wäxtelig Ale-Skog är fredad och uprunnen. Et litet stycke från gården uti ut­marken är med wederbörligt tilstånd intagit et widsträckt fält til up­odling, som med kostsam stenmur är inhägnad, Kålnahn kallad, hwarned början är gjord med stora diken, grafning och åkers uptagning. hwarpå blifwit utsatt och bärgat tunnor Hafre och 14 å 15 stackar Hö, och är detta intag så förmonligt at det genom upodling kan blifwa et be­hållit l/4-dels Hemman, och derjemte anlägges et godt Torpställe.

Kedan för gården och manbyggningen är en stor Trägård tilökter med dub­bel stenmur ikring, deruti aro fyra qvarter till Kål rötter och grön­saker, inemot 200 st. fruktbärande Trän, dels äldre dels yngre,som bärt frukt, samt dessutom uti träskola en mängd smärre fruktträn och åtskil- lige sorter willa trän, alla af frön och tjernar updragne, til någre hundrade stycken, utom alt detta slås trägården 3 & 4 gånger öfwer,om sommaren, och sista gången fås 4 å 5 stackar Hö.

En för några år sedan i gärdet grafwen Rudedam uti en ansenlig mängd Rudor och några Suttare släpte och planterade äro.

Sjelfwa gårds-rummet är i fyrkant med 2:ne afsättningar af sten uprau- rade på 2:ne sidor som warit docerade, och med stora Linder och en lef- wande Syrene-häck kringsatt, äfwen för fensteren på Byggningen är plan­terade Syrén-trän.

En helt ny Carecteurs-Byggning, på gården, rödmålad med Italienskt tak, täkt med bräder och taktegel, bestående I undre etegen, utom förstuga och kök, af 7 rum, alla målade utom mjölk-kammaren och meed kakelugnar försedda, så när som på Salen.

Under byggningen är en stor källare, til en del sprängd i berg.

I östra etagen på winden är på gafwlarna 3:ne wäl konditionerade kamrar, jämte 4 st. afskiften med dörrar och låsar före, winden dessutom rymlig och ljus.

Ladugården består af 2:ne fähus med ränne öfwer, En Loga med 3:ne Lador, fårhus och Swinehus på södra sidan tilbygt af timmer, i winkel linea är näst härintil wagns och redskaps-hus, port til östergärdet med portlider. Stall med 6 spilter uti, wedbod, förstuga, til drängkammare och brygghus, och dernast en liten kammare med dörr åt honsegården, alt detta under et tak med windar och höränne öfwer, täkt med bräder och taktegel.

Uti Bryggehuset är bakugn och en inmurad koppar-kittel, lika som i ICöket, på stora Byggningen är en behållen stor bakugn.

Af Östra änden för Manbyggningen är den närande Hönsegården med 2:ne Hönshus och 2:ne apartementshus, på sjelfwa gafweln är mangelbod och förstuga samt dörr till hönsegården.

De öfwrige til gården hörande förmoner äro först nära gården en skön springkälla med extra godt deruti rinnande watten, dernäst från gården en skön torfmosse, samt fiske i den s.k. Dellsjon och Lilletjern, hwilka gå ihop.

Uti inägorna är på 4 särskilta ställen Alelundar med stora och grofwa Aler, samt åtskilliga större och mindre Ekar, och någre Hasselbuskar. Denna Ägendom kommer at tilträdas nästa wår den 25 Martii, hwilket alt til hogade köpares underrättelse länder.

Stora Torp d. 7  Jan.                          1783 ‘

1. Simberg ^M

Lilla Torp

Efter Hieronymus Gripenstedts död 1713 innehades de huda ”Torpen”, Stora och Lilla, av arvingarna. Av handlingarna framgår ej om någon uppdelning dem emellan kommit till stånd före 1748, då försäljningen skedde.

Ägare av Lilla Torp 1748 visade sig vara riksrådet Gabriel von Seths myndiga och omyndiga barn. Stadsingenjören B.W. Carlberg tillhandlade sig Lilla Torp för 1.050 dir s:mt av ”Assessorn Arfwid Silfwerschiöld på såwäi Riksrådet Gabriel von Seths å dennes omyndige son Fredrik von Seths wägna: såwäl kammarherren Gean von Seths och Capitainen baron Thomas von Seths wägnar efter fullmakt, som på Assessorens egna wägnar med dess Fru Fri­herrinnan Ulrica Magdalena von Seths”. 17)

Gabriel von Seth (1690-1774) var i sitt första gifte förenad med Gertrud Blisabet (Radhe) Gripenstedt (1698-1742), dotter av handelsmannen Jacob Radhe och Catharina Tham. Som framkommit under Stora Torp, blev Catharin, Thams barn i första giftet med Jacob Radhe, däribland ovannämnda Gertrud Llisabet, år 1717 adlade med styvfadern. Gripenstedts namn. Bland den egendom, som fördelades bland arvingarna efter Catharina Thams död 1746, ingick Lilla Torp som (liten) del i arvet som tillföll Gabriel von Seths barn i första äktenskapet efter deras mormor.

Tilläggas kan, att nye ägaren av Lilla Torp B.W.Carlberg var befryndad ned släkten von Seth. Hans äldre broder, stadsarkitekten i Stockholm Johan Eberhard Carlberg, var i situ första äktenskap förenad med Gabriel von Seth, död 1717, faster till Gabriel von Seth.

Lilla Torp räknades som 1/4 mantal. I jordeböckerna på 1750-talet Upptages Jöns och Anders som brukare av vardera l/8 mantal.

överste Bengt Wilhelm Carlberg (1696-I778), förut ägare av Underås och fram till 1772 av Kärralund, som han då sålde till G.B.Santesson, var från 1773 bosatt på Lilla Torp. 18) Vad slags byggnader dessförinnan fun­nits där, är obekant, men manbyggnad och ladugård anges nybyggda i ”kungörelsen” 1779 om försäljning av gården efter Carlbergs frånfälle.

Några andra byggnader än skäligen enkla för frälsebönderna torde säkerligen ej ha funnits på Lilla Torp före Carlbergs tid,

Carlberg kunde vid denna tid se tillbaka på ett livslångt, gagnande arbete i stadens och statens tjänst. Även Örgryte, där han bott så lång tid, hade stor anledning till tacksamhet för hans verksamhet. Det var bl.a. på hans initiativ och till största delen under hans ledning, som tillbygg­naden av Örgryte kyrka skedde i etapper med början på 1730-talet. 19)

Carlberg avled 31 december 1778 och jordfästes 8 januari 1779. I Örgryte församlings dödsbok får han ett enastående eftermäle av prosten Wallerius. Han beskrives som ”Församlingens Höggunstige Patron och Föreståndare i 50 år, den för sin redlighet och oskrymtade gudsfruktan af allom saknade, i synnerhet af den sörgande församlingen, dock aldra mest af dess genom bedröfwade Gamla Sochne Prest N.W.”

 

Carlberg efterlämnade sex barn i sina båda äktenskap med Anna Dorothea Weber och Johanna Christina von Blessingh, däribland sönerna.i andra giftet, löjtnant Johan Adam Carlberg och stadsarkitekt Carl Vilhelm Carlberg.

Auktion hölls l8 och 30 mars 1779 på lilla Torp, varvid såväl gård som lösegendom och kreatur rum. försåldes. Auktionskungörelsen i”Götheborgs Allehanda” ger en utförlig beskrivning av egendomen och dess byggnader (se bilaga).

Lilla Torp kom ej att stanna i den Carlbergska släktens ägo, utan inropades av bryggaren Bengt Gustaf Björck i Göteborg.

Bengt Björck (1747-1787), son av prosten i Örslösa Elias Björck och Hedvig Oliveholm, kom som yngling till Göteborg i bryggarelära, blev gesäll 1770 och övertog sedan morbrodern Johan Oliveholms bryggeri, beläget vid östra Hamnen intill Kungsporten. 20) Björck var gift med Elisabet Eneroot, dotter av rådmannen och bryggaren Daniel Eneroot. Deras son var Elias Daniel Björck, far till biskopen G.D.Björck och borgmästaren A.W.Björck.

Bengt Björck blev ingen långvarig ägare av lilla Torp, ty redan 1781 såld han gården till bagaren Börge Norling i Göteborg. 21)

Bagareåldermannen Börge Norling (1738-1800) var en ansedd och förmögen man, gift med Christina Vilhelmina Vinberg. Deras son Sven Adolf Norling var professorn vid och föreståndaren för veterinärinrättningen i Stockholm (nuv.Veterinärhögskolan), för vars tillkomst han hade den huvudsakliga förtjänsten.

Norling ansåg det tydligen lämpligare att på äldre dagar ha sommarställe närmare staden, ty 1797 övertog han landeriet Johanneberg av Johan Ulrik af Dittmer och sålde samma år lilla Torp till grosshandlaren Martin Zachrisson för 5833 rdr rgs. 22)

Martin (Mårten) Zechrisson hade 1767 vunnit burskap som handlande i Göte­borg och förening med Handelssocieteten i staden. Han tillhörde under 1790-talet tillsamman med Santessons sterbhus, P.P.Ekman och J.D.Wetterling intressenterna i Lisebergs sockerbruk. 23)

I bouppteckningen efter Zechrisson 1816 värderas lilla Torp till 10.000 rdr b:co. Egendomen var testamenterad till änkan,Maria, f.Arfwidsaon, som genom gåvobrev 1835 överlät gården till sina mågar, possessionaten l.W.Prytz, gift med dottern Anna Elisabet, och professorn Wilhelm Ekenstam, gift med dottern Sophia Charlotta.

Handlanden Isac Claesson inropade lilla Torp på auktion 1836 av Prytz och Ekenstam för 15.610 rdr rgs. Vid denna tid var Isac Claessons fader, handlanden Iars Claesson ägare av granngården Kärralund.

Erån 1850 var Isac Claesson ensam ägare av Kärralund och 1854 sålde han lilla Torp till grosshandlaren Peter Hammarberg. Vid försäljningen behöll Claesson emellertid en del av gården. År 1864 var lilla Torp så uppdelat, att 1/6 mantal tillhörde Hammarberg och l/l2 mantal Claesson.

I samband med anläggning av vattenledning från Delsjön exproprierade staden ett stycke av Claessons l/12-del, upptagen till l/48 mantal.

I ersättning erhöll Claesson 7413 rdr rmt.

När Claesson 1877 sålde Kärralund, ingick i affären hans del i ,Lilla Torp, nu l/l6 mtl, vilken Hammarberg l88l återköpte av nye Kärralunds- ägaren. Från l83l ägde Hammarberg således 11/48 mantal Lilla Torp och staden l/4Ö. I Hammarbergska släktens ägo kom Lilla Torp att stanna till slutet av seklet.

Peter Hammarberg d.y. (1814-1888), av gammal göteborgssläkt, var sedan 1832 anställd i Sven Renströms firma, vann 1842 burskap som grosshandla och förening med Handelssocieteten, blev 1843 prokurist i firman och efter Renströms död firmans chef. Hammarberg innehade flera förtroende uppdrag: var Handelsföreningens ordförande under 14 år, stadsfullmäktig och riksdagsman. Han var sedan 1846 gift med Mary Campbell Barclay.

Bfter Peter Hammarbergs död 1888 Övertogs Lilla Torp av sonen James. James Hammarberg (1847-1896) hade 1872 inträtt i firman Sven Renström & Co och övertog ledningen i denna efter faderns frånfälle. Han var jämväl ledare för Kramfors sågverk i Ångermanland.

James Hammarberg, sedan 1873 gift med Andrea .Wilhelmina Evers, gick ur tiden vid knappa 50 års ålder efter en olyckshändelse under ritt på Lilla Torp, varefter sterbhuset sålde gården till norrmannen Johan Christian Fenger-Krog.

Fenger-Krog noteras som ägare till 1905, då konsul Carl O.Wijk erhöll lagfart på 11/48 mtl Lilla Torp samt en från Kärralund avsöndrad lägen­het om 4.3/4 har. Dessa hemmansdelar hade Wijk tillbytt sig mot annan fastighet. 24)

Carl Olof Wilhelm Wijk, f.l866, var son av grosshandlaren Carl Wijk och Emma Helena Charlotta Röhss.

Firman Olof Wijk & Co A-B lämnade 1908 anbud till staden ”dels å 11/48 mantal Lilla Torp med undantag av avsöndrad mark, dels från Kärralund avsöndrad lägenhet 4.3/4 har” mot 300.000 kronor, lifter förhandling med drätselkammaren sänktes anbudet till 250.000 kronor.

Enligt uppgift av Carl O.Wijk hade Olof Wijk & Co A-B samma år köpt Lilla Torp med underlydande Kärralunds-del av honom för 250.000 kronor. Stadens myndigheter visade intresse för egendomen, men fann priset högt Byggnaderna på gården värderades till 75*000 kr. Arealen angavs till 11.0l6,850 kv.fot (ca 100 har). Gården var utarrenderad till 14 mars 1911 mot årlig arrendeavgift av 4.000 kr;

Drätselkammaren beslöt avstyrka köpet, varefter stadsfullmäktige den 4 juni beslöt med 30 röster mot 21 att icke antaga anbudet. 25)

Anbudet sänktes till 230.000 kronor och 2 december 1909 beslöt stads­fullmäktige med 28 röster mot 2o att Inköpa Lilla Torp för denna summa.

Jordbruket på Lilla Torp utarrenderades av staden ännu i slutet av 19.4C talet. Carlbergs gamla manbyggnad, under åren dock påbyggd och’moderniserad, kvarstår ännu i slutet av 1960-talet, men dess dagar torde snart vara räknade.

 

”Kungörelse” i GÖtheborgs Allehanda 2 mars 1779

”Uppå framlidne Öfwersten och Riddaren, Wälborne Hr Bengt Wilhelm Carlbergs Frälsehemman Lilla Torp, ungefär en fjerdedels mil från Staden, i Örgryte Socen och Säfwedahls Härad Beläget, kommer under offentelig auction den 18 nästkommande Martii, kl 9 föremiddagen, at försäljas Jouveler, Guld, Silfwer, Koppar, Tenn, Messing, Malm, Bläck- och Järn­saker, utwalda och goda Böcker, Säng- och Linkläder, som ock andra Husgeråds-saker och Meubler; äfwensom ock Kreatur, bestående af Hästar, Kop. och Rår, likaledes åke-, köre- och gårdsredskap, såsom Wagnar, Chaisar, Slädar m.m.

Sielfwa Rastigheten, som ä.fwen kommer at försälgas, består af et helt hemman, förmedlat till et fjerdedels, innehåller, enligt af Lantmätaren nyligen uprättad Geometrisk Charta, hwilken hos Hr Capitaine Liedin kan beses 34 trefjerdedels tunneland, har god Åker och Hårdwalsäng; hwaruti hörer en wäl anlagd Trägård med 218 st.unga och frugtbärande Trän, 2:ne wäl ansade Kryddegåraar och en framför Byggnaden anlagd Parterre.

Å ena sidan af gårdens in-ägor tilstöter en ganska widestrackd Utmark, som af idoge Landtbrukare för framtiden kan göras nyttig, hwartil någon början redan gjord.

Åbyggnaden består af en ny och wäl inrättad Carakters-byggning, som uti undre etagen har 7 wåningsruk, kök och förstuga, jämte god källare under byggningen, samt uti öfra wåningen twänne små wäl inrättade kamrar.

Uti Flygel-byggnaden är drängkammare, brygghus och inmurad Kettel, wist- hus m.m. På gården är mangelbod och åtskilliga på behörigt sätt inrätta Spannmåls-Bodar. Ladugården har loga, lada, stall och fähus samt et wagnskjul af sten, hwaruppå ar inrättat redskaps-hus; altsaramans nytt by göt, med bräder och tegel täkt, och i fullkomligt godt stånd. Utom 2:ne ständigt rinnande. Bäckar, som på 2:ne sidor omgifwa och inhägna gårdens ägor, är äfwen derwid en kostelig källa, som under warmaste sommaren ej upphörer at aflåta et wälsmakande watten.

lian bör ock ej förtiga, at en liten Ale-lund, eller skog, äfwen på ägorn finnes. Alt detta warder til hogade Köpares efterrättelse kungjordt.”

”Kungörelse” i Götheborgs Allehanda 23 mars 1779

”Uti framlidne Hr Öfwersten och Riddaren Carlbergs Sterbhus på Lilla Torp kommer den påbegynta Auctionen at continueras, den 30 innewarande liars månad, kl 9 föremiddagen; sielfwa Rastigheten utbjudes da til försälgning, kunnandes 2/3 af köpeskillingen emot säkerhet någon tid få hot köparen innestå, om så åstundas, hwarom nämnde dag på stället närmare öfwerlägges. Jämwäl bli dä försålt: Kreatur, loder, Spannemål, Wagnar, Chaisar, Slädar, Timmer och Böcker, hwilket hogade köpare til underrät­telse meddelas.”

 

TORP Stora och Lilla

Hänvisningar:

1. ”Örgryte genom tiderna” av f.Stenström

2* Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1666

Stenströms uppgifter i ”Örgryte genom tiderna” att Johan Lauritz och Gustaf Herman Wrangel skulle vara bröder vederlägges av domboken 1670, vari Chriter Horns maka tydligt säges vara syster till avl. Gustaf Herman Wrangel. Den sistnämnde finnes ej upptagen i Adelns Ättartavlor, däremot Johan Mauritz Wrangels dotter Anna Elisabeth Wrangel, gift med Christer Horn.

3. Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1666
4. Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1670
5. ”Gräfsnäs, ett västgötagods och dess öden” av Linnar Linnarsson s.68
6. ”Gräfsnäs, ett västgötagods och dess öden” av Linnar Linnarsson s.71
7. Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1748

8.Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1752

9. Landsarkivet Gbg: Bouppteckningshandlingar efter J.E.Bauer 1803
10. Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1761
11. Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1784
12. ”Handelsföreningen i Göteborg l66l-1911” av H. Fröding s.56
13. Landsarkivet Gbg: Gbgs Stadsarkiv, Koncept och Registratur 17.7 179
14. ”fabriker och Industrier i det gamla Göteborg” av G.Bodman s.27,327
15. Stadsfullmäktiges Handlingar: 1942 nr 35 och protokoll 12.2 1942
16. Stadsfullmäktiges Handlingar: 1946 nr 73 °ch protokoll 28.2 1946
17. Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1748
18. ”Studier i Göteborgs Byggn.hist. före 1814” av Arvid Baeckström s.63
19. ”Örgryte gamla kyrka” av Carl G. Setterwall s.8
20. ”förteckning över Bryggare 0.Bryggerier i Göteborg före 1810” av Stig Lymling sid 31.
21. Landsarkivet Gbg: Sävedals härads dombok 1782
22. Landsarkivet Gbg: Sävedals häradsrätt: uppbud & lagfarter 1798
23. Landsarkivet Gbgs Stadsarkiv, Konc.och Registratur 7»9 1796
24. Stadsfullmäktiges Handlingar: 1908 nr 105
25. Stadsfullmäktiges Handlingar: 1908 nr 105 ocn protokoll 4.6 1908
26. Stadsfullmäktiges Handlingar: 1909 nr 242 och protokoll 2.12 1909.

 

Försäljningar av gårdarna eller delar därav under 1000-talet: Landsarkivet Gbg: Sävedals härads uppbud och lagfarter.