Golfbanan i Delsjöområdet klar 1962

tall

”Sommaren 1962 kommer golfbanan i Delsjöreservatet att stå helt klar för spel, det är det glädjande besked, som jägmastare Tore Svensson i skogsnämnden lämnar HT under en rundvandring i området.

Stubbrytningen pågår sedan några dagar på ett par hål sedan avverkningen slutförts. I höst sås större delen av banan och nästa vår kompletterar man med de hål som återstår. Sommaren 1961 kan övningsfältet vid Kallebäck tas i bruk och under det året byggs också klubbhuset vid Kolerakyrkogården.

Så ser alltså tidtabellen ut. Men vandraren kan redan nu få en klar bild av hur banan skall gestalta sig i färdigt skick. Fält efter fält öppnar sig för blicken och bara stubbarna vittnar om att här har varit igenvuxen mossmark eller åker, som nu undergår en nödvändig återställningsprocedur.

– För mig personligen har det vitigaste varit att vi fått en möjlighet att ta vara på kulturlandskapet så som det varit i 100-tals år, säger jägmästare Svensson. Principen i vårt arbete är att återställa det gamla odlingslandskapet som det sett ut under många generationer och till gamla hävdegränser, som vi ännu kan spåra. En känd landskapsvårdare har sagt att av alla nutidsmänniskans ingrepp i naturen är anläggandet av golfbanor det enda som är positivt ur landskapsvårdsynpunkt. Det gäller i hög grad för Delsjöbanan.

10 hektar har kalhuggits

Ingreppen i golfbanans område är inte obetydliga: man har röjt och avverkat i ganska stor utsträckning. 10 hektar, inklusive igenvuxen åkermark, har kalhuggits och det gäller främst delar av 6, 7, 10, 11, 14, 15, 16, och 18 hålen, som befriats från den skog som uppkommit på den utdikade Gundla mosse. På ett flertal andra områden har man dessutom rensat bort 100 000-tals småbjörkar per hektar för att ge plats åt t ex rastplatser för söndagsvandrarna i anslutning till banan.

Resultatet, vilket kan iakttas  praktiskt taget var som helst längs banan, är bl a att de flesta hålen får naturliga begränsningar, man kommer helt enkelt att spela på de gamla åkrarna och hålens begränsning blir skogsbrynen där de hållits under 100-tals år.

En följd av röjningen är, betonar jägmästare Svensson i detta sammanhang, att partier av området, som förut varit dolda under långa tider nu åter kan avnjutas. Det är fallet t ex på 3 hålet, där några tallar och ett bergsparti varit särskilt illa utsatta: – Denna vy har ingen kunnat se på 10 år, säger jägmästare Svensson, och förresten hade tallarna dött på hitsidan om vi inte röjt upp framför.

En bit från dessa tallar hade ett albestånd framför det ursprungliga skogsbrynet börjat förstöra vegetationen. Nu är alarna borta och jägmästare Svensson hoppas att det skall växa hassel i skogsbrynet istället. Exemplen kunde mångfaldigas men här skall dessutom bara noteras att stengärdesgårdarna betraktas som kulturminnen och skall byggas upp igen i den mån de raserats och att man vid uthuggningen vägletts av ytterligare en princip, den nämligen att ta tillvara de vackraste träden. Som majestät tronar nu också mäktiga aplar, tallar och björkar på framträdande platser längs banan.

Villebrådet kan ses

För djurälskaren innebär röjningen uppenbara fördelar: Villebrådet har alltid funnits i Delsjöskogarna, men nukan det också ses.

– Det finns små mycket villebråd som marken kan försörja, säger jägmästare Svensson, och det är tack vare den viltvård som utövats här under lång tid. Förändringen nu består i att det vilda kommer att exponera sig och allmänheten får se mer. Jägmästare Svensson ger som exempel på detta att han under varje promenad i området ser villebråd av alla förekommande slag: rådjur, hare, fasan och i lyckligaste fall även räv.

Älg ser man då och då: hela hösten stod t ex tre älgar på området vid Hästhagen.

Dessa nya möjligheter till naturupplevelser kräver plats för dem som lockas ut och för att människorna riskfritt skall kunna vistas i skogarna vid sidan om golfbanan byggs ett antal nya promenadvägar. Dessa nya vägar är redan stakade, delvis över åsarna och med utsikt över skilda delar av banan.

Det torde bli en ganska fantastisk upplevelse att vandra här en vårmorgon och i tystnaden kunna leva med när naturen vaknar.

Bea” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 13 maj 1960)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: