En fjällfärd nära Göteborg

För en tid sedan såg jag en referens till en bok av Hans Hedlund med 40 vandringar i Göteborgs omgivningar – ”Över berg och backar – 40 vandringar i Göteborgs omgivningar” utgiven i Stockholm 1933 av Generalstabens litografiska anstalt. Boken hittade jag några dagar senare på ett antikvariat. Denna sista söndagsläsning under 2014 tänkte jag låta gå i Hedlunds fotspår, en av vandringarna, nummer 8, berör nämligen Delsjöområdet.

Boken Över berg och backar är en samling av vandringar som publicerades i ”Morgontidningen” under 1932 (en liberal tidning i Göteborg som gavs ut 1932-40 av Göteborgs Handelstidnings AB).

Vandringarna utgick från generalstabskartan från 1800-talet, det var alltså ganska föråldrad information på kartbladen redan när de trycktes i tidningen 1932.

Juldagen 1932 publicerades vandringen En fjällfärd nära Göteborg.

Generalstabskartan

Kartan ovan visar Hedlunds ungefärliga vandringsväg, klicka på kartan för att visa den i större format.

”Mätta och nöjda på all den goda julmaten är det särdeles välbehövligt med en promenad på juldagen eller annandagen. Vi skola icke ge oss iväg för långt från staden – nästan hela tiden kan vi skymta den – men ändock kanske finna trakter, som icke äro alldeles välkända för varje göteborgsbo. Och denna gång skall ett område besökas, vars natur liksom en god del av den övriga Göteborgstrakten i hög grad är att likna vid högfjällens. Göteborg är lyckligt lottad vad det gäller att komma fort ut i terrängen, alldeles inpå knutarna finns verkliga vildmarker.

Dagens kartblad är Göteborgstrakten. Delvis sträcker sig vandringen över konceptbladet n:r 33 Borås S.V., vilket är tydligare och lättare att gå efter.

Vi börja vandringen vid Sigfridsplan, dit det går spårvagn. Margeretelundsgatan följes söderut, och vid dess slut tages av till vänster och vi passera Skårs gård. Snart skymtar kolerakyrkogården, ett minne av den fruktansvärda tid, då denna sjukdom härjade i vår stad i början av 1800-talet.

En gammal kungsgrav

De flesta göteborgare kanske icke känna till, att det finns en hällekista vid Kallebäck. Bakom kolerakyrkogården till vänster kan man lätt finna detta fornminne som härleder sig till stenålderns sista period (2000-1800 f.Kr.). De flata stenar, som en gång legat på de andra kantsställda, bortplockades enligt uppgift på 1690-talet. En hövding lär vara begraven på denna plats. Hällekistan vid Kallebäck är ett av de få nära Göteborg belägna fornminnen, som undgått fullständig förödelse.

Det kanske kan vara av intresse att nämna, att på den tiden då denna hällkista uppfördes, låg landet kring Göteborg 5 m lägre än nu. Landhöjningen hade då ej fortskridit längre. Dalen nedanför Kallebäck var då ett grunt sund och Mölndalsån hade sin mynning omedelbart nedanför fallen.

En pilsnerkälla

Småningom komma vi till Kallebäck, där vi lägga märke till minnesstenen vid den bekanta källan, varifrån Lyckholms bryggerier hämtat sitt vatten. Källan har ett utmärkt gott vatten, och lär vara en bidragande orsak till Göteborgspilsnerns goda rykte.

Stora Boråsvägen följa vi åt vänster. Vi ta av till vänster i kröken mitt för den vackra Rådasjön och gå genom terrängen med spirande ungskogar ner mot Lilla Delsjön, vilken verkar som en fjällsjö med sina kringliggande kala höjder. Ett litet torp passeras (Delsjökärr – Bertilssons stuga) och vi följa en liten väg åt nordost, som leder upp på de kala bergen.

Marstrand syns – kanske!

Här uppe finns ingen väg att följa, men är man kommit tillräckligt högt upp, se vi en del av Partille villastad långt bort i fjärran. Vi vandra i denna riktning och följa höjden åt. Högst upp är et lättast att gå. Utsikten åt alla håll är betagande. Man ser de högsta byggnaderna i Göteborg – vattentornen, Masthuggskyrkan – och om vädret är riktigt klart, kan man urskilja Marstrand och andra välkända ställen ute vid havet.

Klipporna stupa brant ner. Tjärnarna te sig vilda där de ligga omägrdade av blöta myrar. Träden ha svårt att trivas på dessa för vinden utsatta marker. Det jordlager som finnes, är tunt och magert.

Vi ta oss ner från bergen vid den lilla bäcken som rinner ner mot Puketorp. Här är nu liksom i Ugglum största delen av marken upptagen av tomter med mer eller mindre välbyggda villor. Här har funnits en mängd märkliga fornminnen, som vittnat om tidig bebyggelse, men som nu till största delen äro förstörda. Vägen går rakt fram mot landsvägen. Här går buss till staden var 20:e minut eller så kan man taga tåget vid Sävedalen kl 45,37, 14,01, 15,18, 16,11, 16,25, 17,20. Promenadens längd är 12 km.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: