När Skatås firade 10 år

Skatås firade 10 år

Den 9 oktober 1982 uppmärksammade GP i en artikel att motionsanläggningen Skatås firade 10 år. Den i tidningen omtalade motionsanläggningen har efter branden 2002 ersatts av ”ett nytt Skatås”.

”Det är en imponerande anläggning på 1380 kvadratmeter som möter besökaren men risken är att den redan nu är för liten. Den bedömningen av Skatås gjorde kollegan Peder Grell den 30 sep. 1972. Många har här under åren med motionens hjälp plockat bort åtskilliga kilon för att komma i kläderna. Samtidigt har Skatås-kostymen blivit allt trängre. Snart spricker den i sömmarna. Nu diskuterar fritidsförvaltningen en radikal lösning. En utbyggnad av Skatås, eller ett ”nytt” Skatås vid Sisjön eller på Vättefjäll. På kvällstid är trivselgränsen passerad. En krok per person innebär 350 herrar och 150 damer.

Det kommunalråd som invigde anläggningen den 1 oktober 1972, var optimistisk inför framtiden. Han siade bl a om att parkeringsplatsen med sina 350 bilplatser och omklädningsrummen med sina 400 platser gott och väl räckte för den som ville motionera.

— Vi har inte råd att vara utan denna friskvård och räkningen för anläggningen är betald om endast en procent av dem som idkar friskvård på Skatås undviker sjukhusvistelse. Den effekten kommer vi att uppnå.

Han anade nog inte hur fel och rätt han hade samtidigt. Skatås har med kringliggande vidsträckta marker kring Härlanda Tjärn och Delsjöarna blivit hjärtat i Göteborgs pulserande idrottsliv. 2,5 kilometersslingan ser vissa vardagskvällar ut som Kungsgatan under julruschen.

Överfylld

Utvecklingen glädjer givetvis PO Johansson, distriktschef på fritidsförvaltningen och Sture Carlsson föreståndare på anläggningen. Men samtidigt är de medvetna om att något måste göras. Det ganska snart.

— Vi klarar inte mer folk på kvällstid under vår- och höstsäsongen. Om en person använder endast en krok till sina kläder innebär det att 350 herrar och 150 damer kan klä om sig. Men nu tvingas många att lägga sina kläder på golvet. Trivselgränsen har passerats för länge sedan. Även p-platsen blir överfylld, säger duon Johansson/Carlsson.

Ny p-plats

— Vi har fått en ny parkeringsplats vid Delsjökolonien. Den är avgiftsfri och har 200 platser. Det finns även en ny anslutningsväg från p-platsen till anläggningen. Den som vill använda den nya parkeringsplatsen skall köra förbi GLTK:s tennisanläggning och mot Delsjökolonien. nu diskuteras det i raskt tempo hur myndigheterna skall möta göteborgarnas och många andras motionsaptit.

— Vi vet inte riktigt hur mycket koncentration Skatås tål säger PO Johansson. Det finns mark runt motionscentralen för ytterligare utbyggnad. Men staden har samtidigt vuxit ut med nya bostadsområden ute i periferin. En vettig lösning är kanske att bygga ett nytt Skatås vid Sisjön eller i markerna kring Vättefjäll.

Trångbodda

Det kvinnliga inslaget är ca 35 procent på Skatås. Fler får inte plats. Det är också lika trångbott för herrarna. Det är en imponerande aktivitet duon kan redovisa. Sammanlagt under året är det ca en miljon motionsinslag. 380 000 besöker motionscentrlen varje år.

Året efter invigningen noterades 270 000 besök på motionscentralen och omkring 30 000 besök av skolelever på gamla Skatås. Det finns på området, förutom motionscentralen och friluftsgården vid gamla Skatås ett 45-tal stugor. Där är också aktiviteten stor.

Statistiken visar för 10-års perioden omkring 3,5 milj motionsbesök. Omkring 500 000 skolelever (i summan ingår oanmälda), har tumlat omkring i naturen under samma period. I klubbstugorna beräknas ca 300 000 motionsinsatser årligen. Därtill skall läggas alla dem som med serveringen som utgångsläge tar sig en stärkande promenad i den vackra naturen.

Hög avgift

Budgeten ser verkligen imponerande ut för denna form av friskvård. Kommunen får in 959 000 kr på årskort och engångsavgifter. De med all rätt omdiskuterade p-avgifterna inbringar årligen 155 000 kr. Uthyrningen av lokaler och servering ger 91 000 kr.

Motionscentralen kostar 862 000 i drift, gamla Skatås 75 000 kr, kommunstugan 13 000 kr, bollplaner 150 000, samt personalkostnader 843 000 kr. Det gör i runda tal 1 940 000 kr. En förlust på blygsamma 740 000 kr. Det innebär att kommunen subventionerar varje motionsinslag med 75 öre.

Mot detta kan sättas följande subventioner. Siffrorna gäler för 1980 och skall givetvis räknas upp en aning: ett besök på Ullevi subventionerades med 17,14 kr, ett besök på Vallhallabadet med 16,12 kr. Nettokostnaden för ett lån på bibliotek var 11,19 kr, för ett besök på teater eller konsert 94,69 och på museum 26,95 kr. Det ligger något i att den ambitiösa friskvården i form av motion inte bör belastas med för höga avgifter för utövarna.

Populär klinik

Men Skatås består inte enbart av klädkrokar, bastu, avkylningsbassäng och en för motion underbart lockande omgivning med välpreparerade spår i olika längder. Inte utan berättigad stolthet kan Sture Carlsson och PO Johansson berätta om motionspolikliniken.

— Den öppnades i februari 1979 och sedan dess blivit en stor framgång. Här kan alla få hjälp med variationer av skador, rehabiliteringsprogram, förebyggande skadeträning och mycket annat.

Polikliniken i kombination med en motionscentral var och är ganska unik i landet. Den kände idrottsläkaren Lasse Peterson tog initiativet. Slottskogsvallens lokaler var för små, medan Skatås hade nästan skräddarsydda lokaler. Det finns fyra läkare och fyra sjukgymnaster i kvällsskift som minst tre gånger i veckan har jour i polikliniken.

IFK-terapeut

Men styrkan har nu kompletterats med en fast anställd terapeut. Amerikanaren Dale Reese kom till Sverige som stipendiat. Han kombinerade besöket med att jobba extra uppe på Skatås. Från augusti är han fast anställd av kommunen och tjänstgör på dagtid. Han är den enda i Norden som har den s.k. breda utbildningen osm terapeut. Han har nu ett snitt på 25 besök om dagen och är också, påstås det, en av förklaringarna till att Änglarna lyckats behålla sitt framgångsrika lag ganska intakt. Hans förmåga att tejpa stabilitet hos Änglaspelarnas vrister, fötter och mycket annat är enorm, hävdar PO Johansson.

Flyktingbaracker

Nog har utvecklingen gått framåt i rask takt under några decennier. Vem minns inte föregångaren till nuvarande Skatås? Den lilla trivsamma bastun vid bäcken vid nuvarande Kärralunds campingplats. Den sköna men oftast kalla duschen som rann via en ränna från bäcken. Idrottsfolket övertog flyktingbarackerna från andra världskriget i slutet av 40-talet. Stugorna ligger fortfarande kvar i området och används som omklädningsrum. Men runt allt detta gamla präglat av nostalgi har det nu vuxit upp en hypermodern anläggning, som redan tio år efter tillkomsten har vuxit ur kostymen” (Artikel av Erik Nyberg publicerad i Göteborgs Posten den 9 oktober 1982)