Bara en synvilla

Idag endast en synvilla! Foto: Per Hallén 2005.
Idag endast en synvilla! Foto: Per Hallén 2005.

När televisionen var ny på 1950-talet sändes allt lokalt över Göteborgsområdet då det skulle dröja några år innan landet bands samman av kraftiga länkstationer och sändare. Till en början var det Chalmers som hade sändaren i Göteborgsområdet men den stängdes 1958 samtidigt som en mycket kraftigare sändare öppnades vid Brudaremossen.

Synvillan, då den ännu var i bruk. Foto: Per Hallén 2005.
Synvillan, då den ännu var i bruk. Foto: Per Hallén 2005.

Det var då mest praktiskt att förlägga TV-studio nära den stora sändaren, men under en tid fick man nöja sig med att hyra lokaler i Svenska Mässan. Den 1 februari 1959 var den första studion vid Delsjövägen inflyttningsklar och det var den som först fick namnet Synvillan av göteborgarna. Den nya studion uppfördes på den gamla åkermarken nedanför Stora Torp, där idag Örgryte-Torp uppförs.

synvillan1959
Synvillan 1959. Källa: Bäckström, L-I., 1980.

När den nya studion byggdes valde man att prioritera ytor för inspelning och sändning. Kontorsytorna fanns i tre enkla baracker av samma typ som var vanlig på den tidens byggarbetsplatser. Det var inte den bästa arbetsmiljön för de som arbetade i kontoren då lokalerna fick värmas av fotogenkaminer vintertid. Mellan barackerna och Synvillan fick personalen gå på en utlagd spång för att inte bli leriga om fötterna när de passerade den leriga åker som husen var uppförda på.

Synvillan byggdes ut i etapper och den andra innehöll ett riktigt kontor, garage, förråd, verkstad och en matsal. Den sista etappen innebar att de två huskropparna byggdes ihop och ett snickeri och en monteringshall uppfördes.

Vid sidan av den förenade huskroppen restes 1967 kontoret Vita huset och Aktuelltstudion. Verksamheten expanderade ytterligare och det behövdes mer utrymme till teveproducenterna. De fick sina lokaler i en paviljong omedelbart intill Delsjövägen. Byggnaden uppfördes enligt den senaste tekniken med monteringsfärdiga element, det var byggmästare G Albert Gustafsson som ägde rätten till den tekniken – givetvis fick byggnaden namnet Albert Hall!

Det var i dessa enkla byggnader, baracker och paviljonger som Göteborgs TV tjuvstartade den nya kanalen TV2 den 29 mars 1969, övriga landet fick kanalen först till den första december samma år.

Ansamlingen av byggnader på den gamla åkern motsvarade inte de snabbt växande kraven som ställdes vid moderna TV-sändningar. Därför fattades ett beslut om att bygga ett större och permanent hus för både TV och radio. Många olika alternativ diskuterades, Mölnlycke vid Boråsvägen och Västra Frölunda var några alternativ. Slutligen bestämdes det att tomten där Synvillan redan låg skulle bli den bästa. Den ekonomiska ramen för bygget av 70 000 kvadratmeter låg på 30 miljoner kronor. Själva bygget blev så billigt att budgeten medgav att huset ökades till en storlek av 82 000 kvadratmeter!

Att bygga ett så stort nytt hus invid studioanläggningar med känslig utrustning skulle medföra stora problem. All verksamhet i Synvillan fick flyttas under byggtiden. En ny lokal uppfördes mellan två tennisplaner vid Lilla Torp. När det nya huset vid Delsjövägen var färdigt skulle Göteborgs stad överta lokalerna vid Lilla Torp och omvandla dessa till tennishallar.

Inflyttningen i nya Synvillan påbörjades den 14 september 1970 men det pågick arbeten i huset ända till början av 1972 innan allt var klart.

RAdio- och TV-huset 1973.
Radio- och TV-huset 1973. Källa: Lundgren, M., 2007.

Flygfotot ovan visar hur Synvillan såg ut 1973. Överst till vänster i bild syns  Scenskolans paviljonger, de fanns kvar till 1992 då verksamheten flyttade till den nya Artisten. Området där paviljongerna stod blev då åter en del av grönområdet (som nu tas i anspråk av de nya bostadshusen). Under 1990-talet genomfördes även en mindre utbyggnad av huvudkomplexets baksida, vilken syns på bilden nedan.

Radio- och TV-huset. Flygfoto: Per Hallén 2008.
Radio- och TV-huset. Flygfoto: Per Hallén 2008.

Synvillan kom under några årtionden att bli områdets största arbetsplats och adressen Delsjövägen var känd långt utanför Göteborg. Många klassiska program och serier sändes från byggnaden innan den slutligen var föråldrad och avvecklades.

Synvillan sedd från Stora Torps kulle. Foto: Per Hallén 2005.
Synvillan från Stora Torps kulle. Foto: Per Hallén 2005.
Synvillan sedd från Delsjövägen. Foto: Per Hallén 2005.
Synvillan från Delsjövägen. Foto: Per Hallén 2005.
Synvillans baksida. Foto: Per Hallén 2005.
Synvillans baksida. Foto: Per Hallén 2005.

Våren 2007 flyttade verksamheterna ut ur Synvillan och över älven till det nya ”Kanalhuset”.

Rivning
Synvillan under rivning 2010. Foto: Per Hallén.

Därefter vidtog en utdragen och oviss tid, vad skulle hända med det stora huset och dess än större tomt?

Tomten där Synvillan låg. Flygfoto: Per Hallén 2012.
Tomten där Synvillan låg. Flygfoto: Per Hallén 2012.

Den 17 oktober 2014 togs det först formella spadtaget vid bygget av det nya bostadsområdet Örgryte-Torp där tidigare Radio- och TV-huset låg. De nya gatorna som skall anläggas kommer alla att få namn som anknyter till den gamla mediaverksamheten i området. Redan 2001 föreslog namnberedningen följande: ”Ett nytt bostadsområde på tomten för det numera avrivna radio- och TV-huset vid Delsjövägen behöver tolv nya namn. Namnberedningen beslutar föreslå följande namn som alla har anknytning till Göteborgs nöjeskultur och radio- och TV-verksamhet: Kent Andersson, Sten-Åke Cederhök, Nils Dahlbeck, Myggan Ericson, Åke Falck, Sonya Hedenbratt, Barbro Hörberg, Steen Priwin, Viveka Seldahl, Märta Ternstedt, Gunn Wållgren och Synvillans Gata.

Källor:

Bäckström, L-I., Göteborgs-TV 25 år. Göteborg 1980.

Lundgren, M., F.d. Radio- och TV-huset. En historisk dokumentation. Göteborg 2007.