Mjölktorget i Kallebäck – övergivet torg vid ödelagd by

Den som söker på ”Mjölktorget” i Göteborg eller Kallebäck via google får snart fram en karta eller satellitbild över ett område som ser ut att vara ett fyrkantigt torg, men den som besöker platsen lär bli rejält besviken. ”Torget” är en stor parkeringsplats ovanpå ett garage. Namnet tillkom 1958 i samband med att det moderna Kallebäck uppfördes.

Panoramabild från Mjölktorget 2014. Foto: Per Hallén

Panoramabild från Mjölktorget 2014. Ovanför 50-tals bebyggelsen syns de stora husen Tornstaden uppförde och som stod klara 2008. Foto: Per Hallén

Området med butiker ligger på andra sidan de två våningar höga byggnaderna som omger ”torget” på två sidor.

Köpcentrum?

Köpcentrum? Foto: Per Hallén 2014

Går man in genom portalen till detta Köpcentrum möts man av en mycket ödslig plats.

Här finns inte mycket liv.

Här finns inte mycket liv. Foto: Per Hallén 2014

Det finns en firma som håller på med äldre möbler, KFUM och Thai Hatthawat Massage. Livsmedelsbutik och annan service åt de boende är sedan länge borta. Det är trist att områden förfalla och överges, men låt oss ta det hela från början!

Under forntiden var detta först havsbotten sedan strandkant vilket gör att platsen med all säkerhet varit brukad och bebodd av människor åtminstone under de senaste 8000 åren. I sluttningen ovanför Mjölktorget gjordes en omfattande utgrävning av fornlämning Göteborg 66:1 iför byggandet av Tornstadens stora 12-vånings hus som stod klara 2008. Mer information om utgrävningen som genomfördes 2007 hittar du via denna länk.

Nedanför stenåldersboplatsen finns lämningarna efter Kallebäcks by. Överallt syns murar, trappor och husgrunder. Den gångväg som går mellan Mjölktorget och lämningarna efter byn följer den gamla byvägens sträckning genom området.

Lämningarna efter Kallebäcks by är tydliga.

Lämningarna efter Kallebäcks by är tydliga. Foto: Per Hallén 2014

Kallebäck omnämns i skrift första gången 1496, det finns alltså all anledning att föra områdets historia mycket längre tillbaka i tiden. Kanske inte en oavbruten bebyggelse sedan stenåldern, men väl sedan tidig medeltid. Lämningarna efter bytomten har inte undersökt men det är sannolikt att det finns äldre lämningar under sten och betongfundamenten från byns sista tid.

14-ÖRG-13 Lantmäterikarta över Kallebäck 1765

14-ÖRG-13 Lantmäterikarta över Kallebäck 1765

Kartan ovan visar hur byn framställdes på 1765 års karta, då var åker och äng viktigare än byggnader som endast markerades med symboler. Den södra gården har fått mycket större hus än de övriga, kan det vara en indikation på gårdarnas ekonomiska värde?

Senare kartor visar gårdarna i detalj och den sista kartan över byn är från karteringen under början av 1930-talet.

Kallebäck_överlägg35

Ekonomiska kartan från 1935 med Mjölktorget inlagt i rött.

I rött har jag lagt in platsen för Mjölktorget på 1935 års karta. Läget invid bygatan invid Mellangårdens ägor, mitt i byn, är tydlig. Under det sena 1800-talet hade området utmed Mölndalsån blivit allt mer industrialiserat. Det hade börjat inom Skårs gårds gränser men även i Kallebäck fanns det industrianläggningar tidigt i form av garveri, tegelbruk, färgeriet Levanten och som jag berättat om tidigare ett bryggeri.

Mjölktorget sett från den gamla byplatsen och byvägen.

Mjölktorget sett från den gamla byplatsen och byvägen. Foto: Per Hallén 2014

Under 1930-talet köpte Göteborgs stad upp större delen av marken i Kallebäck men det skulle dröja nästan tre decennier innan staden hade behov att omvandla jordbruksmarken till bostadsområden och industrier.

När Göteborg behövde fler nya bostadsområden efter andra världskriget riktades blickarna mot de många gårdar och byar som då ännu fanns ganska nära stadens centrum. Kallebäck blev ett av de områden som skulle få nya stora bostadsområden. Centralt i varje nytt område planerades även ett torg med affär, bank och post, vilket även Kallebäck fick i längorna vid Mjölktorget. I längden har det visat sig att detta torg var allt för isolerat för att kunna överleva. En intressant kommentar till torgets historia finns i Bebyggelseregistret:

”Mjölktorget är inte en torgplats i traditionell bemärkelse, såsom dess planform först antyder. Trots att torget rent geografiskt ligger centralt i stadsdelen upplever man att det vänder sig bort från den övriga bebyggelsen in mot det centrala parkområdet. Det finns många boende i torgets direkta närhet, exempelvis i studenthemmet Ostkupan, men ändå upplevs det som lågt frekventerat. En orsak är troligen att det inte finns några naturliga stråk som passerar torget när man rör sig till och från sin bostad.
Torget representerar ett stadsplaneringsideal som prioriterade skyddade gångvägar mellan bostaden och de olika servicefunktionerna högre än affärernas behov av strategiska lägen vid naturliga trafikstråk.”

Byn Kallebäck hade en historia som sträckte sig från medeltiden fram till slutet av 1950-talet, men Mjölktorget ser inte ut att få en lika lång historia. Stadsbyggnadskontoret föreslår nämligen att torget och de låga tvåvåningsbyggnaderna skall rivas och ersättas av bostäder i två nya 14 våningar höga hus.

Byggandet av de nya husen påverkar inte direkt den gamla bytomten, men anläggandet av nya gångvägar kommer att ha en påverkan. Om dessa planer blir verklighet kanske det finns en möjlighet att området undersöks arkeologiskt, då skulle det kunna finnas en möjlighet att vi får veta mer om byns historia.

Då ”torget” idag inte längre fungerar som ett torg är det knappast överraskande att det kommer förslag om rivning och omvandling till bostäder, vilket det är stort behov av i Göteborg idag. Men processen dit lär bli lång och det kommer att finnas anledning till att återvända till förändringen i Kallebäck i kommande inlägg.

I GP på nätet har frågan om stadens fulaste torg åter varit aktuell den senaste tiden, märkligt nog kom inte Mjölktorget med i den övre delen av listan, kanske är torget inte bara fult utan helt enkelt övergivet och bortglömt.

Litteratur

Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän III. Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg 1932.

Stenström, F. Örgryte genom tiderna. Del I-II. Göteborg 1920-24.

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: