Fräntorp förr och nu

Fräntorp

Denna söndag beger vi oss utanför vår tids Delsjöområde, ända bort till Fräntorp. Vid Östra Torpavägen, där Fräntorpsgatan mynnar gick förr gränsen mellan inägor och utmark. Under slutet av mars röjdes en del buskar invid korsningen och en flaggstång med HSB:s flagga dök sattes upp. Det är ett tecken på att bygget av ett nytt stort bostadsområde snart kommer att inledas. Det nya området går under namnet Västersol och kommer att breda ut sig från korsningen och in mot gångvägen närmast berget.

Småstugorna

Där idag ”småstugorna” har sina tomter låg förr en ganska betydande gård. Under äldre tid visar kartorna att gården hade ett läge högt upp i sluttningen med en fantastisk utsikt över Säveåns dalgång. I en text av S.A. Wilhelmsson beskrivs gårdens 1800-tals historia på följande vis.

”År 1801 erhöll Carnegie burskap som handlande och förening med Handelssocieteten i Göteborg. Samma år ingick han äktenskap med Anna Christina Beckman, dotter av göteborgsköpnannen Hans Jacob Beckman och Christina Eleonora Åman. Genom giftet blev Carnegie besläktad med flera ledande köpmän i staden.
Tillsamman med köpmannen Jan Lamberg grundade Carnegie l803 firman D. Carnegie & Co men kvarstod, samtidigt i Den Hallska firman efter John Hall seniors död 1802 t.o.m. 1806.
Davld Carnegie s:r har blivit mycket omtalad och omskriven och ej fått så vackert eftermäle för sitt hårdhänta agerande i Halls konkurshärva.
Konkursen och den efterföljande tjugoåriga processen väckte stor uppmärksamhet och har som bekant lämnat stoff till både skillingtryck och en roman. Krönikörer har under årens lopp mer eller mindre tillförlitligt behandlat ämnet, innan en grundlig undersökning av tillgängliga handlingar publicerades 1953.
David Carnegies brorson David Carnegie j:r inflyttade 1830 från Skottland till Göteborg och anställdes på farbroderns kontor.
David Carnegie j:r (1813-1890). son av sjökaptenen James Carnegie och Margaret Gilllespie, erhöll 1835 burskap sorrn grosshandlare, l Göteborg och förening med Handelssocleteten samt upptogs 1836 som delägare i firman D.Carnegie & Co. Sistnämnda år inköpte han på konkursauktion de Lorentska socker- och porterbruken vid Klippan. David Carnegie s:r gick ur tiden 1837 cch makan 1840. Enda barnet, dottern Susan Mary Ann (18l9-1859) ärvde den stora kvarlåtenskapen. Carnegies familj hade sommartid bebott Fräntorp, men änkefru Carnegie inköpte kort före sin död 1840 även Stora Torp. Den unga arvtagerskan ägde således två sommarställen” i Orgryte. Hon gifte sig l845 med sin kusin David Carnegi J:r, då änkling efter sin första maka Julie Zeuthen. Familjen var sedan bosatt i Skottland.” (Källa: Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.)

I den gamla parken som troligtvis Carnegies skapade finns många äldre träd, gångar, stentrappor samt en grotta, om än blygsam jämfört med den stora Rövargrottan i berget på andra sidan dalgången. Stenström beskriver i hembygdsboken ”Örgryte genom tiderna”, del II, sida 149 grottan på följande vis.

”Valåsen har också liksom Källeberget sin grotta, kallad Fräntorpsgrottan efter den ligger i Fräntorpsparken. Den ser helt monumental ut, ty den utgöres nämligen av en högst imposant fasad, ett 17 meter långt rektangulärt klippblock, dryga 5 meter högt; från denna huvudfasad utskjuta på båda sidor symmeteriskt liggande flyglar, 3 1/2 meter långa och 5 meter höga, mellan flyglarna och fasaden gå sidogångar, ”portiker”, och det hela ser onekligen rätt arkitektoniskt arrangerat ut. Grottan var i Carnegies dagar använd som berså med vilsoffor och bord”

Området är idag lika imponerande som när Stenström besökte platsen för 100 år sedan.

Området är idag lika imponerande som när Stenström besökte platsen för 100 år sedan.

Ingång till grottan.

Ingång till grottan.

Vy inifrån grottan.

Vy inifrån grottan.

Idag är grottan tyvärr tillhåll för klottrare som förstör den vackra platsen. Men men kan ännu få en känsla av hur det var under Fräntorps gårdens storhetstid när den tjänade som Carnegies sommarbostad.


Det finns mycket mer att berätta om Fräntorp, men denna gång stannar jag vid det planerade moderna tillskottet och berättelsen kring grottan och gårdens 1800-tals historia.

2 Comments on “Fräntorp förr och nu

  1. Hej Per, kan det vara så att du har koll även på den eventuella kvarn som borde ha legat vid kvarndammen, vid Lindhultsgatan.

    • Det kan nog finnas anledning att återkomma till Vidkärr och dess kvarn i ett senare inlägg! Det kommer lite info privat till Herbert i ett mail innan dess dock!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: