Det bodde för många år sedan en gumma i en liten backstuga belägen i en delja någonstädes uppe i Gaprefjäll. Till en början förstod man ej vad hon levde på, men då angränsande byars kreatur, som voro på bete i utmarkerna, gång efter annan vid mjölkdags kommo med juvren tomma, och jägare dessutom flera gånger sett stora vita trollharar, på vilka inga skott beto, hoppa omkring i ljungen kring gummans stuga, så var man snart på det klara med saken.
Gumman var naturligtvis en trollpacka, som skickade ut sina mjölkharar för att tjuvmjölka böndernas kor. Slutligen lyckades det dock en mästerskytt att få slut på ofoget. Han sköt hararna med ”frikula” och som förladdning använde han en nattvardsoblat. Men det underligaste var, att fastän han tydligt såg hur en hare stöp efter varje skott så kunde han sedan ej upptäcka ett spår av desamma. Så nog var det något trolltyg med i spelet alltid, det är då visst och sant.
(Ur Bergendahl ”Partille krönika”)
Delsjöområdets historia 