”Närmast vägen till staden är den, som leder förbi egendomarne Lilla Torp, tillhörigt grosshandlanden P. Hammarberg, och Stora Torp, som äges af konsul O. Ekman. Den senare egendomen är isynnerhet ståtligt bebyggd med ett år 1873 uppfördt corps de logis i renässansstil enligt ritning af arkitekten Axel Kumelien i Stockholm.
Den naturfägring, som Stora Torp erbjuder, är så godt som helt och hållet ett verk af den mänskliga arrangeringsförmågan. För mindre än ett århundrade tillbaka var nämligen större delen av detta egendomsområde särdeles kalt och prosaiskt med öfvervägande sudik färgton; nu däremot omväxla här skog, dal och bärg af den mäst saftiga grönska. Äran af denna förändring tillkommer först och främst landskareraren A.M. Prytz och efter honom hans son grosshandlaren med samma namn. Deras försköningsarbeten ha fortsatts af herr D. Carnegie och nuvarande ägaren.
Än mer tilltalande äro de landskapstaflor, som upprulla sig för blicken i den mån man närmar sig Danska vägen. Bland dem framstå särskildt de, hvilka tillhöra egendomen Bö. Denna är mäst bekant för sin sköna park, som isynnerhet för den äldre generationen framstår som ett sannskyldigt paradis.” (Cederblad, A. Göteborg skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar. Göteborg 1884 s. 274)
Tavlan nedan visar Bö, Stora Gårda och Stora Torp år 1823. Där märks det trädlösa landskapet bortom Bö tydligt. Jämför det med den moderna bilden längst ned på sidan för att ser hur samma landskap ser ut i vår tid (slutet av december 2013).