Under 1933 presenterades planer på att lägga ned Sjölyckans vattenverk. Då fick stadsingenjörskontoret möjlighet att dra upp planer för att börja bebygga området! Lyckligtvis behöll vattenverket sin anläggning, annars hade vi nog inte haft något kvar av Delsjöområdet idag. Följande text är hämtat ur GP den 10 maj 1933 (i samma nummer redogjordes för något mer dramatiska händelser – bokbål i Berlin…)
Flyttning av reningsverket frigör stort bostadsområde.
Byggnadsnämnden godkände i går en av stadsingenjörskontoret uppgjord förberedande plan för bebyggelse av Delsjöarnas skogsmarker. Undantag göras för sjöstränderna och området från sjöarna norrut mot Sävedalen, vilka reserveras för naturpark. Detta område utgör ett stycke orörd vildmarksnatur, som genom sin närhet till staden får anses i och för sig synnerligen värdefullt som rekreationspark för stadens befolkning. Dessutom är det svåråtkomligt för bebyggelse på grund av sin avlägsenhet från alla trafikleder.
Vattenledningsveket har ett finger med i spelet, enär det kan bli frågan om att lägga ned reningsverket vid Delsjön och i stället bygga på vid Alelyckan, vilket troligen är förmånligare ur ekonomisk synpunkt än att neutralisera Delsjöbebyggelsen med omfattande reningsanläggningar för Delsjövattnet.
Bebyggelsen anses böra inskränkas till bostäder av egnahemskaraktär. På grund av terrängens beskaffenhet skulle till största delen ifrågakomma fristående hus och endast till mindre del radhus.
Trafiken till det framtida bostadsområdet skulle tillgodoses genom en breddad och rätad Boråsväg med olika trafikslag åtskilda och en från denna väg utgående trafikled norrut mot Lilla Delsjön och vidare österut cirka 1200 meter och därefter återigen norrut i riktning mot Sävedalen. Reservat bör även göras för en förortsbana utmed båda dessa trafikleder, anknytande till den i S:t Sigfridsgatan utdragna spårvägen. Visserligen skulle bussar för en tid och kanske för all framtid räcka till för trafikbehovet, men vid stor boendetäthet är en förortsbana dock ekonomiskt fördelaktigare, och hänsyn bör tagas därtill.
Hur bebyggelsen skall ordnas om reningsverket vid Delsjön bibehålles vill stadsingenjörskontoret inte gå in på utan förutsätter, att reningsverket nedlägges. I så fall synes det i hög grad önskvärt och naturligt betingat av sambandet med den planerade stora naturparken att stränderna upplåtas för badning. Bebyggelsens omfattning blir därför begränsad till de områden, från vilka man kan sammanföra avloppsledningar till gemensamma reningsläggningar, eftersom det naturligtvis inte kan ifrågakomma att utan omsorgsfull rening släppa ut avlopps- och spillvatten från bostadsområdena i sjöarna.
Delsjöområdets historia 