Idag kommer del två i denna miniserie kring Kallebäcksgårdarna och ytterligare en text av S.A. Wilhelmsson.
Detta hemman, 1 mtl skatte, var tidigt uppdelat i smärre brukningsdelar. Gården synes sedan äldsta tider såväl ägts som brukats av bönder och blev ej, likt de flesta andra gårdarna i Örgryte herresäte. Lock har mindre delar vissa tider ägts av ståndspersoner. Sålunda förvärvades en del av presidenten Broman, ägare av Sörgården. Hemmansdelen ärvdes av styvsonen Erland Broman och såldes tillsamman med Sörgården till inspektören Truls Torstensson. Vid försäljningen anges hemmansdelen som ”en fjerdedels gård”.
En annan del ägdes under 1660- och 1670-talen av ‘fästningskommendanten i Göteborg, överste Nils Påfwenfelt. Denne kämpe från trettioåriga krigets dagar, hade en äventyrlig bana bakom sig. Började som simpel knekt'(hans knektnamn var Påfwe), men steg snabbt i graderna. Han adlades 1651, blev åtskilliga gånger fången, blev dömd till döden för att ha undertecknat kapitulationen i Mitau, men benådades. Utnämndes 1661 till kommendant i Göteborg och avled här 1675. Han var gift med Margareta van der Iloth. råfwenfelt var även ägare av en större gård i Västra Frölunda. Mellangårdsdelen arrenderade han ut till inspektören på Sörgården.
Båda dessa delar återgick emellertid i bondeägo.
I jordeboken 1697 anges som brukare: Nils 3/8, Kana 1/4, Oluf 1/4 och ”Oluf I Skar” l/8-dels mantal. Aren 1703-1714: Nils 5/8, Oluf 1/4 och ”Oluf i Skar” 1/8-dels mantal. 1715 noteras två brukare: Nils 3/4 och Oluf 1/4. I 1748 års jordebok anges Olof Nilsson för 1/4, Anders Andort son 1/4, Lars Hansson 1/4 och som utbruk undor Hordgården 1/4 mantal. Den sistnämnda delen hade köpts av Nordgårdens ägare Magnus Rebba. Efter Rebba kom denna fjärdedel i Mellangärden att ägas av komminister Gadelius, prosten Wallerius och löjtnant Carlberg. Bonden Måns Eriksson fick 1789 fasta på 1/4 mantal, som han köpt av Carlberg.
Ar 1783 ange3 en annan fjärdedel som utbruk under bonden Carl Kagerberg på Örgryte Stomgård. Denna del övertogs 1794 av ”drängen Sven Hansson och dess tilltänkta hustru Lena Andersdotter”.
År 1821 inköpte garvaren Caspar Er/ml Ing 1/4 mantal av Mellangården för 2500 rdr rgs. Johan Caspar Dymling hade lSl4 erhållit garveriprivilegi, Garveriet förlade han först till Tegelbruksängen, men synes ha flyttat det till Kallebäck omkring 1828. 8)
Rörelsen tycks ej ha gått så bra för Dymling, ty hemmansdelen inropades 1832 på konkursauktion av mäklarebokhållaren Erland Clancey för 2532 rdr b:co. Dymling synes dock ha repat sig, ty han innehade sedan under många år garveri i stadens tolvte rote nr 48, d.v.s. på Stampen1, där har vid sitt frånfälle 1852 även var ägare av stenhuset nr 49 i samma rote.
Erland Clancey sålde 1834 sin hemmansdel till brodern Samuel Clancey för 3.000 rdr b:co. Det” vill/emellertid synas som även Clancey idkade garverirörelse i Kallebäck åren 1841-1845» 9)
År 1846 inköpte fabriksidkaren Johan Niklas Grönvall denna hemmansdel av Clancey för 4.000 rdr’b:co. – En annan fjärdedel av hemmanet hade 1ÖA inköpts av fabrikören C.Cloopman. Grosshandlare H. Sirenius köpte 1851 samma fjärdedel av Cloopmans sterbhus, men sålde den två år senare till J.N, Grönvall, som med detta köp var ägare av halva Mellangärden. År 1888 noteras lantbrukaren Carl Otto Andersson för samma halvt och intill 1930 var 9/20 mtl härav i dennes arvingars, ägo.
Bryggaren Wilhelm Lyckholm köpte 1891 ett område, sedan kallat Brunnsbo, av Mellangärdens och i någon mån Sörgårdens mark. Säljare var tre kalle bäcksbönder: Sven, August och Carl Hansson. 10)
Lyckholm ville säkerställa bryggeriets behov av vatten och anlade här en
brunn med ledning ned till bryggeriet Wilhelmsdal. Denna affär förde
Lyckholm i konflikt med Göteborgs vattenverk. En långvarig rättegång
blev följden, men Högsta Domstolen ogillade 1897 stadens talan och
bryggeriet kunde fortsätta med att använda kallebäcksvattnet.
Detta utslag fick Lyckholm ej uppleva, ty han hade 1894 gått ur tiden.
När AB Pripp & Lyckholm år 192o Övertog det Lyckholraska bryggeriet, utgjorde Brunnsbo vattenledningsområde c:a 50.000 kv.meter. 11)
När sterbhusdelägarna efter Carl Otto Andersson 1930 sålde hemmans-delarna i Kallebäck till Göteborgs stad, ingick även 9/20 mantal Mellangården i köpet.
När Melcher Lyckholms sterbhus samma år sålde egendomarna Skår och
Lagklarebäck till staden, ingick även vissa delar av Kallebäck ,i köpet,
bl.a. Mellangårds-delarna 319/2952-del3 mtl, 5/3 dels mtl och 5/252 mtl,
tillsamman 207.000 kv.meter samt ytterligare en mindre avstyckning om
29.000 kv.meter. 12)
Referenser:
8. ”Fabriker och Industrier i det gamla Göteborg” av G. Bodman s. 279.
9. ”Fabriker och Industrier i det gamla Göteborg” av G. Bodman s. 277, 279.
10. ”Lyckholms Bryggeri 1881-1931”
11. ”Lyckholms Bryggeri 1881-1931”
Delsjöområdets historia 