Mosslycka


Under 1800-talets sista år började man att torrlägga Gundla mosse. Allt mer av mossjorden blev odlingsbar och det blev därmed även möjligt att bosätta sig på platsen. Den första bebyggelsen vid Mosslyckan uppfördes vid mitten av 1890-talet på mark, som tillhörde Lilla Torp. De första och faktiskt sista invånarna var Carl Johan Pettersson och hans hustru arbeterskan Emma Charlotta Johansdotter med sonen Karl Einar. Torpet friköptes redan i slutet av 1800-talet och det blev därmed en mindre gård och inte ett torp.
Carl Johan avled den 21 september 1913 men hans änka och son bodde kvar i huset även efter makens bortgång. Emma Charlotta lämnade Mosslyckan i december 1940 men sonen Karl Einar övertog huset. Karl Einar tvingas lämna torpet när området skall förvandlas till golfbana. Den 13 september 1960 lämnade han Mosslyckan och den lilla gården fick lämna plats åt golfspelare.
När du går genom ”golfbanelandskapet” kan det vara rätt plats att berätta om hur denna golfbana kom till. Redan 1934 fanns planer på att anlägga en golfbana kring nuvarande Skatås men det förslaget gick aldrig igenom. 1955 behandlade stadskollegiet en första förfrågan om anläggandet av 18-håls golfbana i Delsjöområdet, även denna gång avvisades ansökan. De som verkade för en golfbana gav inte upp utan inkom med en ny ansökan 1959. Denna gång var inställningen hos Göteborgs stad en annan och man fick tillstånd att börja bygga golfbanan bland annat anförde man följande motivering till tillståndet:
”Sportanläggningar inriktas i de flesta fall alltför ensidigt på att skapa förutsättningar för de yngre åldersgruppernas sportutövning. Ytterst få möjligheter föreligger för den medelålders människan att motionssporta. Det är därför angeläget att tillfällen för lämplig sport skapas för dem som lämnat den aktiva idrotten. Härvid måste vara att arbeteden sportgren, som skall fånga den medelålders människan icke bara skall kunna passa för olika människors varierande fysiska kondition utan den skall även var stimulerande att den kan övervinna en tilltagande bekvämlighet”. (Hernroth, U. Out of bounds. En liten oriente ring kring golfbanan I Delsjöreservatet. s. 17-20.)

Alla var inte positivt inställda till golfbanan i Delsjöområdet. Följande utdrag är ur beredningen för natur- och kulturskydd.

”Den del av Delsjöreservatet, som enligt föreliggande förslag avses tagas i anspråk som golfbana, torde utgöra cirka 10 procent av hela det inom stadens gränser liggande Delsjöreservatet, om hänsyn ej tages till vattenområdena. Vad gäller golfbanans inverkan på Delsjöreservatets värde som strövområde får beredningen framföra följande. Enligt beredningens mening framstår det som synnerligen angeläget, att reservatet bevaras för framtiden som ett strövområde. Ju mer staden växer, desto värdefullare blir områden, vilket för övrigt har ytterst få motsvarigheter i svenska städer. Den del av reservatet, som skulle användas för golfbanan, borde den promenerande delen av befolkningen ha prioritetsrätt till. Visserligen kan av förslagets tillskyndare göras gällande, att golfbaneanläggningen är så utformad, att allmänheten mycket väl kan promenera inom området – tees, fairways och greens omfattar uppskattningsvis 25 procent av hela det område, varinom golfbanan planerats – men utvecklingen torde snart komma att visa, att de som tycker om att ströva i skog och mark undviker banområdet, där man riskerar att få en golfboll i huvudet. Inom beredningen råder därför på grund av sistnämnda synpunkter tveksamhet beträffande områdets användning till golfbana”. (Yttrande till Göteborgs Stadskollegium. 7 sep tember 1959. Dnr 607/1959. En kopia förvaras i Göteborgs stadsmuseum, Faktarummet.)

Trots invändningarna byggdes golfbanan och den har idag samma omfattning som den fick under tidigt 1960-tal. I samband med utredningen om Delsjöområdets framtid under sent 1960-tal framfördes idéer om att bygga ut golfbanan med ytterligare 9-hål. Men det krävde att skjutbanorna lades ned och att gamla Boråsvägen flyttades till en ny sträckning. Det var ett alltför kostsamt projekt som inte diskuterats sedan dess.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: