Västra Skår

Östra Skår var under lång tid den dominerande gården, men för den sakens skull får man inte glömma bort den mindre Västergården.

ÖstraSkår_Ny

A = Östra Skår, B = Västra Skår och C = Kattunspinneriet.

I S.A. Wilhelmssons text ”Örgrytegårdarna samt Några Göteborgslanderier” finns följande text:

Västra Skår var i bondehänder under 1500- och 1600-talen, frånsett en sjätttedels mantal, som under förra hälvten av 1600-talet kom i handelsmannen Fistulators ägo samtidigt med en fjärdedel Östergården. År 1638 var Lars Jonsson ägare av 1/3 i Västra Skår, 1639 hette ägaren av en annan tredjedel Joan Larsson. År 1663 lagbjöds 1/6 i Västra Skår för Jon därsammanstädes. En annan sjättedel hade redan 1624 lagbjudits för Oluff Esbiörnsson samtidigt med 1/4 i Östra Skår.

I Jordeböckerna 1680/1684 noteras ett hemman (Västergården) för ”Jonn i Skår” och 1697 anges som brukare på Västergården: Anders Jönsson 1/3, Anders Andersson 1/6, Lars 1/6 och Sven 1/3. År 1703: Anders 1/3, Sven 1/3 och Anders 1/3. År 1709: Ingeborg 1/4, Sven 1/4, Anders 1/4 och Oluf 1/4.

Enligt Göteborgs stads räkenskaper 1678 ”hafwer syndicus Lundenius fritt Skår 1 Skatte”. Detta gällde Västergården. Syndikusbefattningen avskaffades emellertid 1681 av Karl XI. I Göteborgskrönikor fästes stor vikt vid att en av Göteborgs borgmästare senare skulle ”innehaft” ett hemman i Skår som löningshemman. Någon ägande- eller besittningsrätt var det dock ingalunda fråga om. Vad borgmästaren hade som löneförmån var jordeboksräntan, vid denna tid cirka 40 daler silvermynt årligen. Göteborgs stad kunde givetvis icke disponera över ägande- eller besittningsrätt till skattehemman, endast till räntan. (21)

Ett exempel från tidigt 1800-tal kan nämnas: I ”Kongl. Maj:ts Förnyade Nådiga Stat för Götheborgs Stad, gifven Stockholms Slott den 10 juni 1811” utgick såväl justitie- som politieborgmästarens löner med vardera 1 000 riksdaler specie. ”Dessutom njuter hvar Borgmästare räntan af ett hemman i Örgryte Sochn, benämnde Kallebäck och Skår, som gör efter kronovärdering á R. 14 s. 2. r.” (d.v.s. 6 riksdaler 14 skilling 2 runstycken). (22)

Handel med smådelar av Västergården förekom i början av 1700-talet. Sålunda köpte Jon Esbiörnsson 1/12 dels mantal av Jon och Anna Andersson för 35 daler silvermynt. (23) Under senare delen av 1700-talet gick det dock med Västergården som med flera andra örgrytegårdar; förmögna göteborgare inköpte de splittarade hemmansdelarna och skapade större lantgårdar av dem.

År 1747 uppbjödes 1/3 skattejord i Västra Skår för Arfwid Haraldsson. Därav var en del hustruns arvsrätt och resten köpt 1741 (24) I jordeboken 1748 noteras som brukare Lars Enarsson 1/3, Arfwid Haraldsson 1/3 och som ”utbruk under Östergården 1/3”.

En åttondel Västra Skår uppbjöds 1753 för Arfwid Haraldsson, en part som han delvis genom arv erhållit efter svärfadern Jon Exbiörnsson. (25) Haraldsson ägde nu 11/24 mantal Skår Västergård, en del som höll ihop en längre tid och som i domböcker och bouppteckningshandlingar kallas ”Lilla Skår”. Samma egendom ägdes sedan av superkargören Christian Cöhler, gift med Anna Maria Haraldsson, dotter av bagaren Arfwid Haraldsson i Göteborg.

Cöhler och hans maka sålde 1778 Lilla Skår till bagarmästaren Abraham Smitt och dennes hustru Christina Dahlgren. Smitt hade 1760 erhållit burskap som bagare i Göteborg. Han avled 1813 men hade dessförinnan överlåtit Lilla Skår till bagaremästare Anders Dahlgren (burskap 1799).

År 1813 lagbjöds 11/24 mantal Västergården för mäklaren Jan Carl Ölisch, som Köpt Lilla Skår av Anders och Maria Dahlgren för 8 333 riksdaler 16 skilling riksgälds. I början av 1820-talet ägdes Lilla Skår av änkefru Maria Zachrisson, född Arfwidsson, änka efter grosshandlaren Martin echirsson i dennes andra gifte. Hon sålde 1825 Lilla Skår till sytvsonen, hovkamrer Johan Wilhelm Zachrisson, som i sin tur sålde till garvaren C.G. Tinnerholm mot köpeskillingen 5 500 riksdaler banco.

Sjättedelen i Västra Skår, som alltsedan 1624 följt en fjärdedel i Östra Skår, utökades 1770 med en fjärdedel i Västra Skår, inköpt av Jonas Erichsson på auktion, utgjorde nu 5/12 mantal. Hemmansdelen övergick 1780 till rådmannen Petter Coopman, som vid denna tid blev ägare av hela Östergården.

Återstoden av Västergården, 1/8 mantal, ägdes 1777 av bonden Anders Bengtsson, synes sedan ha varit i hans ägo till i början av 1800-talet, men 1808 erhöll arrendatorn på Underås Erland Jönsson fasta på samma del. Troligen är det denna åttondel, som 1842 kallas Skårskulla, varav Britta-Cajsa Andersdotter då säljer 1/24 mantal till färgerifabrikören Buchholtz.

21. Göteborgs Jubileumspublikationer: I sid 387, II sid 85.

22. ”Staden Göteborgs Historia” P.A. Granberg del I sid 175.

23. Landsarkivet Göteborg: Sävedals härads dombok 1722.

24. Landsarkivet Göteborg: Sävedals härads dombok 1747.

25. Landsarkivet Göteborg: Sävedals härads dombok 1753.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: