Gömmet

År 1850 uppfördes torpet Gömmet under Vidkärrs gård. Varför torpet har fått ett sådant namn? Frågan är inte lätt att besvara. Ortnamnsforskaren Hjalmar Lindroth gav i sin bok om ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän följande kortfattade förklaring. ”Gömme betyder egentligen gömställe” (Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II.). Kanske har man någon gång hittat en ”skattgömma” på platsen eller så användes området som gömställe för smugglare eller rövare. Något svar på denna fråga lär vi nog aldrig få såvida inte framtida undersökningar av domböckerna kan ge någon ledtråd.
År 1851 flyttade torparen Anders Olsson med hustru Anna Christina Eriksdotter och barnen Carl och Lars in på det nybyggda torpet Gömmet. Liksom på granntorpet Rosendal var omsättningen på torpare med familjer hög på Gömmet. En stabilare period inleddes, när Olaus Andersson, hustrun Christina Andersdotter och deras fyra barn och systern Anna flyttade in. Olaus kom från torpet Sjölyckan under Kärralunds gård, som rivits för att lämna plats åt Göteborgs nya vatten verk. Torpare Olaus stannade kvar på Gömmet i nästan tjugo år. År 1890 flyttade Anders Petter Bengtsson och hans familj in. De stannade kvar som torpare långt in på 1930-talet. Under Anders tid som torpare genomförde Göteborgs stad en värdering av husen i området inför sitt köp av området. Gömmet beskrivs där på följande sätt.
”Torpet Gömmet. Boningshuset är uppfört av plank brädklätt, rödfärgmålat och täckt med tegel, innehållande tre rum och två kök i mindre godt stånd. Ladugårdsbyggnad, uppförd av dels plank, dels resvirke, brädklädd, rödfärgmålad och täckt med tegel, innehållande stall, fähus, loge och lada i mindre godt stånd. Avträdeshuset av resvirke och bräder med tak av bräder i förfallet skick. Vagnskjul av resvirke i fallfärdigt skick. Hönshus av resvirke, brädklädt, rödfärgmålat och täckt med asfaltpapp, nytt och i godt stånd. Källare, grundmurad av gråsten med tak av asfaltpapp i mindre godt stånd”. (Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1926. N:o 222.)
Torpet stod kvar ännu 1946, när stadens museum fotograferade och inspekterade huset. Men dess tid var då utmätt och man hade långt framskridna planer på att bygga ut nya stora bostadsområden.