Många frågetecken kring Stora Torp

Gång på gång tvingas jag återvända till Stora Torp och de hot området ständigt utsätts för och de vanvårdade historiska byggnaderna. Idag talas det om att Idrotts- och Föreningsförvaltningen som idag (märkligt nog) har hand om byggnaderna vill avstycka marken och sälja till privata intressen. Jag har därför skrivit en kortare text om Stora Torp och varför området är viktig, samt vad byggnaderna kan användas till. Denna text får bli veckans söndagsläsning. Under kommande vecka (ed. p.g.a sjukdom får jag senarelägga denna publicering, men dokumenten kommer!) tänker jag även publicera de dokument och avtal som låg till grund för stadens förvärv av Stora Torp under 1940-talet.

Stora Torp är en av Delsjöområdets viktigaste entréer. Området får årligen över en miljon besök, inget annat naturområde i Göteborg kan mäta sig med Delsjöområdets
populäritet. Via entrén vid Stora Torp kommer en mycket stor andel av de besökare som inte färdas med bil till området, det är om man så vill en miljövänlig entré dit besökare lätt kan färdas med spårvagn. Entrén vid Stora Torp erbjuder dessutom
besökaren den vackraste vägen mot Stora Delsjön, en väg som brukats av friluftsfolk i över 100 år. Det är ytterst angeläget att miljön kring Stora Torp
inte bara bevaras utan genomgår upprustning och får liv samt är tillgängligt för alla besökare. Stenmagasinet är områdets äldsta byggnad, uppförd kring mitten av 1600-talet. Magasinsbyggnaden är den sista synliga lämningen av byn Torp som troligen etablerades under medeltiden. Där låg omkring fem gårdar, några vid stenmagasinet och några uppe på Korpberget. Under 1700-talet flyttades huvudbyggnaderna i byn ut från den gamla byplatsen,
Stora Torps huvudbyggnad placerades på den kulle där det stora vita ”stenslottet” idag reser sig. Vid mitten av 1800-talet skedde en omfattande ombyggnad
av Stora Torp. Ekonomibyggnaderna flyttades bort från huvudbyggnaden på kullen och en villa i engelsk stil uppfördes. De nya huvudbyggnaderna, delvis uppförda av återanvänt virke från äldre byggnader, uppfördes nära det gamla stenmagasinet.
En brand på 1870-talet ödelade den engelska villan och den ersattes med ”stenslottet”. Samtidigt gjordes en del ytterligare förändringar, bland annat uppfördes
en bostad åt trädgårdsmästaren. Under en stor del av 1800-talet ägdes gården av Oscar Ekman, direktören för socker och porterbruket vid Klippan. En betydelsefull och intressant person i Göteborgs 1800-tal. Alla gårdens ekonombyggnader (med undantag för ena flygeln av ladugårds och stallbyggnaden) är idag bevarade om än i stort behov av renovering. Det är ovanligt att det finns en bevarad helhet med både en vacker huvudbyggnad och dess ekonomibyggnader.
Vid Stora Torp finns dessutom mycket av gårdens marker kvar, både betesmark och odlad mark, om än omvandlad till kolonilotter och golfbana till stor del. Stora Torp är idag ett utmärkt exempel på hur en gård nära Göteborg såg ut under slutet av 1800-talet. Det är en plats med lång historia och med stark koppling till stadens historia.

Ekonomibyggnaderna som idag finns vid Stora Torp uppfördes alltså vid mitten av 1800-talet (undantaget är stenmagasinet). Det fi nns utförlig dokumenation
kring byggnaderna från både 1800- och 1900-talen i form av brandförsäkringshandlingar.
I brandförsäkringshandling nr 20243 från år 1852 beskrivs anläggningen på följande sätt. Nr 1. En ladugård av timmer och korsvirke uppförd 1851 med 2:e fl yglar under ett och samma brutna tak av tegel på bräder, beläget 130 alnar (1 aln =
0,59 meter) söder om antecknade arrendatorsbostad. Byggnaden är 50 alnar lång, 15 alnar bred och 6,5 alnar hög. Södra fl ygeln är 66 alnar lång, 13,5 alnar
bred och lika hög som huvudbyggnaden. Norra flygeln är 66 alnar lång, 15 3/4 alnar bred samt lika hög som huvudbyggnaden. Stallet är 15 alnar långt,
9 alnar brett och lika högt som övriga byggnader, fähuset är 30 alnar långt, 15 alnar brett och lika högt som övriga byggnader, till en del intrett som hönshus,
13 1/2 alnar långt, 6 alnar brett och 6 1/4 alnar högt söder om fl ygeln. Stenfoten under byggnaden är 50 alnar lång och 6 1/2 till 1 alnar hög. Alla byggnader
är av timmer. Den norra flygeln och huvudbyggnaden innehåller fähus, stall och lada, södra flygeln hönshus, snickarbod och magelbod. År 1851 uppfördes
två nya portar till gården (Nr 2).
Nr 3. En byggnad innehållande vagnbod (det som idag används till hönshus m.m.) uppförd 18 alnar väster från nr 2. Uppförd av timmer och korsvirke, 30 alnar lång, 13 1/2 alnar bred och 5 1/2 alnar hög på en gråstensfot.

I brandförsäkring nr 59946 från år 1927 beskrivs vissa förändring av ekonomibyggnaderna. Ladugården uppförd av timmer och resvirke, brädklätt
och rödfärgad under tak av tegel. På en hög gråstensfot innehåller kostall och båsinredning för 30 kor vid foderbord och vattenhoar av cement med
vattenledning, golv av cement, sammanbyggd med båda efterföljande fl yglar. 31,5 meter långt, 9 meter brett och 3,9 meter högt. Byggnaden har 18 fönster,
12 par dubbeldörrar och 7 enkeldörrar. Södra flygeln innehåller vagnbod med delvis cemtgolv för övrigt trägolv, snickarebod, selkammare med trappa till vind samt stall för 8 hästar med bjälkar, krubbor och golv av plank. En 2 meter hög stenfot inrymmer källare i ena ändan av huset. Norra flygeln står på en två meter hög stenfot och innehåller redskapsrum och är indelat till loge med plankgolv, lador och foderloft. Mellan flyglarna är inkörsportar och staket av plank, rödfärgat.
Brandförsäkringshandlingarna är alltså en utmärkt utgångspunkt för den som vill arbeta med att renovera ekonomibyggnaderna. Texterna ovan är utdrag ur den omfattande textmassan som fi nns i försäkringshandlingarna.

Stora Torp har ett unikt läge invid en ”huvudled” för besökare till Delsjöområdet. Där bör finnas en välkomnande och levande miljö som möter besökarna.
Redan på 1960-talet föreslogs att ett utflyktsmuseeum skulle skapas vid Stora Torp, men idag finns möjligheten att genomföra planerna. Ladugårdsbyggnaden, invid stallet, har idag inte några djur och utgör en stor yta som skulle kunna rymma en utställning som berättar om områdets historia och natur. Inte heller stenmagasinet har idag
någon funktion och skulle mycket väl kunna ingå i den levande miljön kring Stora Torp.
Historiska miljöer mår bra av att brukas och rätt utformade kan de även bli framgångsrika ekonomiskt. Men viktigast är ändå att erbjuda områdets en miljon
besökare ett alternativ till det idrottsinriktade Skatåsområdet.

* Stora Torps som entré till Delsjöområdet: Det är en fördel om fler besökare använder spårvagn för att resa till området.
* Utbildning: Förskolor, skolor och även högre utbildning kan använda området. Områdets historia och natur ger ett naturligt lektionsrum. Studenter inom historia och kulturvård vid universitetet kan använda området som ”undersökningsobjekt”.
* Aktiviteter: Idag finns hästar och höns vid Stora Torp, det är givetvis en fördel om det även i framtiden kan finnas djur vid byggnaderna. En vidareutvecking med återupptagande av jordbruk i liten skala på någon igenlagd åker är tänkbar. I de historiska byggnaderna skulle dessutom traditionellt hantverk kunna bedrivas samt kanske en enklare servering.

Källor och litteratur:
Boström, N., ”Stora Torp”. Artikel i Göteborgs Handels
och Sjöfartstidning (GHT). 1961.
Brandförsäkringshandlingar. Brandförsäkringsverket
(SVAR).
Delsjöreservatet. En utredning för Göteborgs Stadskollegium
av konsultbyrån GAKO AB. Göteborg
1969.
Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar:
1942: nr 35.
1946: nr 73.
Hallén, P., Storstadens utmark. Delsjöområdets historia
under 10 000 år. Göteborg 2007.
Johansson, M., Stora Torp. Göteborgs universitet.
Avdelningen för kulturvård. 2001.
Mannström, O., Oscar Ekman 1812-1907. En minnesbok.
Stockholm 1922.
Norling & Sundblad. ”Riv inte stallarna”. Insändare i
Götebors Posten 30 mars 1983.
Oscar Ekman – en portalgestalt. Dokumentation från
Ekmandagen Göteborgs universitet 2007.
Schönbeck, G., Victor von Gegerfelt. Arkitekt i
Göteborg. En yrkesman och hans verksamhetsfält
1841-1896. Göteborg 1991.
Stenström, F., Örgryte genom tiderna. En minnesbok.
Del I & II. Göteborg 1920, 1924.
Wetter, G., ”Nu vill fritid riva Stora Torps stallar”

2 Comments on “Många frågetecken kring Stora Torp

  1. Jo, det är verkligen en trevlig entré till Delsjöområdet! Att här smälla upp någonting ala äventyrsanläggning eller annan modern företelse hade verkligen varit tragiskt!
    Rickard

  2. Det är skamligt att ens de överväger att sälja. Hur kan de komma fram till en sådant beslut. Finns det ingen instans i Göteborg som kan förstå kulturhistoriskt värde.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: