Vad skall hända med Stora Torps ekonomibyggnader?

Fredag 23 november var jag på ett möte med några av de som driver verksamhet i de gamla ekonomibyggnaderna under Stora Torp. Det var mycket intressant att få höra om vad som hänt med husen under de gångna åren och även se effekterna av en del av det så kallade underhållet. En bärande vägg som tagits bort och en hel fasad som bara hängts upp så att hela det gamla vagnhuset bågnar. Vad skall hända med området? Om det styckas av och säljs finns idag inget som hindrar att hela området rivs, byggnaderna saknar skydd.

Baksidan av herrskapets vagnhus, idag hönshus visar effekten av ingreppet i det gamla huset. Byggnaden är uppförd av virke från äldre 1700-talsbyggnader och är en del av den värdefulla miljön kring Stora Torp. Foto: Per Hallén.

Alla som har möjlighet uppmanas att höra av sig till stadens politiker så att de känner att det finns ett starkt intresse för frågan. Vi vill väl ändå inte att de gamla ekonombyggnaderna rivs och ersätts med moderna bostadshus? Stora Torp är en enastående entré till Delsjöområdet som måste ges förutsättningar att fortsätta vara en levande miljö, men också ges resurser så att de vackra gamla byggnaderna kan överleva.

Invid stenmagasinet låg ursprungligen byn Torp. Foto: Per Hallén

Stenmagasinet är områdets äldsta byggnad, uppförd kring mitten av 1600-talet. Magasinsbyggnaden är den sista synliga lämningen av byn Torp som troligen etablerades under medeltiden. Där låg omkring fem gårdar, några vid stenmagasinet och några uppe på Korpberget. Under 1700-talet flyttades huvudbyggnaderna i byn ut från byn, Stora Torps huvudbyggnad placerades på den kulle där det stora vita ”stenslottet” idag reser sig.

Ekonomibyggnaderna uppfördes kring mitten av 1800-talet. Foto: Per Hallén.

Vid mitten av 1800-talet skedde en omfattande ombyggnad av Stora Torp. Ekonomibyggnaderna flyttades bort från huvudbyggnaden på kullen och en villa i engelsk stil uppfördes. De nya huvudbyggnaderna, delvis uppförda av återanvänt virke från äldre byggnader, uppfördes nära det gamla stenmagasinet.
En brand på 1870-talet ödelade den engelska villan och den ersattes med ”stenslottet”. Samtidigt gjordes en del ytterligare förändringar, bland annat uppfördes en bostad åt trädgårdsmästaren. Under en stor del av 1800-talet ägdes gården av Oscar Ekman, direktören för socker och porterbruket vid Klippan. En betydelsefull och intressant person i Göteborgs 1800-tal.
Alla gårdens ekonombyggnader (med undantag för ena flygeln av ladugårds och stallbyggnaden) är idag bevarade om än i stort behov av renovering. Det är ovanligt att det finns en bevarad helhet med både en vacker huvudbyggnad och dess ekonomibyggnader. Vid Stora Torp finns dessutom mycket av gårdens marker kvar, både betesmark och odlad mark, om än omvandlad till kolonilotter och golfbana till stor del.

Loftet ovanför ladugården. Foto: Per Hallén.

Det finns alternativ till en rivning! Området borde tjäna som en viktig entré till Delsjöområdet, som ändå har omkring en miljon besök per år och är en angelägenhet för hela Göteborg. Det är den mest tillgängliga entrén för alla som väljer att resa med spårvagn, det är också den utan jämförelse vackraste entrén. Skatås väljer den som främst intresserar sig för idrott, men via Stora Torp kommer besökare som förutom motion även söker lugn, natur och kulturhistoria. Det finns mycket starka skäl att lyfta fram Stora Torp som en av Delsjöområdets huvudentréer. Det är den väg mot Delsjön som människor från Göteborg vandrat i över hundra år på sin väg ut i naturen.

Mitt i bilden syns ingången till ladugården, troligen den bästa platsen för en utställning. Foto: Per Hallén.

I de gamla ekonomibyggnaderna borde det finnas information och utställningar jämsides med aktiviteter kring djur och kanske hantverk. Det är viktigt att platsen är levande och används samt att byggnaderna underhålls. Den stora ladugården med bevarade pelare i järn och stora foderbord används inte längre till hästar. I den stora salen finns en fantastisk plats där exempelvis en utställning om områdets historia och natur skulle kunna skapas. En sådan omtalades faktiskt i en utredning kring Delsjöområdet år 1968, det kanske är dags att äntligen förverkliga den visionen?

Inne i ladugården finns stora ytor som skulle kunna rymma en efterlängtad utställningslokal där besökare får veta mer om områdets historia, djur och natur. Foto: Per Hallén.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: