Den stora kvarnbranden 1869

Läsarna av tidningen Förposten möttes den 20 januari 1869 av följande skildring:

”Kärralunds öfra qvarn, med sex par stenar, blef natten till Tisdagens lågornas rof. Inredning och inventarier lära varit försäkrade i landfonden, men byggnaden varit oassurerade. För stadens nya vattenledning torde kostnaderna härigenom nedsättas med ett icke ringa belopp, emedan ett fall med i gång varande qvarnar alltid måste vara mer värdt än ett fall, der sådana kunna uppföras.

Elden utbröt vid 11-tiden, med sådan våldsamhet, att qvarnen snart förvandlades i aska, så att murarna nu endast qvarstå. Förgäfves begåfo sig 2:a, 5:te och 6:te divisionerna af frivilliga brandkorpsen på väg till brandstället; ty hunna till Öfversås, eforo de att saken tyvärr var ohjelplig. Stadens ordinarie brandkorps ryckte ej ut; dess åtgärd för tillfället inskränkte sig blott till affyrandet af ett par hejdundrande larmskott i Majorna, likväl icke förr, än vid midnatt, då qvarnen i det närmaste uppgått i lågor.”

Från kvarndammen, som ännu finns kvar, gick en ränna som försåg de båda kvarnhjulen med kraft. Foto: Per Hallén.

Tidningen Göteborgs Posten hade redan dagen innan haft sin beskrivning av branden:

”Eldsvåda. I natt kl. mellan 11 och 12 utbröt eld i en af gråsten och timmer uppförd qvarnbyggnad å egendomen Käralund, tillhörig hr J. Claesson. Qvarnen, som innehöll 6 par stenar uppbrann innan hjelp han ankomma och endast grundmurarna återstå. Sjelfva byggnaden var icke brandförsäkrad, men inventarier m.m. voro försäkrade i länets brandstodsbolag. Huru elden uppkommit är obekant. Larmsignaler gåfvos vid midnatt i Masthugget, men stadens brandkårer utryckte icke då underrättelse genast ingick att ingen fara förefanns för eldens vidare utsträckning. Under flera timmar gaf dock eldsvådan ett starkt och oroväckande sken på himlavalfvet.”

I Förposten omtalas att vattenledningen från Delsjöarna till Göteborgs stad nu skulle bli billigare, det är nästan så att man antyder att det var representanter för staden som satt eld på kvarnen! Det kan tyckas otroligt, men om man betänker att hela det viktiga vattenledningsprojektet hotades av kraven på ersättning från ägaren av Kärralunds gård så är tanken inte märklig. Något bevis för att det verkligen var ”mordbrand” har dock aldrig lagts fram, det kan lika gärna ha varit en olycka som kom ytterst lägligt för stadens vattenförsörjning!

Kvarnens historia
Kvarnens historia började år 1777 då köpmannen Gustav Bernad Santesson, som var en av de mer framträdande köpmännen i Göteborg samt ägare av gården beslutade sig för att bygga ut Kärralunds kvarnkapacitet. Det fanns sedan tidigare en kvarn på gården, men den ansågs vara för liten. Förutom kvarnen byggdes en imponerande fördämning uppe vid Stora Delsjön, där idag kanotuthyrningen ligger. Dessutom uppfördes dammen invid själva gården. Denna damm hade fördelen av att få vatten inte bara från Delsjöarna utan också från Härlanda tjärn. Från sjön Härlanda tjärn sträckte sig ett omfattande våtmarksområde ända fram till torpet Sandhåla, området kallades för Kålltorps kärr. Dessa båda sjöar med våtmarksområden gav god kraft åt kvarnen. Ett tjugotal meter från fördämningen låg själva kvarnen. Den drevs 1777 med ett sex meter högt vattenhjul som drev två par kvarnstenar. Vattnet fördes från luckorna i fördämningen, som ännu är synliga, i en lång träränna.
Efter sexton års drift skedde en betydande utbyggnad av kvarnen. Ytterligare ett sex meter högt kvarhjul uppfördes nedanför det första och kvarnbyggnaden mer än fördubblades. Det nya kvarnhjulet drev två par stenar och i den första kvarnen ökade man antalet par stenar till tre. Totalt fanns efter ombyggnaden fem par stenar. Dessutom utgjorde det nya vattenhjulet drivkraften till ett hissmaskineri. Detta var något nästan unikt för sin tid. Normalt började man använda hissar i kvarnarna först framåt mitten av 1800-talet. Den enda motsvarande anläggningen fanns i kvarnen som låg nära nuvarande Brunnsparken i centrala Göteborg. Där hade man byggt ett hissmaskineri några årtionden tidigare. Kvarnhjulet i Kärralunds kvarn var dessutom kraftkällan till gårdens nya tröskverk. Även denna maskin var något mycket unikt före år 1800 i Sverige. Kärralunds gård tillhörde en mycket exklusiv grupp gårdar som skaffade sig tröskverk så tidigt. Kvarnen Susan vid Kärralund var en av landets tekniskt mest avancerad under 1700-talets sista år.
Under 1820-talet genomgick kvarnen flera förändringar. Då revs det gamla tröskverket och ersattes med en helgrynskvarn. Det krävdes en speciell teknik och mycket vattenkraft för att mala gryn. Investeringen var väl genomtänkt då det fanns stora pengar att tjäna på en grynkvarn.
Kvarnens vattenhjul fick skyddande väggar av tegel och man uppförde en behållare för vatten ovanför kvarhjulen som hjälpte till med regleringen av hur mycket vatten som tilldelades vart och ett av hjulen.

Vattenverket hotar kvarnen
När staden Göteborg började intressera sig för Delsjöarna för att använda dessa till vattentäkt, hotades kvarndriften vid Kärralund. Isak Claesson som då ägde gården, var en hårdför förhandlare och han krävde hög ersättning för att lämna ifrån sig kvarnarna och vattenrättigheterna. Han begärde 320 000 riksdaler i ersättning det kan jämföras med att man hade från staden sida räknat med en total kostnad av 250 000 riksdaler för inlösen av kvarnar och vattenrättigheter. Claesson utgjorde alltså ett allvarligt hot mot stadens vattenförsörjning.
Natten mellan den 18 och 19 januari år 1869 utbröt den våldsamma brand som jag skildrat ovan. Efter branden återuppfördes kvarnen aldrig. Däremot fortsatte kvarndriften på Kärralunds gamla kvarn som ännu fanns kvar uppströms i Delsjöbäcken.

Otryckta källor

Brandförsäkring nr 04039 år 1801. Brandförsäkringsverket.
Brandförsäkring nr 15024 år 1818. Brandförsäkringsverket.

Skattläggningsprotokoll, Sävedals häradsrättsarkiv, den 3 juni 1777. GLA.
Skattläggningsprotokoll för kvarnen på Kärralund Sävedals häradsrättsarkiv den 23 augusti 1848. GLA.

Tryckta källor och tidningar

Förposten den 20 januari 1869.
Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar år 1867 nr 17 med bilagor.
Göteborgs Posten (GP) den 19 januari 1 1869.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: