Stenmagasinet vid Stora Torp

Stenmagasinet vid Stora Torp (Foto: Per Hallén 2011)

Detta är kanske den märkligaste av Stora Torps byggnader. När den uppfördes är oklart men det är äldre än samtliga övriga bevarade byggnader på Stora Torps gård. Redan på kartan över Stora Torp från år 1814 finns detta stenhus markerat. I en tidningsartikel av Nils Boström i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning från den 24 april år 1961 skildras byggnaden på följande sätt.
”Sedan man korsat gårdsplanen mellan ladugården som nu hyser ett flertal ponnyhästar och den mindre stallbyggnaden där förr herrskapets ridhästar och fina promenadvagnar stod står man inför en fästningsliknande magasinsbyggnad.
”Man kan följa denna magasinsbyggnad i gamla protokoll långt in på 1700-talet, och ständigt står den omnämnd som magasinsbyggnad av sten under tegeltak. Som det gäller gårdsinventarier har vederbörande enbart varit intresserad av att magasinet hållits i gott stånd. När den uppförts har man däremot, tyvärr, inte meddelat. Det sägs att byggnaden skall ha uppförts samtidigt som Nya Älvsborgs fästning och då denna påbörjades år 1653 torde magasinet vara minst trehundra år gammalt.”

Varifrån Boström fått dessa uppgifter om byggnadens ålder framgår tyvärr inte av artikeln, inte heller var han hittat dessa ”gamla protokoll”. Men uppgiften om att byggnaden skulle vara uppförd år 1653 är utan tvekan mycket intressant, om den nu stämmer. Man kan dock vara säker på att det är fråga om en byggnad, som uppfördes senast under 1700-taletets slut.
Varför valde man att uppföra en byggnad av denna storlek och i sten när alla andra byggnader på gården byggdes av trä? Undersöker man ägarna av gården Stora Torp finner man att den troligaste tidpunkten för uppförandet av magasinet faktiskt var vid 1600-talets mitt. Stora Torp liksom Lilla Torp, Kärralund, delar av Kålltorp och den stora gården Lärjeholm ägdes vid den tiden av Gustav Herman Wrangel, som till yrket var både general och riksråd. (Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. s. 2. Avsnittet om Stora och Lilla Torp.) Han bodde givetvis inte på någon av gårdarna utan var bosatt i Stockholm. När ägaren var så långt borta, krävdes det en god organisation för att få gårdarna att fungera och se till att ägarna fick ut sin vinst.
Byggnaden kan alltså ses som en del av ett storskaligt projekt för insamlande av spannmål eller andra produkter som bönderna i byn Torp fick lämna till gårdsfogden. Varorna kunde sedan säljas i Göteborg och Wrangel kunde få ut sin vinst i kontanter. Pengarna skickades sedan upp till Stockholm. Två liknande magasin fanns tidigare även på Kärralund men dessa revs under början av 1900-talet.
Mitten av 1600-talet var den tidpunkt då många gårdar och byar var samlade under samma ägare. Mot slutet av 1600-talet och början av 1700-talet blev ägandeförhållandena periodvis oklara och det uppstod rättstvister efter Gustav Herman Wrangels död. Det gör det mindre troligt att stora investeringar i stenmagasin genomfördes. Efter mitten av 1700-talet ägdes Stora Torp av köpmän från Göteborg. Dessa uppförde en ny gård på den plats där idag ”stenslottet” ligger. Dessa nya byggnader innehöll alla nödvändiga utrymmen och var samtliga byggda av trä. Detta talar emot att magasinet skulle ha uppförts under 1700-talet. Helt säker kan man inte vara utan en ingående undersökning av byggnaden. En dendrokronologisk undersökning av bjälkarna i huset skulle möjligen kunna ge svaret på byggnadens ålder.
När man står vid det gamla stenmagasinet ser man även resultatet av två hundra år av sandtäkt. Ett djupt hål som idag används som hästhage, tidigare gick det även en ridväg genom sandhålan blev resultatet av sandtäkten. Man slutade först några meter ifrån magasinet. Det är troligt att delar av den äldre bebyggelsen i byn torp låg på denna plats, idag grundligt utplånad.

Den gamla byn som omgav stenmagasinet skall vi återkomma till i ett framtida inlägg. Under mitt fortsatta arbete med områdets historia har det framkommit mer information än den jag hade när ”Storstadens utmark” publicerades!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: