Stora Råbocke dal – Björkedalens soptipp

Flygfoto över området (Foto: Per Hallén)

Det finns mycket skräp dolt i marken inom Delsjöområdet! Områdets två soptippar, Björkedalen och Brudaremossen, var under lång tid viktiga avstjälpningsplatser för Göteborg.

Den första av soptipparna var Björkedalen, den anlades i en dalgång som förr kallades för Stora Råbockedal (laga skifteskartan). När man på 1920-talet började diskutera anläggandet av en soptipp inom Delsjöområdet fanns det två förslag. Det ena hade inneburit att tippen hade placerats mellan nuvarande Skatås och Delsjökolonin. Men det förslaget förkastades då det skulle bli alltför störande för friluftslivet.
”Av de tvenne alternativa förslagen beslutade nämnden för sin del tillstyrka N:o 2, enär detta innebure avstjälpningsplatsens förläggande öster om den östra skogsvägen på en från alla vägar dold plats, vilken ock gåve garantier för att stanken från avskrädet skulle komma att i minsta möjliga mån göra sig kännbar för den å förenämnda skogsväg promenerande allmänheten. Vad däremot alternativ 1 beträffade innebure detta avstjälpningsplatsen förläggande väster om förenämnda skogsväg å en mindre skyddad terräng, varifrån stanken med de här förhärskande syd-västliga – västliga vindarna komme att föras fram över vägen och där med säkerhet göra sig på ett mindre behagligt sätt påmint.” (Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1926. N: o 251 d. 4. Utdrag ur Stadens skogsnämnds proto koll.)
Anläggandet av vägen och av tippen vållade en mindre debatt i stadsfullmäktige den 1 juli år 1926. Det fanns några som kritiserade planerna på en ny tipp. Men det var inte rädsla för nedskräpning av skogen och förstörandet av miljön där som var det viktiga. De främsta invändningarna rörde den nedskräpning som skulle kunna ske när sopvagnarna passerade genom Örgrytes nyanlagda villaområden som oroade några av ledamöterna! Man diskuterade inte heller faran för föroreningar i stadens vattentäckt. Soptippen i sig ansåg man vara nyttig. Den skulle bilda grunden för framtida villaområden enligt mönster från Tyskland. Där var det vanligt att sanka områden fylldes ut med sopor och sedan fick bebyggelse. (Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1926. Yttranden, Häft. 12.)
Efter tio år hade dalgången helt fyllts med avfall och Björkedalens soptipp stängdes. Det blev då inte någon bebyggelse i området utan en ridbana. Frågan behandlades av stadsfullmäktige 1944 och man beslöt då att bygga en galoppbana i Björkedalen. (Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1944.
N:o 595.) Ryttarna var sedan under många år de enda som använde dalen.

År 1984 började ridbanan att användas som campingplats under sommaren med plats för 350 tält och husvagnar. (Göteborgs Posten (GP) den 23 maj 1994, artikel av Nils Svensson under rubriken ”Ny camping plats och större badplats. Nu får Delsjön en an siktslyftning”.)

Planer fanns även under slutet av 1990-talet att göra campingen permanent. (Göteborgs Posten (GP) den 20 november 1998. Artikel av Peter Linné under rubriken ”Skatås kan bli lyxanläggning”.) Vissa steg i den riktningen togs under höst och vinter åren 2003/2004, när nya lokaler för dusch och tvätt byggdes upp.

Idag är campingen en del av Lisebergs omfattande campinganläggningar och går under namnet ”Lisebergs Camping Delsjön”. Den är öppen under sommarens högsäsong då huvudanläggningen vid Kärralund inte klarar av alla turister. Resten av året är det hästar som dominerar i området, samt givetvis alla som väljer att vandra genom dalgången istället för att gå på grusvägen (8:an).

Hösten 2011 när campingen stängts är området oftast öde. (Foto: Per Hallén)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: