Bengtstorpets invånare under 1800-talet

Bengtstorpet stod klart år 1815, kanske fick huset sitt namn efter den förste invånaren Bengt. Här följer en liten kort berättelse om torpets invånare under 1800-talet.

Bild: Husförhörslängden för Örgryte socken. Örgryte AI:2 1814-1815.

1815. Torparen Bengt Larsson, 46 år. Hustru. Ingeborg Månsdotter 55 år.

1819. Bengt och Ingeborg flyttar till Landvetter och den före detta drängen och enklingen Bengt Andersson, 49 år, flyttar in tillsammans med döttrarna Anna, Brita och Brita. Anna Brita som är drygt 19 år när de flyttar in står under en period antecknad som boende på Damms spinneri på Stampen.

Det är oklart när Bengt Andersson lämnade torpet, men år 1822 finns en notering om en ny torpare, Jon Petersson född år 1778, hans hustur Anna Katr. Larsdotter född 1791 samt deras tre döttrar Johanna, Christina och Petronella, alla födda 1819-24. Familjen bodde kvar fram till 1830-talets början. Fadern Jon avled den 26 juli 1831 och övriga familjen lämnade torpet under följande år.

1832 till 1840. Efter Jons död flyttade torparen Olaus Jacobsson, hustrun Catharina Nilsdotter samt deras två söner och en dotter in på Bengtstorpet. Under en kortare period fick även några av pigorna på gården sin bostad på torpet. Familjens historia på Bengtstorpet avslutas sista december 1840 då Catharina avlider, en tid senare lämnar Olaus torpet.

Omedelbart flyttar en ny torparfamilj in, Johan Jacobsson, Annika Helgesdotter, sönerna Carl Johan, Andreas Leonard och dottern Maria. Liksom tidigare torparfamilj fick även Johan och Annika härbärgera inhysespersoner och tjänstefolk i stugan.

1852-60, den stora oredans tid, åtminstone när det gäller torpare på Bengtstorpet. Under åren då det laga skiftet genomfördes i Delsjöområdet rådde det osäkerhet kring hur länge man skulle få stanna på ett torparkontrakt, folk flyttade in och ut ur stugorna i ett högt tempo. Det finns inte ens en notering om vart Johan och Annika tagit vägen.

1860. Sedan flera år hade torpet legat under Lilla Torp och det var nu därifrån de nya torparna utsågs. Torpare Sven Pehrsson, hustrun Christina Johansdotter med barnen Johan, Peter. Döttrarna Emilia och Ida föddes senare på Bengtstorpet. Familjen skulle stanna länge. Hustrun Christina Johansdotter avled 1883 och Sven blev ensam med barnen. Något år senare flyttade smeden Efraim Friberg Andersson med hustrun Augusta Charlotta samt deras sju barn in på Bengtstorpet.

Frun och barnen lämnade torpet redan år 1889. Efraim stannade däremot kvar på Lilla Torp ända till 1896. Den gamle torparen Sven hade då gått bort, det skedde den 15 januari 1891.
I husförhörslängden för åren 1885-90 har man strukit Bengtstorpet och under perioden mellan åren 1890-97 nämns torpet inte alls. Sven och Efraim som nämndes ovan står istället antecknade under själva gården Lilla Torp. Något har tydligen hänt med torpet. Det är möjligt att man rev huset eller kanske att det brann ned. Det skulle dröja ända till år 1899 innan torpet var återuppbyggt. På kartan över Lilla Torps gård år 1899, kan man se att torpet har förändrats kraftigt. Det var inte längre en lång sammanhängande byggnad utan en manbyggnad med en ekonomibyggnad på var sin sida om vägen.

Torpets invånare efter år 1900 återkommer jag till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: